Ingrepp i skyddad natur

Vill du göra något som kan påverka naturen, miljön och bebyggelse i natur som är skyddad enligt miljöbalken? Då kan du behöva ansöka om dispens eller tillstånd.

Natur som är skyddad enligt miljöbalken, till exempel naturreservat, omfattas av regler som bestämmer vad du får och inte får göra i området. Om du ändå vill göra något som är förbjudet i ett skyddat naturområde behöver du först bli beviljad dispens eller få tillstånd.

Vad innebär dispens och tillstånd?

Dispens betyder undantag från ett förbud. Det innebär att om det du vill göra är förbjudet kan du ansöka om dispens för att få göra just den åtgärden ändå. Det som krävs är att du har särskilda skäl och att det du vill göra inte strider mot syftet med skyddet.

För vissa verksamheter och åtgärder behöver du söka tillstånd istället för dispens. För att få tillstånd behöver du inte ha några särskilda skäl. Istället handlar det ofta om att Länsstyrelsen bestämmer när och hur du kan utföra din åtgärd så att den inte strider mot syftet med skyddet.

Om du vill göra åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-områden måste du ansöka om ett annat tillstånd, som har andra regler än det som nämns här ovan.

När behöver jag ansöka om dispens eller tillstånd?

Exempel på åtgärder eller verksamheter som kan vara förbjudna:

  • att gräva och schakta både på land och i vatten
  • att bygga nya byggnader eller att ändra befintliga byggnader
  • att bygga bryggor och andra anläggningar
  • att samla in djur och växter
  • att arrangera idrottsevenemang
  • att fälla eller beskära vissa träd

Varje nationalpark, naturreservat, djur- och växtskyddsområde, lanskapsbildsskyddsområde och vattenskyddsområde har föreskrifter som beskriver vad som är förbjudet att göra i området. Föreskrifterna hittar du i kartverktyget Skyddad natur från Naturvårdsverket.

Skyddad natur där dispens eller tillstånd behövs

  • Nationalpark
  • Naturreservat
  • Strandskyddsområde
  • Natura 2000-område
  • Naturminne
  • Biotopskyddsområde
  • Djur- och växtskyddsområde
  • Landskapsbildsskyddsområde
  • Vattenskyddsområde

Hur vet jag om jag är berörd av någon typ av skyddad natur?

Skyddad natur är oftast markerad, till exempel med skyltar och färgmarkeringar.

Det finns också kartor över de här områdena i Naturvårdsverkets verktyg Skyddad natur.

I kartverktyget hittar du även kartor över Natura 2000-områden och vattenskyddsområden.

Strandskyddsområden och generella biotopskyddsområden är allmänna skydd som gäller utan något särskilt beslut från en myndighet. Dessa områden är inte markerade i naturen.

Naturen utanför skyddade områden

Om du vill göra en åtgärd som på ett väsentligt sätt kan komma att ändra naturmiljön, men som inte berör något av de skyddade naturområden som räknas upp ovan kan du behöva göra en anmälan för samråd hos Länsstyrelsen.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

 

Förslag på blivande naturreservat

Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på beslut och skötselplan för blivande naturreservatet Storberget-Laver i Älvsbyns kommun. Villl du lämna ett yttrande gör det senast 31 augusti till Länsstyrelsens e-postadress. Glöm inte att ange diarienummer i ämnesraden.

Förslag på beslut och skötselplan för naturreservatet Storberget-Laver i Älvsbyns kommunPDF

I Norrbottens län har vi skyddat ungefär 25 % av länets areal (land och vatten). Detta motsvarar nästan 2,9 miljoner hektar. Över 90 % av den skyddade arealen är belägen ovan den fjällnära gränsen. Av den produktiva skogen nedanför fjällnära gränsen är 3 % skyddad.

Varje år tar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen fram en rapport som visar hur mycket av skogen i länet som är skyddat av myndigheterna. Statistiska centralbyrån tar också fram statistik om skyddad natur för hela landet årligen.

Formellt skyddad skog i NorrbottenPDF

Skyddad natur, Statisktiska centralbyrånlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vad är skyddat i Norrbotten?
De största arealerna skyddad natur finns i fjällområdet och domineras av kalfjäll eller fjällbjörkskog. I det fjällnära området är dessutom mycket så kallad fjällbarrskog skyddad.  Där finns även mer produktiva skogar, myrmarker och vattendrag.

