Aktuella vädervarningar i Norrbottens länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Rena nötkreatur – ett nationellt projekt

Under januari 2020 genomfördes ett nationellt projekt vid Sveriges länsstyrelser. Projektet gällde nötkreaturs renhet och nu har resultatet sammanställts.

Projektets mål

Smutsiga nötkreatur är en vanlig brist vid Länsstyrelsens djurskyddskontroller. Det övergripande målet för projektet var att få en djupare förståelse och bredare kunskap om varför djuren blir smutsiga, om djurhållarnas behov av stöd och att hitta och kunna visa på bra exempel.

Projektet har kartlagt antal och andel nötkreatur som inte var tillräckligt rena, tagit reda på orsaker till varför nötkreatur var rena eller smutsiga samt granskat hur djurskyddshandläggaren bedömde resultat vid kontroll.

Länsstyrelsens erfarenheter

Handläggarna vid länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten har goda erfarenheter från genomförandet av projektet. Frågorna som skulle besvaras vid kontroll hjälpte till att skapa en givande dialog om situationen på varje gård, oavsett om förhållandena var bra eller ifall åtgärder krävdes. Dialogen öppnade ofta upp för ett djupare samtal om djurhållningen. Handläggarna upplevde även att det blev en bättre dialog kring eventuella problem i djurhållningen och dess bakomliggande orsaker. Även de producenter som ingick i projektet uttryckte sig positivt till sättet som kontrollerna utfördes på och den dialog som uppstod. Länsstyrelserna i de båda länen anser att resultatet från projektet stämmer bra överens med hur verkligheten ser ut.

Genomförande i Norrbotten och Västerbotten

Kontrollerna genomfördes på 56 gårdar med totalt 4042 djur i Norrbotten och Västerbotten under några veckor i mitten av stallperioden, det vill säga under januari och februari. Projektet genomfördes genom att producenterna och handläggare från Länsstyrelsen tillsammans gick igenom en enkät med frågor om produktionsplatsen, kontrollresultatet gällande smutsiga djur samt frågor om orsaker till att djuren var smutsiga eller rena.

Antalet djur var i genomsnitt 72 per gård. Ungefär hälften av gårdarna hade mjölkproduktion som huvudsaklig produktionsinriktning och den andra hälften hade enbart köttproduktion. Projektet genomfördes främst i samband med rutinkontroll av djurhållningen.

Resultat

De resultat och slutsatser som redovisas i denna artikel kommer från projektrapporten
och gäller hela landets producenter. De nationella resultaten stämmer väl överens med hur det ser ut i Norrbotten och Västerbotten. Resultatet visade att det var fler mjölkgårdar än köttgårdar som hade smutsiga djur. Däremot var det färre djur per gård som var smutsiga bland mjölkproducenterna. Fördelat på produktionsinriktning visade sig andelen smutsiga djur per gård vara dubbelt så stor i köttproduktionen. Förklaringen
antas vara att det för mjölkproducenter är mycket viktigt att hålla sina kor rena för att minska risken för juverinflammation. Dessutom hanteras mjölkdjur ofta mer än köttdjur, vilket gör att insatser som innebär nära hantering, så som klippning, går lättare.

Även storleken på besättningen visade sig ha betydelse för resultatet. Stora gårdar hade lägre andel smutsiga djur än mindre. Detta kan ha sin förklaring i att stora besättningar ofta hålls i nyare och mer lättarbetade stallar. Större gårdar har ofta mer personal vilket kan innebära att det finns mer tid för förebyggande rutiner och tillsyn. Ett lättarbetat stall är en av de orsaker som står högt upp på framgångslistan för rena nötkreatur.
Riktigt små gårdar, under 24 djur hade relativt hög andel smutsiga djur. När verksamheten själv fick ange vilka orsaker de ansåg låg till grund till varför djuren var smutsiga framkom bristande rutiner och svårarbetat stall som de absolut främsta. Även brist på tid och svårighet att få tag på strömaterial angavs.

De producenter som hade rena djur menade att bra rutiner kring djurens skötsel var det som var allra viktigast. Därefter kom lätthet att få tag i bra strömaterial och lättarbetat stall. Mjölkproducenterna menade också att bra personal är en viktig faktor medan det för köttproducenterna handlade om att ha tillräckligt med tid.

Slutsatser

Den vanligaste anledningen till smutsiga djur var bristande skötselrutiner. Att klippa djuren så att gödsel inte fastnar på djurens kroppar är en skötselåtgärd som är avgörande för att kunna hålla rena djur i många djurhållningssystem. Att ha bra rutiner för att gödsla ut och rengöra gångar och liggytor, så att djuren inte ska behöva ligga i gödsel och urin och inte heller dra upp det på liggplatserna, är en av de mest grundläggande åtgärderna för att hålla djuren rena. Likaså är det avgörande för djurens
renhet att ha tillräckligt med bra strö på liggytorna för att binda och suga upp gödsel och urin. Nog så viktigt är att ha ett lättarbetat stall vilket gör det enklare att hålla rent kring djuren och därmed även själva djuren.

Projektet har visat på vikten av stöd till producenter i deras arbete med sina rutiner. Ur projektet har det framkommit ett behov av både ett långsiktigt och ett dagligt stöd för egenkontroll gällande skötseln av nötkreatur. Det gäller framför allt förebyggande åtgärder, men också åtgärder då djuren hunnit bli smutsiga. Utveckling av checklistor, och att lyfta fram sådana som kanske redan finns, för att öka medvetenheten bland producenterna om frågorna kring rena djur är en viktig åtgärd.

Text: Anna Sondell, Mikael Jonsson och Camilla Robertsson, Länsstyrelsen i Västerbottens län

Fler artiklar - Norrbruk

Kontakt

Norrbruk

Tipsa oss gärna om intressanta företag, projekt eller satsningar!