Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Remibar - Remediation of migratory barriers in streams

Remibar är ett stort LIFE-projekt där Länsstyrelsen i Norrbotten tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen i Västerbotten, Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, SCA, Sveaskog och Holmen skog under perioden 2011-2016 åtgärdade över 300 vandringshinder i fem vattensystem i den två nordligaste länen.

Varför Remibar?

Där en väg och ett vattendrag korsas finns det en passage. I många fall är det en rund trumma. Dessa kan ställa till problem för vattenlevande djur när de ska vandra i vattendraget. Var tredje vägvatten-passage är ett vandringshinder. Ofta beror det på att vägtrumman är underdimensionerad vilket ger hög vattenhastighet och fall på nedströmssidan.

För att möjliggöra fiskar, och andra djurs, vandring är lösningen att byta ut vägtrummorna till en passage med en naturlig botten, t ex valvbåge eller bro.

Under flottningsepoken byggdes många dammar för att kunna reglera vattnet när timret skulle fraktas. Dessa dammar används inte i dag men är fortfarande ett problem.

Remibar har under fem år åtgärdat drygt 260 vägvatten-passager, tagit bort ca 30 dammar och skapat vandringsmöjligheter för utter och andra smådjur. Arbetet har utförts i fem vattensystem, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Sävarån och Lögdeälven. Genom att samarbeta med alla vägägare inom dessa områden har vi kunna öppna upp hela vattensystem. 170 mil vattendrag har gjorts tillgängligt för fiskar och andra djur.

Projektet bidrar till att vattendragen uppnår god eller hög ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Bevarandestatusen och arterna enligt Natura 2000-direktiven har förbättrats. Natura 2000-arterna lax, flodpärlmussla och utter har fått bättre levnadsförutsättningar men inte bara de, utan alla arter i och kring vattendragen.

Remibarlänk till annan webbplats

ReBorN - LIFE Restoration of Boreal Nordic Rivers

ReBorN är ett stort LIFE-projekt där Länsstyrelsen i Norrbotten tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten, Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, Gällivare kommun och Nordmaling kommun jobbar med att miljöåterställa flottledspåverkade vattendrag i den två nordligaste länen.

Varför ReBorN?

Under flera hundra år har våra vattendrag använts för timmerflottning. Skogsbruket var och är en stor industri i Norra Sverige. Innan det fanns skogsbilvägar transporterades timret i vattendragen från det skogsrika inlandet till förädlingsindustrierna vid kusten. För att underlätta för timrets framfart rätades och rensades vattendragen på block och sten. Sidofåror stängdes av och huvudfårorna smalnades av. I och med det försvann, i stor utsträckning, variationen i vattendragen och därmed livsmiljöerna för alla vattenlevande arter.

Nu när vi inte använder vattendragen till flottning är det dags att återställa dem. I ReBorN återställer vi drygt 100 km i Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Åbyälven och Byskeälven. I Västerbotten återställs 100 km i Lögdeälven.

Projektet bygger vidare på tidigare framgångsrika projekt som exempelvis LIFE-projektet ReMiBar, där vandringshinder har åtgärdats i flera av ReBorNs vattendrag.

I och med att vi lägger tillbaka stora block och stenar arbetar vi nästan uteslutande med grävmaskiner.

Projektet bidrar till att vattendragen uppnår god eller hög ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Bevarandestatusen och arterna enligt Natura 2000-direktiven kommer att förbättras. Natura 2000-arterna lax, flodpärlmussla och utter kommer att få bättre levnadsförutsättningar men inte bara de, utan alla arter i och kring vattendragen.

ReBornN-projektetlänk till annan webbplats

Kontakt Länsstyrelsen i Norrbotten
Sofia Perä
Miljöanalysenheten

E-post till Sofia Perä

Telefon: 010-225 54 06

Genom tiderna har utdikning av våtmarker gjorts i syfte att få torrare mark för bl.a. jordbruk och skogsbruk. 2018 startade Naturvårdsverket den s.k. Våtmarkssatsningen som innebar en finansiering av åtgärder för att återställa hydrologin i våtmarker. Sedan 2018 har Länsstyrelsen jobbat med restaurering av utdikade våtmarker.

Målet med att restaurera våtmarker är att återställa hydrologin och våtmarkernas vattenhållande förmåga. Andra positiva effekter av våtmarksrestaurering är minskade utsläpp av klimatgaser, minskat läckage av näringsämnen och partiklar ut till sjöar och vattendrag samt att de våtmarksberoende arterna återfår sin livmiljö.

Hittills har åtgärdsarbetet bedrivits inom två skyddade områden; Kaipabäckens naturreservat och Mellanslandets naturreservat. Länsstyrelsen ser ett stort behov av restaurering av våtmarker även utanför skyddade områden.

Våtmarker restaureras i första hand genom att diken fylls igen med den torv som en gång tagits upp från dikena. I andra hand används torv från omgivande myr. Arbetet genomförs framförallt med hjälp av grävmaskiner.


Grävmaskin fyller igen diken torv.

Med hjälp av grävmaskin fylls dikena igen med torv.

EMRA

Projektets huvudsakliga mål

EMRA-projektets huvudsakliga mål är att förbättra naturmiljön och återskapa viktiga livsmiljöer för vattenlevande organismer i älvsystem som är påverkade av storskalig vattenkraft och flottning.

Målet är även att skapa ett aktivt och gränsöverskridande samarbete mellan Sverige och Finland som syftar till att möta de utmaningar projektområdets ekologiska tillstånd utsätts för. Projektmålen kommer att uppnås genom ett tätt samarbete och kunskapsutbyte mellan Sverige och Finland, genom insamlandet av ny kunskap, vidareutveckling av befintlig kunskap samt genom harmonisering av metoder och definitioner mellan länderna.

Förväntat resultat

• Myndigheter och verksamhetsutövare både i Sverige och Finland kommer förbättra sin kunskap om att genomföra åtgärder i vattendrag som är påverkade av vattenkraft och flottledsrensningar.

• Genom olika biotopåtgärder öka den biologiska mångfalden och dessutom ge bättre förutsättningar för friluftsliv, rekreation och sportfiske.

• Projektet ska utveckla nya och innovativa restaurerings- och återställningsmetoder samt testa och utvärdera en metod för miljöanpassning och miljödesign av storskaligt reglerade älvar. Projektet ska även genomföra fiskstudier som ska ge förutsättningar för en hållbar förvaltning av fisk.

• Ökad samverkan mellan länderna, vilket är grunden för ett långsiktigt nyttjande och förvaltande av gemensamma naturresurser och en fortsatt utveckling av metoder och teknik.

Gemensamt för båda länderna är utmaningar inom området som rör möjligheten att återskapa naturlig reproduktion av harr och öring i reglerade vattendrag. EMRA-projektet ser en stor potential i att samarbeta för att få en bredare kunskapsbas. Åtgärdsbehovet är omfattande, ett långsiktigt gränsöverskridande samarbete mellan verksamhetsutövare, myndigheter och olika organisationer är avgörande för att kunna uppnå nationella och internationella miljömål och bevarandemål.

Samarbetspartners
Kemijoki OY
LUKE - Natural Resources Institute. Länk till LUKEs webbplatslänk till annan webbplats
Metsähallitus – Finnish forest administration.
Närings-, trafik- och miljöcentralen
Vattenfall Vattenkraft AB

Kontakt Länsstyrelsen i Norrbotten
Linda Johansson
Miljöanalysenheten

E-post till Linda Johansson

Telefon: 010-2255322

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län