I de skyddade områdena nedanför fjällområdet finns det främst myrmarker och skog men även vattendrag. I kustkommunerna är en stor andel av den skyddade arealen hav. 

De är skyddade via:

  • nationalparker
  • naturreservat
  • Natura 2000-områden (utom älvarna)
  • biotopskyddsområden
  • naturvårdsavtal

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker i Norrbotten

I Norrbottens län finns åtta nationalparker Mest kända är nog Sarek och Abisko. I världsarvet Laponia ligger förutom Sarek även Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke, Padjelanta/Badjelánnda och Muddus/Muttos. Vadvetjåkka är Sveriges nordligaste nationalpark och i södra norrbottensfjällen hittar du Pieljekaise. I Bottenviken ligger Haparanda skärgårds nationalpark, Sveriges östligaste.

Ansöka om dispens eller tillstånd inom en nationalpark

Mest i landet

Norrbottens åtta nationalparker utgör 95 procent av den svenska nationalparksarealen. Nationalparkerna i länet har tillsammans en area på över 6000 kvadratkilometer. Det mesta av den ytan - 5500 kvadratkilometer - ligger i fjällen. Nationalparkerna inom världsarvet Laponia förvaltas sedan den 1 januari 2013 av Laponiatjuottjudus. Länsstyrelsen förvaltar Abisko, Haparanda skärgård, Pieljekaise och Vadvetjåkka. Här nedanför kan du läsa mer om dem och hitta länkar till mer information. 

Laponias webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 

 

Abisko nationalpark är välbesökt året om. Här kan du vandra eller skidra i den fjällbjörksklädda Abiskodalen, omgiven av fjälltoppar. Den välkända Kungsleden följer Abiskojåkka genom nationalparken. I norra delen av nationalparken forsar jokken fram genom en djup klippravin, innan den slutligen mynnar ut i Torneträsk, Sveriges sjunde största sjö. Abisko nationalpark är lättillgänglig. Här finns ett naturum och flera olika naturstigar. I närheten av entréområdet finns det leder, rast- och eldplatser som är tillgänglighetsanpassade.

Besök och upptäck /Abisko nationalpark

Abisko nationalpark på sverigesnationalparker.selänk till annan webbplats 

Det här är länets yngsta nationalpark och den enda som ligger i skärgården. Den största ön heter Haparanda Sandskär. Den är känd för sina långa sandstränder men har också en varierande natur och en spännande kulturhistoria med gott om spår från forna tider. I fiskeläget Kumpula på Sandskär och här finns hamn, tältplats, uthyrningsstugor, dass med mera. En fem kilometer lång naturstig som är delvis spångad går över ön.

Besök och upptäck/Haparanda skärgårds nationalpark

Haparanda skärgårds nationalpark på sverigesnationalparker.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Pieljekaise nationalpark ligger i Arjeplogsfjällen, mellan byarna Jäckvik och Adolfström. Det är ett böljande lågfjällsområde med många småsjöar. I nationalparken finns stora områden med björkskog men också öppna hedar och örtrika ängar. Det finns ingen väg fram till nationalparken men Kungsleden går genom den via Jäckvik och Adolfström.

Besök och upptäck / Pieljekaise nationalpark

Pieljekaise på sverigesnationalparker.selänk till annan webbplats

Vadvetjåkka är en ganska liten nationalpark om man jämför med övriga norrbottniska nationalparker. Den ligger i väglöst land och innehåller bland annat Sveriges nordligaste glaciär. I norr gränsar Vadvetjåkka mot Norge och i väster och öster gränsar den mot djupa dalgångar med bäckar. Vadvetjåkka har mycket mera nederbörd än Abisko och parken har inga anläggningar.

Besök och upptäck / Vadvetjåkka nationlpark

Vadvetjåkka på sverigesnationalparker.selänk till annan webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

 

Norrbotten

I vårt län finns 266 Natura 2000-områden. Dessa ligger utspridda i landskapet för att skydda vår stora mångfald av naturliga miljöer. Från fjällkedjan till skärgården finns över 60 olika naturtyper som är särskilt viktiga att bevara och över 100 olika växter och djur.

