Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Remibar (Remediation of migratory barriers in streams) är ett stort LIFE-projekt där Länsstyrelsen i Norrbotten tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen i Västerbotten, Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, SCA, Sveaskog och Holmen skog under perioden 2011-2016 åtgärdade över 300 vandringshinder i fem vattensystem i den två nordligaste länen.

Där en väg och ett vattendrag korsas finns det en passage. I många fall är det en rund trumma. Dessa kan ställa till problem för vattenlevande djur när de ska vandra i vattendraget. Var tredje vägvatten-passage är ett vandringshinder. Ofta beror det på att vägtrumman är underdimensionerad vilket ger hög vattenhastighet och fall på nedströmssidan.

För att möjliggöra fiskar, och andra djurs, vandring är lösningen att byta ut vägtrummorna till en passage med en naturlig botten, t ex valvbåge eller bro.

Under flottningsepoken byggdes många dammar för att kunna reglera vattnet när timret skulle fraktas. Dessa dammar används inte i dag men är fortfarande ett problem.

Remibar har under fem år åtgärdat drygt 260 vägvatten-passager, tagit bort ca 30 dammar och skapat vandringsmöjligheter för utter och andra smådjur. Arbetet har utförts i fem vattensystem, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Sävarån och Lögdeälven. Genom att samarbeta med alla vägägare inom dessa områden har vi kunna öppna upp hela vattensystem. 170 mil vattendrag har gjorts tillgängligt för fiskar och andra djur.

Projektet bidrar till att vattendragen uppnår god eller hög ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Bevarandestatusen och arterna enligt Natura 2000-direktiven har förbättrats. Natura 2000-arterna lax, flodpärlmussla och utter har fått bättre levnadsförutsättningar men inte bara de, utan alla arter i och kring vattendragen.

Läs mer om Remibarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Genom tiderna har utdikning av våtmarker gjorts i syfte att få torrare mark för bl.a. jordbruk och skogsbruk. 2018 startade Naturvårdsverket den s.k. Våtmarkssatsningen som innebar en finansiering av åtgärder för att återställa hydrologin i våtmarker. Sedan 2018 har Länsstyrelsen jobbat med restaurering av utdikade våtmarker.

Målet med att restaurera våtmarker är att återställa hydrologin och våtmarkernas vattenhållande förmåga. Andra positiva effekter av våtmarksrestaurering är minskade utsläpp av klimatgaser, minskat läckage av näringsämnen och partiklar ut till sjöar och vattendrag samt att de våtmarksberoende arterna återfår sin livmiljö.

Hittills har åtgärdsarbetet bedrivits inom två skyddade områden; Kaipabäckens naturreservat och Mellanslandets naturreservat. Länsstyrelsen ser ett stort behov av restaurering av våtmarker även utanför skyddade områden.

Våtmarker restaureras i första hand genom att diken fylls igen med den torv som en gång tagits upp från dikena. I andra hand används torv från omgivande myr. Arbetet genomförs framförallt med hjälp av grävmaskiner.


Grävmaskin fyller igen diken torv.

Med hjälp av grävmaskin fylls dikena igen med torv.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län