Klöverträskbacken

Välkommen till artrika Klöverträskbacken! Om du kör längs riksväg 94 och behöver sträcka på benen i närheten av Klöverträsk, kan du parkera vid någon av de två p-platserna i anslutning till reservatet och kliva in i en skog där det finns ett och annat att upptäcka.

Historiens vingslag

Skogarna i Klöverträskbacken har tidigare hört till Rosfors herrgård. Vid Rosfors låg en masugn där man bedrev järnframställning mellan ca 1830-1875. Under den tiden avverkades skogarna som hörde till bruket hårt för att förse masugnen med bränsle. Den skog vi ser här idag har utvecklats från dessa restskogar, ibland i kombination med skogsbränder. Här blandar sig gran med tall och det finns gott om grova aspar, björkar och sälgar.

Frodiga skogar

Det kan finnas flera förklaringar till varför skogarna här är så stora och högresta, men under mossa och rötter döljer sig reservatets fundament – berggrunden som består av den basiska bergarten diorit. Att den är basisk betyder förenklat att skogen växer lite extra bra och fler arter trivs.

Ett reservat för den artkära

Skogen är tät och full med döda träd som ligger och står huller om buller. Denna döda ved ger liv åt en hel del spännande svampar och även insekter. Ullticka och granticka är två svamparter som du kan se på några av granlågorna. En lav som är lätt att få syn på är den gröna, storbladiga lunglaven. Den växer framför allt på sälgar.

En gulblommande raritet

Det verkar som att Carl von Linné var först med att hitta och beskriva lappranunkeln. Den finns beskriven i Flora Lapponica som utgavs 1737. Den växer på blötare marker som i de partier med sumpskog som finns i Klöverträskbacken. Vill du se den blomma så ska du bege dig hit i juni-juli.

Populärt bland hackspettarna

I närheten av Rosån i reservatets norra del finns det på den gamla odlingsmarken tät, ung björkskog som börjat självgallra. Det betyder att träden står så tätt att det blir en konkurrens om sol, vatten och näring och de svagaste dör och gallras ut av skogen själv. Det skapar mängder med klen, död ved som gillas av hackspettarna. Vid Rosån finns även bäver och utter.

Rara besökare

Norr om våtmarkerna vid Rosån är skogen gammal och högrest. Det finns gott om grova lövträd och även gamla granar. På lövträden finner man arter som stiftgelélav, liten aspgelélav och småflikig brosklav. På de gamla granarna kan du även hitta garnlav, violettgrå tagellav och gammelgransskål. Bävern avslöjar sin närvaro på de många aspar den fällt till marken och på vilka man finner arter som till exempel hjortticka, oljetagging, hartsporing och den mycket ovanliga taggsvampen jupiterskägg som är så sällsynt att den bara hittats på några fåtal platser i länet.

Varför inte ta med dig en liten krysslista och kryssa i vad du sett under dagen?

Krysslista för naturreservatet Klöverträskbacken