 

Älvarna

Norrbotten har en stor andel av Sveriges största och mest orörda älvar. Torne-, Kalix- och Råneälven är bara några av våra älvar som är Natura 2000-områden. Det betyder att de ska få fortsätta att vara vilda, oreglerade och hysa rikligt med lax och öring. I älvarna kan man också hitta rariteter som utter, flodpärlmusslor och den gröna flodtrollsländan, som är unik för Norrbotten.

Fjällen

Fjällens välbekanta hedar och fjällbjörkskogar hyser en fantastisk mångfald av bland annat fåglar och insekter. I Padjelanta, Tjålmejaure och Sjaunja kan du träffa på blåhake, fjällpipare eller kanske rent ut av den sällsynta fjällgåsen. På blomrika fjällängar flyger ovanliga skönheter som dvärgpärlemorfjäril och högnordisk blåvinge. Även den ikoniska fjällräven finns i flera av våra skyddade fjällområden.

Kust- och skärgård

I vår kust- och skärgårdsmiljö finns flera sällsynta växtarter. Den vackra strandvivan och den blyga ryssnarven är exempel på blommor som i Sverige är helt unika för Norrbotten. Hänggräset är en annan växt som bara finns här. Den trivdes bättre förr i tiden då kor fortfarande betade på de flesta av våra strandängar. Idag är hänggräset tyvärr utrotningshotat och Länsstyrelsen arbetar aktivt för att arten ska få finnas kvar.

Skogen

Och vad vore väl Norrbotten utan sina vidsträckta skogslandskap? Gör en vandring bland Muddus uråldriga jättetallar eller genom Jelka-Rimakåbbås orörda gammelskog. Har du tur så får du kanske ett möte med tjäder och kungsörn eller finner spår från björn eller lo. Tack vare att områdena skyddas kommer dessa miljöer att finnas kvar även i framtiden för arterna att leva i och för oss att njuta av.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver:

  • Vad som ska skyddas
  • Vilka åtgärder som behövs
  • Hur åtgärderna ska genomföras

Under 2016-2018 håller bevarandeplanerna på att ses över och revideras. Det handlar bland annat om att lägga in uppdaterad eller ny data om naturtyper och arter. Detta innebär att vissa planer inte har de senaste uppgifter inlagda i nuläget.

Många av Natura 2000-områdena är också ett naturreservat. För de områdena länkas du vidare till sidan om naturreservatet och där finns bevarandeplanen. I sammanställningen nedan ser du vilka områden som har en uppdaterad bevarandeplan men också vilka som har någon övrig skyddsform.

Sammanställning av bevarandeplaner för Natura 2000-områdena i NorrbottenPDF

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Biotopskyddsområde som beslutas i det enskilda fallet kan vara en lämplig skyddsform för ett värdefullt naturområde: 

  • Om ett skyddsvärt naturområde stämmer överens med de särskilda beskrivningar som av biotoperna som regeringen har meddelat.
  • Om det skyddsvärda området inte är större än 20 hektar.
  • Om man vill ha ett administrativt enkelt och relativt snabbt beslut om
    skydd.
  • Om det inte finns behov av särskilda detaljerade föreskrifter för sakägare.
  • Om det inte finns behov av en skötselplan för det skyddsvärda området.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är ett sätt att skydda natur för en begränsad tid, som ett alternativ till exempelvis naturreservat. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla ett områdes naturvärden.

Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägaren och staten genom Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Avtalen ska kunna användas flexibelt vad gäller typ av områden, avtalens innehåll och avtalstiden.

I avtalet regleras hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas samt vilken ersättning markägaren får. Avtalet kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Markägaren har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Tiden för ett naturvårdsavtal kan variera, från ett år och som längst femtio år. Även ersättningen varierar, beroende på hur lång tid det gäller. Den ekonomiska ersättningen beräknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år). Det innebär till exempel att för ett femtioårigt avtal får du cirka 60 procent av rotnettot i ersättning.

Äganderätten till marken eller jakträtten påverkas inte av att du som markägare väljer att teckna ett naturvårdsavtal.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.


