Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Norrbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Ett företag som går på djupet på ett hållbart sätt

Kalix Löjrom, surströmming och delikatesser av regnbåge. Det vattnas nog i munnen för många när man talar om de produkter som företaget Guldhaven Pelagiska AB i Kalix har som sin huvudproduktion.

Förutom att producera läckerheter har man också en grundsyn på fisket och miljön som lett till att nya, mer okända produkter har tagits fram.

Det mesta går att äta

I utkanten av Kalix ligger Guldhaven Pelagiska AB och här pågår under hela säsongen en intensiv trafik med fisklådor och isbingar in och ut mot kusten. Företaget ägs av Kent Karlsson och Arnold Bodlund som fiskat tillsammans sedan 1992. De startade sitt företagande med Guldfisken AB och en butik i Påläng där man framgångsrikt sålde vidareförädlad fisk under många år. Den delen av företaget har nu sålts vidare och man valde istället att satsa mer på att utveckla det egna fisket och mottagning av lokalt fångad fisk under ett nytt företagsnamn, Guldhaven Pelagiska AB.

Företagets VD är Teija Aho. Teija är ekolog och har sina rötter i forskningen och fiskeriförvaltningen. Hon har ett förflutet på Fiskeriverket och på Sveriges Lantbruksuniversitet och har kunnat bidra med mycket när det gäller de hållbarhetstankar som finns i företaget. Kent och Arnold är fiskare och trålar efter siklöja tillsammans med två anställda. De ansvarar också över företagets övriga fiske under resten av året. Under högsäsong, på sommaren och framförallt under siklöjefisket på hösten, har företaget också ett stort antal timanställda som jobbar med fisket eller i fabriken. Den viktigaste produktionsgrenen är höstens trålning efter siklöja.

— Fisket börjar vanligen i slutet av september och vi håller på i ungefär fem veckor, berättar Teija. Vi har två egna båtar, Natalia och Wilma, som jobbar som partrålare. Det
betyder att de drar en trål mellan sig och fångar siklöjan. Förutom den åtråvärda
löjrommen har Guldhaven Pelagiska specialiserat sig på att inte bara ta vara
på rommen utan hela fisken. Löjan är ju faktiskt en liten laxfisk som går utmärkt
att steka eller fritera! Hanlöjan som inte har någon rom kan fileas och honlöjan
rensas på traditionellt sätt innan rommen kläms ut och kan därför också användas som livsmedel.

På våren tar de anställda fiskarna upp strömmingen som i första hand används till den egna surströmmingen men som också fileas. Den trålas inte utan då används strömmingsnät, så kallade skötar, förklarar Teija. Resten av sommaren används mindre båtar och olika typer av fångstredskap för att fiska efter abborre, gädda, karpfiskar (braxen och id), lax och sik.

Ett sätt att stötta det småskaliga, lokala fisket har också utvecklats. Lokala fiskare kan hämta is och fisklådor i Kalix och sedan leverera färsk fisk tillbaka till fabriken. Förutom att använda strömmingssköt och tråla efter löja så använder fiskarna också andra typer av fångstredskap för att fiska abborre, gädda, karpfiskar (braxen och id), lax och sik under sommaren.

Projekt för miljön

Övergödningen är numera ett av Östersjöns välkända problem. Halterna av fosfor och kväve ökar och det leder bland annat till ökad algblomning och förändringar i ekosystem. Två karpfiskarter, braxen och id, binder näringsämnena fosfor och kväve och även dessa fiskarter har ökat på senaste tiden.

— När vi fiskar bort braxen och id så avlägsnar vi samtidigt fosfor och kväve från havet och hjälper till att minska symptomen på övergödning förklarar Teija.

Guldhaven deltar sedan 2019 i projektet ”Baltic Fish” som leds av John Nurminens stiftelse i Finland. Syftet med det här projektet är att med fiske inriktat på karpfisk, braxen och id, återvinna en betydande del av de näringsämnen som finns i det marina ekosystemet till land istället och samtidigt skapa nya produkter av den underutnyttjade inhemska fisken som kan säljas till konsument.

Braxen och id används som livsmedel i allt större skala

— Vi har tagit fram Braxa, vår fiskbiff, berättar Teija. Braxen och id innehåller mycket ben och har ansetts svåra att ta till vara och använda kommersiellt, men vi har maskiner som kan rensa dem. När vi gör fiskbiffar på köttet så kan vi hantera de här fiskarna i större volymer. Det här har redan testats i Finland, som var först ut bland länderna kring Östersjön med att använda braxen och id som livsmedel i större skala. De här fiskarna är ett bra livsmedel som har låg fetthalt och därför inte ansamlar miljögifter i köttet. Förr var det mer vanligt att äta dem men nu ses de oftast som bifångst och kastas tillbaka eller används som biobränsle.

Ett kretslopp som gynnar miljön

År 2018 köpte företaget in en fiskodling i Bottenviken utanför Piteå.

— Även där pågår ett miljöarbete genom att vi odlar regnbåge enligt en metod som testats i Finland, berättar Teija. Benella regnbåge får ett foder som kommer från Östersjön. På det sättet skapas ett kretslopp som gynnar miljön.

— Vi använder de näringsämnen som redan finns i havet, istället för att vi tillför nya som kan leda till övergödning, vilket är bättre för både fisken och havet, förklarar Teija. De har också ersatt det mesta av fiskoljan som brukar finnas i fodret med rybsolja.

— Då behövs det inte lika mycket skarpsill och strömming som råvara för att göra fiskolja och på det sättet försöker vi upprätthålla ett stabilt fiskbestånd i Östersjön, avslutar hon.

— Det är verkligen en förmån att få jobba med produkter från Bottenvikens rena och friska vatten. Vi försöker alltid ta tillvara på så stor del av fisken som vi kan. Vi hoppas att vi med vårt arbete, affärsidén att ta tillvara lokala fiskråvaror på ett optimalt och hållbart sätt, ger kvalitet för våra kunder och minsta möjliga påverkan på vår planet, avslutar Teija!

Text: Anja Weinz, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Fler artiklar - Norrbruk

Kontakt

Norrbruk

Tipsa oss gärna om intressanta företag, projekt eller satsningar!