Rennäring

Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län förvaltar nyttjanderätterna på stora delar av landets fjällområden. Tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarnas län ansvarar vi även för skötseln av skyddade fjällområden. Vi har också som mål att verka för en hållbar rennäring.

Länsstyrelsen ska främja rennäringens utveckling, bland annat genom att stödja utvecklingsprojekt och bevaka rennäringens intressen i samhälls- och miljöplaneringen. Vi ser även till att rennäringens utövare tar hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen.

Rennäringsdelegationen

I Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län finns Rennäringsdelegationer som avgör frågor av principiell betydelse inom Länsstyrelsens fastställda ansvarsområden. Varje Rennäringsdelegation består av sju ledamöter som utses av länsstyrelsen, varav tre ska vara rennäringsutövare och utses efter samråd med Sametinget. Landshövdingen är ordförande i delegationen.

Samebyar

En sameby är dels ett geografiskt avgränsat område och dels en ekonomisk och administrativ sammanslutning som består av ett antal renskötselföretag. I Sverige finns i dag 51 samebyar uppdelade på tre typer: skogssamebyar, fjällsamebyar och koncessionssamebyar. De renskötande samerna har renskötselrätt inom cirka 50 procent av landets yta. I länsstyrelsernas uppdrag ingår att tillvarata rennäringen som ett allmänt intresse vad gäller markanvändning, att utöva tillsyn över renräkning och upprättande av renlängder samt att utöva tillsyn över koncessionssamebyarna.

Norrbottens samebyar

Alla tre typer av samebyar finns i Norrbotten och benämningen visar på vart den huvudsakliga renskötseln bedrivs.  

I Norrbottens län finns totalt 32 samebyar. Fjällsamebyarna är 15 till antalet, skogssamebyarna är 9 och koncessionssamebyarna är 8.

Fjällsameby har sina åretruntmarker ovanför odlingsgränsen.

Skogssameby har sina åretruntmarker ovanför lappmarksgränsen.

Koncessionssameby kan efter särskilt tillstånd av länsstyrelsen få bedriva renskötsel nedanför lappmarksgränsen längs Torne- och Kalix älvdalar. Den som där äger eller brukar jordbruksfastighet kan beviljas tillstånd att inneha högst 30 renar per hushåll i vård hos renskötande same (koncessionshavare).  

Varje sameby har en styrelse med en ordförande.

Medel inom rennäring

Sedan 2007 är det Sametinget som samordnar statliga företagsstöd samt EU-stöd för rennäring.

Ansökningar om bygdemedel ställs till Länsstyrelsen i län med vattenkraftsutbyggnad. Länsstyrelsen bedömer ansökningarna och yttrar sig till Sametinget som i sin tur fattar beslut om bygdemedlet ska utgå.

 

Bygdemedel för rennäringens främjande

Bygdemedel är en ersättning till bygder som blivit berörda eller lidigt skada genom utbyggnaden av vattenkraft. De samebyar som har berörts av utbyggnaden har därför möjlighet att ansöka om bygdemedel för investeringar som har till syfte att främja rennäringen. Det är bara samebyn som kan ansöka om bidrag inte den enskilda medlemmen eller renskötselföretaget. De samebyar som kommer ifråga är samebyar inom Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk och Gällivare kommuner.

Hur ansöker en sameby?  

Ansökan ska innehålla en beskrivning av det projekt som man planerar att genomföra, offerter eller ekonomisk redogörelse för alla beräknade kostnader och en karta i de fall det behövs.

Ansökan skickas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens Rennäringsdelegation prövar frågan om projektets syfte och uppläggning uppfyller kraven för bygdemedel och om projektet är främjande för samebyns rennäring och utveckling av denna.  

Därefter yttrar sig Länsstyrelsen över den och skickar ansökan och yttrande vidare till Sametinget. Sametinget är den myndighet som beslutar om bygdemedel för rennäringens främjande.

Kontakt

Länsstyrelsen i Norrbottens län