I Norrbotten har vi ett 40-tal fågelskyddsområden utspridda över länet. Nedan finns en lista över områdena och en kort sammanfattning av vad som inte är tillåtet och när. Det finns med en länk till beslutet där de fullständiga föreskrifterna står. Tjålmejaure fågelskyddsområde har ett tillfälligt tillträdesförbud.

Föreskrifter i fågelskyddsområdenPDF

 

Översiktsbild på en av sjöarna i fågelskyddsområdet Tjålemjaure.

Tjålmejaure är en anmärkningsvärt rik fågellokal. Foto: Emilia Vesterberg, Länsstyrelsen Norrbotten

Vad innebär tillträdesförbudet för mig som besökare?

Inom delar av fågelskyddsområdet är det tillträdesförbud vilket innebär att det är förbjudet att  vistas inom området under perioden 9 maj till 14 augusti. Förbudet kommer att gälla under en prövotid fram till 2019. Det är fortsatt tillåtet att vandra längs kungsleden men håll eventuell hund nära dig, i kort koppel, genom din vandring längs leden och man får inte avvika annat än vid rastplatser.

Tjålmejaure fågelskyddsområde bildades 1967 och under 2016 beslutades om kompletterande föreskrifter och utvidgning av området. Beslutet innebär stärkt skydd i form av tillträdesförbud under perioden 9 maj till 14 augusti under en under prövotid på tre år, från och med 2017. Beslutet innebär också en utvidgning av tidigare skyddsområde.

Översiktskarta med förbudsområdeöppnas i nytt fönster

Varför fågelskyddsområde?

De stora sjöar, jokkar och videsnår som breder ut sig här skapar fina förutsättningar för fågellivet. Sjöarna har grunda stränder vilket gör dem till viktiga häckningsplatser för många fågelarter och förser hungriga ungar med mat. Simfåglar och vadare häckar i höga tätheter här, inte minst mosnäppan som är en av Tjålmejaures karaktärsarter och även vår minsta vadare.

Många fjällfåglar som häckar i fjällen bygger bo på marken, till exempel lappsparven som också fodrar sitt bo invändigt med ripfjädrar. De fåglar som häckar på marken är extra utsatta för olika slags störning. Njut av vår unika fjällvärld men värna fågellivet genom att vandra längs markerade leder!

Marken under våra fötter
Tjålmejaure ligger i en vidsträckt sänka som kallas Tjålmejauresänkan. Här finns flera spår efter inlandsisen, bland annat rogenmorän, kullar som är formade som bågar och som man tror bildades under själva isen när den gled fram över landskapet.  Det var jord och sten som samladades i sprickor i isen och som på så sätt bildade dessa kullar. När inlandsisen sedan smälte bildades här i Tjålmejaure issjöar. När vattnet nu sjunkit undan efter de tusentals år som gått sen isens avsmältning kan man idag se vart tidigare strandlinjer gått.

En fågel som brusar upp
Även den spelande brushanen söker sig till Tjålmejaure för att hitta en lämplig partner. Hanarna pryder sig i varierande praktdräkter när de återvänder till häckningsplatserna för att imponera på honorna. Revirhävdande brushanar slåss med näbbar och klor och kan komma blödandes och haltandes ur en uppgörelse.

 

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

 

I länet

Det finns 18 naturminnen i länet, främst är det ovanliga träd. I kartverktyget Skyddad Natur visas det på kartan vart de ligger och söker du på naturminnets namn hittar du beslutet.

Lista med alla naturminnen i länetPDF

Kartverktyget Skyddad natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats


Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Du som köpare eller ägare

  • Läs noga igenom beskrivning för objektet och fråga mäklaren om det är något du upplever som oklart
  • Du som ny ägare kan bli skyldig att ta bort en olaglig anordning (till exempel brygga), om tidigare ägare har uppfört den utan dispens från strandskydd. Alltså ska du ta reda på om det finns dispens för bryggan/anordningen om det står "servitut" i objektbeskrivningen.
  • Be att få se dispensbeslut för byggnader/anordningar inom strandskydd om de är uppförda efter år 1975
  • Står det saker som de här i objektsbeskrivningen?
  • egen brygga (finns dispens?)
  • egen strand
  • egen udde
  • inredd sjöbod (finns dispens?)
  • servitut för brygga (finns dispens?)
  • strandfastighet
  • strandrätt
  • vattenrätt

    Var då noga med att få de uttrycken förklarade och definierade av säljare eller fastighetsmäklare, så att innebörden i beskrivningen blir tydlig och klar – och gärna skriftligt med underskrift.

