Karlsvik

Området Karlsvik kan berätta om en gången industriepok och dess olika skeden. De omfattande lämningarna efter sågverk, järnverk och träsliperi vittnar om utvecklingen från brukssamhälle till industrisamhälle under hundra år.

Marken i området har under åren byggts upp av sågavfall och schaktmassor. Här kan du vandra och upptäcka husgrunder, fundament, en damm och en kanal. Lämningarna är från 1800-talet till 1900-talets början. I området finns kulturstigar, hänvisningsskyltar och informationstavlor.

Sågens folk blir järnverksarbetare

Industriepoken i Karlsvik tar sin början när Luleå Ångsnickeriaktiebolag uppför en stor ångsåg här 1873-74. Sågens trävaror exporteras och en del förädlas vid Luleå snickerifabrik. Ute på udden byggs en kaj för lastfartyg. I anslutning till sågverket byggs bostäder för arbetare och förmän. En handelsbod och en skola inrättas. På 1880-talet uppförs en förvaltarbostad med ladugård och stall.

Mot sekelskiftet 1900 har det blivit sämre tider för sågverket, och efter ett par år läggs det ner. Karlsvik blir istället en lämplig plats för att förädla järnmalm till tackjärn. Malmbanan från gruvorna norrut ligger nära och en järnvägsanslutning från Gammelstad byggs färdig 1905, då är också järnverket klart att tas i bruk.

År 1907 arbetar omkring 220 personer vid järnverket. Många har varit anställda vid det tidigare sågverket. Nu arbetar de i områdets masugnar, i anrikningsverket, briketteringsverket, kolhuset, krosshuset, sligmagasinet och på kontoren. Vid två uppbyggda kajer vid Karlshäll kan träkolspråmar och fraktskutor lägga till. Samhället byggs ut allt mer och flera flyttar in i nybyggda bostäder.

Efter de goda åren i början av 1900-talet börjar lågkonjunkturerna avlösa varandra. Järnverket i Karlsvik går i konkurs och avvecklas 1929-1932. Maskinerna såldes, järnverket raserades, järnvägen revs upp och bostäderna såldes.

Trämassafabriken i Karlshäll

En modern träsliperifabrik med eldrift anläggs vid kajen i Karlshäll 1911. Här tillverkades trämassa för papperstillverkning. Eftersom lastfartygen inte kunde transportera jut trämassan vintertid på grund av isbildning, byggdes två stora magasin för att lagra den. Runt fabriken fanns arbetarbostäder, förmanshus samt en gemensam tvätt- och bakstuga. 1947 hade sliperiet 100 arbetare och ägdes då av Munksunds AB.

Träsliperiet var i gång i nära 40 år fram till 1962 då massaindustrin effektiviserats och konkurrensen med större fabriker blivit för hård. År 1973 revs fabriken men de två magasinen stod kvar, mer kända som "Tyskmagasinen" fram till 2016 då de härjades av en brand.