Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Mer än bara lokal mat

en skolpojke i tonåren äter skolmat

För att skapa en relation med lokala producenter har Skellefteå kommun ställt lite ovanliga krav i upphandlingen till ett antal skolor och äldreboenden. Kraven på producenterna är att de, förutom att leverera produkter, ska ta emot studiebesök och att de ska vara aktiva på sociala medier.

Skellefteå kommun har länge prioriterat närproducerade livsmedel i sina upphandlingar. Det innebär att man i första hand köper produkter från de fyra nordligaste länen och i andra hand
svenskproducerat. Nu har man i en upphandling provat ett nytt grepp. I stället för att bara köpa produkter har målsättningen varit att koppla ihop kommunala kök med lantbruk i närheten.

– Tanken är att lantbrukarna ska dela sin vardag med eleverna på skolorna och boende på vård- och omsorgsboenden, säger Carolin Palomaa, verksamhetsstrateg på måltidsavdelningen i Skellefteå kommun.

Det innebär också att det skapas en relation mellan de som arbetar i köken producenterna. För att uppnå detta ska producenterna ligga i närheten av de kök dit de levererar, så att det blir möjligt att göra besök på gården. De ska också vara aktiva på sociala medier och kravet är att de ska göra minst två inlägg per månad. Förutom det ska naturligtvis företagen vara godkända som
livsmedelsproducenter och det kött som levereras ska vara slaktat på ett godkänt slakteri.

Upphandlingen omfattar i första hand lammkött och nötkött, men i och med att man skrivit avtal med gården finns möjlighet att också köpa och prova andra produkter som de producerar, till
exempel grönsaker.

Hur hittar man producenter?

För att hitta producenter som kunde vara intresserade av den här upphandlingen samverkade kommunen med LRFs kommungrupp.

– Vi har haft en dialog med måltidsavdelningen vid kommunen under många år, säger Mikael Olofsson, Renbergsvattnets lantbruk, och det här initiativet verkade mycket intressant. Det är viktigt för oss att de som äter våra produkter också vet hur de produceras och det här är ett sätt att skapa en bra relation.

Kommunen annonserade i Land lantbruk och ordnade också Teamsmöten för intresserade, där Carolin tillsammans med upphandlare i kommunen deltog. LRFs kommungrupp hjälpte också till
med att hitta aktiva producenter i kommunen.

Vad vill man uppnå?

När det gäller de boende på vård- och omsorgsboendena och eleverna i skolorna är syftet att de ska få en kontakt med produktionen. För eleverna handlar det mycket om att lära mer om produktionen av livsmedel och hur det fungerar på ett lantbruk idag. Även för de boende på vård- och omsorgsboenden kan det naturligtvis ge kunskap om produktionen, men en annan dimension är att de får komma ut till en miljö som de känner igen. Det kan ge en stimulans att se och känna doften av djuren och allt som annat som hör till ett lantbruk. Även om många av dem kan ha haft närkontakt med produktionen, särskilt i yngre dagar, har ju också mycket förändrats som också gör det intressant för dem att komma ut på ett modernt lantbruk.

Kockarna i köken ska ta vara på hela djuret och får då möjlighet att utveckla nya maträtter. Genom den direktkontakt som etableras mellan köken och producenterna kan också förståelsen mellan producent och konsument/förädlare bli bättre. Dialogen mellan köken och leverantörerna är central för att detta ska fungera. Här behöver man lära av varandra. Hur fungerar logistiken för köken och vilka ledtider kan det blir fråga om? Slaktköer kan ju innebära att leveransen försenas, så det fodras en gemensam planering av leveranserna.

Hur gick det då?

I början på maj, när vi intervjuade Carolin och Mikael, hade spärrtiden för tilldelningsbesluten just passerat och avtalen skrivs under. Nio producenter har skrivit avtal som omfattar 13 kök inom
kommunen. Det som öppnat vägen är att de flesta enheter nu lagar maten från grunden på plats, i stället för att som tidigare vara mottagningskök. Carolin menar att den modellen inte blir dyrare
för kommunen och att en vinst är att det blir lättare att ta vara på rester, så att man kan minska svinnet. Det innebär också fördelar för kockarna, de kan anpassa menyn efter vad just deras matgäster gillar att äta och det gör också att kockarna blir mer kreativa. Den nya upphandlingen
gör det sistnämnda ännu tydligare, då det handlar om att hitta vägar att ta vara på hela djuret.

Nu börjar dialogen mellan köken och leverantörerna så att de kan komma överens om hur samverkan ska se ut, diskutera leveranstider, fundera över hur studiebesök och kontakter via sociala medier ska utformas med mera. Det blir spännande att se hur detta samarbete utvecklas och om det kan bli en modell för framtiden när det gäller lokal upphandling, som ger mervärde inte bara i form av lokala produkter till de offentliga köken.

Text: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbottens län

Fler artiklar - Norrbruk

Kontakt

Norrbruk

Tipsa oss gärna om intressanta företag, projekt eller satsningar!