 

  •  Ligger din fastighet i strandskyddat område får du inte stänga av allmänheten från att gå på stranden eller sitta på bryggan om inte detta kan anses ligga inom din hemfridszon. Du får inte heller utvidga din privata zon genom nybyggnationer, konstruktioner och liknande.
  • Det är inte tillåtet att ändra användningsområde för byggnader som ger en privatiserande effekt. Du får alltså inte göra om ett båthus till en sommarstuga.
  • Du får inte göra åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkor för djur och växtarter.

Mäklaren ska ge tilltänkta köpare de upplysningar som de kan behöva om objektet och andra förhållanden som har samband med överlåtelse enligt Fastighetsmäklarinspektionenlänk till annan webbplats.

Läs mer om att söka strandskyddsdispens

Det är kommunen och länsstyrelsen som ska kontrollera att reglerna om strandskydd följs. Det kallas tillsyn. Det är viktigt med tillsyn för att lagen ska bli lika för alla. Dessutom rättas skador och fel till.

Vad händer om någon bryter mot reglerna?

  • Kommunen eller länsstyrelsen startar en utredning när vi får reda på att någon brutit mot reglerna för strandskydd. Den personen blir kontaktad, och kan ansöka om dispens i efterhand. I vissa fall kan kommunen eller Länsstyrelsen ge dispens, men inte alltid.

Rätta till felet annars krävs du på pengar

  • Om myndigheten inte kan ge dispens i efterhand, beslutar vi vad som ska rättas till. Det kallas att vi förelägger om rättelse.
  • När myndigheten förelägger om rättelse kombinerar vi det ofta med ett vite. Ett vite är ett bestämt pengabelopp, som böter. Vitet är normalt lite högre än kostnaden för att rätta till felet. Du slipper betala vite om du följer myndighetens beslut och rättar till det som är fel.
  • Myndigheten kan begära att flera viten tas ut, tills du har rättat till det som är fel.

Du kan bli straffad om du bryter mot reglerna

  • Myndigheten är skyldig att anmäla överträdelser till åklagarmyndigheten.
  • Åklagarmyndigheten kan gå vidare och åtala den ansvarige. Åklagaren avgör om regelbrottet är tillräckligt allvarlig för att möjligen vara straffbar.
  • I slutänden är det en domstol som avgör om åtgärden är ett brott.
  • Kommunen eller länsstyrelsen kan alltid begära att du rättar till felet, oavsett om åtal väcks eller inte. 

 Vanligt strandskydd jämfört med utvidgat strandskydd

  • Vanligt eller generellt strandskydd - finns längs hav, sjöar och vattendrag i Sverige och sträcker sig 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet.
  • Utvidgat strandskydd - finns bara där länsstyrelsen beslutat att det ska finnas och sträcker sig maximalt 300 meter upp på land och lika långt
    ut i vattnet. 

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Markupplåtelser

Som förvaltare av nyttjanderätter på statens mark ovan odlingsgränsen får Länsstyrelsen upplåta mark för uppförande av byggnader. Länsstyrelsen skall vara restriktiv i sin prövning. Bland annat skall enstaka bebyggelse undvikas.

Till vad kan man ansöka om markupplåtelse?  

Byggnaderna och anläggningarna kan vara av skiftande slag. Byggnaderna kan vara fritidshus eller båthus som också är den vanligaste typen av byggnader. Med anläggningar menas till exempel radiomaster och vindkraftverk.

På statens mark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län finns idag ca 2300 upplåtelser. Av dessa är 700 renskötarbostäder som uppförts med stöd av renskötselrätten. 350 är båthus eller anläggningar. 1250 är fritidshus eller permanentbostäder för privatpersoner.  

Markupplåtelse förekommer även för markområden som nyttjas för till exempel hästhagar eller för fritidsaktiviteter som elljusspår eller liknande.

Var kan man få markupplåtelse?  

Upplåtelse får ske på Statens mark ovanför odlingsgränsen, men bara om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet (betydande påverkan) för renskötseln enligt rennäringslagen. Dessutom prövas det om det finns detaljplan eller annat som hindrar att en markupplåtelse kan ske på den önskade platsen för byggnaden.  

När det gäller naturreservat krävs förutom ovanstående prövning mot rennäringslagens bestämmelser även att upplåtelsen inte står i strid med de regler som finns för varje enskilt naturreservat.

Upplåtelse kan bara undantagsvis ske inom nationalpark och då efter särskild prövning och med stöd av nationalparksförordningen.

Hur söker man markupplåtelse?  

Länsstyrelsen har ingen utpekad mark som är lämplig för upplåtelse eller planerad för bebyggelse.

Den som ansöker utser själv den plats man är intresserad av och ansöker med den blankett som finns under fliken ”Ny upplåtelse” och bifogar alla underlag som krävs. Det är platsen som prövas om markupplåtelse kan medges.

Den som vill uppföra en byggnad på statens mark ovan odlingsgränsen måste först ansöka om att få nyttja marken. Den sökande måste därefter själv ansöka om andra tillstånd som krävs till exempel bygglov och dispenser om ansökan blir beviljad.

Vad händer med ansökan?  

En ansökan från en privatperson eller ett företag/förening om upplåtelse av mark behandlas av flera instanser innan den beslutas. Ansökan prövas både mot lagstiftningen och mot andra intressenter.

De yttranden som kommer från dem är av betydelse för hur Länsstyrelsen, genom sin Rennäringsdelegationen, sedan kan ta beslut om ansökan.  

Ett negativt beslut från Länsstyrelsen kan överklagas till Landsbygdsdepartementet.  

Om beslutet är positivt så beslutar även Länsstyrelsen om vissa villkor för markupplåtelsen och om den årliga kostnaden i form av arrendeavgift.

Vad kan man ansöka om?  

Länsstyrelsen i Norrbotten har tagit fram en blankett med instruktion om vad som ska finnas med för att en ansökan ska vara komplett. Det finns även en policy som anger riktlinje för till exempel högsta tillåtna byggyta.

Avser ansökan ett bostadshus för fritidsboende så tillåts inte större yta än 55 kvadratmeter totalt. Den totala ytan kan delas upp mellan ett fritidshus och ett förråd som placeras högst 20 meter från fritidshuset. Om markupplåtelse beviljas så följer villkoren i arrendeavtalet den norm som policyn anger.

Från markupplåtelse till markarrende  

För att ett beslut om markupplåtelse ska kunna tas så måste Länsstyrelsen och den sökande komma överens om de villkor som ska gälla för markupplåtelsen i ett arrendeavtal.  

För fritidshus, permanentbostäder, båthus och anläggningar tecknas ett arrendeavtal och en årlig arrendeavgift tas ut. Villkoren i arrendeavtalet styrs även av arrendelagstiftningen. Arrendeavgiftens storlek beslutas av Länsstyrelsen med ett grundbelopp vid avtalets början som sedan räknas upp årsvis med utgång från förändring av konsumentprisindex.

Vid ansökan om markåtkomst användes nedanstående blankett.

Blankett för ansökan om markåtkomstPDF

Skicka ansökan och bilagor till norrbotten@lansstyrelsen.se

När Länsstyrelsen fattar beslut om att bevilja markupplåtelse, beslutas också hur stor yta av marken som får nyttjas och det motsvarar också den yta som byggnaden eller om det är flera byggnader får ta i anspråk. Byggnadernas sammanlagda yta för till exempel fritidshus får inte överstiga 55 kvadratmeter. Om arrendatorn av någon orsak har behov av att utöka byggnadernas yta så måste en ansökan om utökning av markupplåtelsen göras Den sökande måste därefter själv ansöka om andra tillstånd som krävs till exempel bygglov och dispenser.

Hur ansöker man om utökning av markupplåtelsen?  

Ansökan måste innehålla samma uppgifter som vid en ny markupplåtelse och samma blankett kan därför användas som vid ansökan om ny markupplåtelse. En ansökan från en privatperson eller ett företag/förening om utökning av markupplåtelse behandlas också likadant av flera instanser innan den beslutas.

Ansökan prövas både mot rennäringslagen och mot andra intressenter. De yttranden som kommer från dem är av betydelse för om utökning kan beviljas.

Vem beslutar om utökning?  

Länsstyrelsen beslutar om utökning kan beviljas. Om utökning beviljas så är det den sökande som själv ansöker om tillstånd och eventuella dispenser. Länsstyrelsen tecknar ett tilläggsavtal till det befintliga arrendeavtalet med den sökande.

En beviljad utökning kan i vissa fall innebära att arrendeavgiften höjs.

Använd nedanstående ansökningsblankett för att alla uppgifter ska finnas med.

Blankett för ansökan om markåtkomstPDF

Skicka in ansökan med bilagor till norrbotten@lansstyrelsen.se

När en markupplåtelse beslutas av Länsstyrelsen, tecknas ett avtal om markarrende. Ett arrendeavtal tecknas för den mark som byggnaden eller anläggningen står på och arrendeavtalet följer Arrendelagen. Arrendeavtalet gäller till dess att endera parten säger upp det. Byggnaden eller anläggningen är arrendatorns egendom och kan därför föras över till annan ägare genom försäljning eller på annat sätt.

När byggnad eller anläggning byter ägare så måste det enligt arrendeavtalets villkor meddelas till Länsstyrelsen.

Om inte Länsstyrelsen har något att invända emot ägarbytet så kan överlåtelse av markarrendet ske genom att ett nytt arrendeavtal tecknas mellan den nya ägaren och Länsstyrelsen. Ansökan om överlåtelse av markarrende gör den nuvarande arrendatorn tillsammans med den som söker om att överta arrendet.

Vad händer när man ansöker om överlåtelse av markarrende?

När en ansökan om överlåtelse av markarrende kommer in till Länsstyrelsen så handläggs den enligt Arrendelagen. Ett nytt arrendeavtal upprättas mellan Länsstyrelsen och den nya ägaren av byggnaderna. Det innebär att det nya arrendeavtalet upprättas på de villkor som gäller vid överlåtelsetillfället. Arrendeavgiften fastställs till det indexuppräknade belopp som gäller vid tillfället för överlåtelsen.

Hur ansöker man om överlåtelse av markarrende?  

Ansökan ska innehålla uppgift på den som söker och ev. delägare till bygganden, kopia på handling som styrker att byggnaden har övergått till ny ägare samt underskrift av båda parter.

Länsstyrelsen tecknar avtal med en fysisk eller juridisk person även om det finns flera delägare. För att underlätta för den sökande och för att få en komplett ansökan, har en blankett sammanställts. 

Använd nedanstående blankett.

Blankett för ansökan om övertagande av arrendePDF

Skicka in ansökan och bilagor till: norrbotten@lansstyrelsen.se

Den som vill uppföra ett vindkraftverk eller en vindkraftspark på statens mark ovan odlingsgränsen måste förutom att ansöka om att få nyttja marken,  även bifoga en projektbeskrivning, en näringsmässig konsekvensbeskrivning samt en ekonomisk redovisning.

För etablering av vindkraft krävs dessutom annan prövning som till exempel miljötillstånd.

Ansökan om markupplåtelse  

Information om ansökan för markupplåtelse hittar du på sidan ”Ny upplåtelse” samt blankett för ansökan.

Projektbeskrivning  

Den projektbeskrivning som ska bifogas ansökan om markupplåtelse ska innehålla en redovisning om vindkraftverkens placering med stöd av karta och den infrastruktur som etableringen kräver i form av vägar och kraftledningar. Den ska även innehålla uppgifter om vindkraftverken och en investerings- och tidsplan.

Näringsmässig konsekvensbeskrivning.  

En näringsmässig konsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser planerade vindkraftverk kan få för renskötseln och den ska utarbetas i samråd med berörd sameby.

Ekonomisk redovisning  

För att visa på förutsättningarna för att kunna  genomföra en etablering av vindkraftverk så ska den sökande även bifoga en ekonomisk redovisning.

Varför ska ansökan innehålla de här handlingarna?

Hur en ansökan ska se ut har tagits fram av Statens Jordbruksverk på uppdrag av regeringen och trädde ikraft den 1 september 2010.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län