Engelska kanalen och Laxholmen

Ett stort område vid Luleälven i Edefors vittnar om en tid med laxfiske och handelsmarknad som pågick under flera hundra år. Här syns också spåren av försök att driva järnbruk och transportera järnmalm på älven från gruvorna i norr.

Historik

Fornvårdsmiljön vid Laxholmen och Engelska kanalen är uppdelad i fyra delområden; bruket, engelska kanalen, marknadsplatsen och fiskeplatsen.

Bruket

Gällivaremalmen började utvinnas på 1730-talet men förädlingen av malmen skedde vid kusten vilket gjorde att malmtransporterna tog lång tid och blev mycket dyra. För att minska på landtransporterna började man 1804 bygga en masugn i Edefors istället och planen var att tackjärnet skulle fraktas vidare till en hammarsmedja som planerade att byggas i Svartlå. Arbetet avbröts dock innan masugnen var färdig och den påbörjade dammbyggnaden och arbetarbostäderna fick förfalla och masugnen rasa ihop.

1820 köpte kung Carl XIV Johan upp många av de norrbottniska bruken, bland annat Edefors, och därmed lades grunden för Gällivareverken. Byggandet av masugnen i Edefors återupptogs. Ny grund grävdes och 1829 var hyttan nästan klar. Bygget avbröts dock och anläggningen lämnades att förfalla. Dödsstöten blev den eldsvåda som brände ner bruket och mangården 1834.

Idag finns bara masugnsruinen och dammresterna kvar på platsen.

Engelska kanalen

Stigande malmpriser vid mitten av 1800-talets gjorde järnmalmen från Gällivare högintressant för export. Den Engelska kanalen har sitt namn efter det nybildade engelska gruvbolaget Gellivare Company Ltd som 1864 tänkte forsla malm med järnväg från gruvan till Lule älv, och därifrån vattenvägen ner till kusten. För att klara forsar och andra hinder grävdes kanaler förbi dem istället för att anlägga mer dyrbara slussar. Planen var att anlägga lutande plan så att pråmarna skulle kunna fraktas på spårbundna vagnar. Staten beslutade att kostnaderna för kanalen skulle delas mellan bolaget och allmänheten och 1864 började kanalen byggas på flera ställen samtidigt. Våren 1865 påbörjades kanalbygget vid Edefors. Arbetskraften kom till största del från södra Sverige och när arbetsstyrkan var som störst arbetade 1 500 personer med kanalbygget.

Edeforsupproret vid Engelska kanalen

Under byggtiden pyrde ett missnöje bland arbetarna, dels betalade bolaget inte ut lönerna som de skulle och dels var det osämja mellan de svenska och finska arbetarna samt mellan arbetarna och lokalbefolkningen. Alkoholmissbruket spädde på problemen och till slut blev det så allvarliga bråk att ledaren för projektet, kapten Robert Schough, tillkallade militär som återställde lugnet. Dessa kravaller har kallats ”Edeforsupproret".

År 1866 avbröts projektet eftersom att bolaget fått brist på pengar. 75 % av kanalen var då grävd och 456 000 kubikmeter jord hade redan flyttats.

Två tydliga delar av kanalen finns kvar idag, dels den som ligger i Edefors och dels den
som finns i Heden.

Marknadsplatsen

Under den tid då älven var den snabba kommunikationsvägen för befolkningen i älvdalen var valet av marknadsplats vid Lule älv optimalt. I slutet av juli varje år samlades köpmän och hantverkare för att köpa och sälja varor och ortsbefolkningen strömmade till för att handla sina förnödenheter. Under lång tid var den viktigaste handelsvaran tjära och marknaden kallades därför för ”tjärmarknaden”.

Nöjesfält

Marknadsplatsen vid älven betydde mycket för befolkningen som bodde längs älvdalen. Under 1860-talet startade ångbåtstrafik längs älven vilket underlättade transporter av varor och människor och i och med ökade turistströmmar byggdes ett hotell i Edefors. Området blev därmed en viktig knutpunkt längs Luleälven. På 1880-talet drogs vägen fram till Edefors och då utökades marknaden och blev även något av ett nöjesfält med karuseller, dans och cirkus. Marknaderna fortsatte att hållas in på 1940-talet.

Fiskeplatsen Laxholmen

Vid Laxholmen har fiske bedrivits åtminstone från 1300-talet. I och med byggandet av Laxede kraftstation 1960 upp­hörde laxfisket helt.

Ovanlig inlandslabyrint

I anslutning till fiskeläget finns en labyrint från 1600- eller 1700-talet, en av få som byggts i inlandet. Här finns en koppling till fisket liksom för labyrinterna vid kusten och i skärgården. Vi vet att de flesta labyrinter i landet är från medeltiden, men vad de betyder vet vi inte så mycket om. Oftast finns en anknytning till vatten och fiske. man har antagit att de byggts i magiskt syfte. Labyrinter är kända sedan 3 000 år tillbaka i medelhavsområdet och de finns spridda i kustområdena i nästan hela Europa och även uppe vid Vita havet. I Sverige finns cirka 300 labyrinter och 100 av dem ligger i Norrbotten.

Laxfisket vid Edefors är det äldsta i Lule älvdal. Det finns omnämnt i historiska källor på 1300-talet. Fiskeläget vid Laxholmen kan ha anlagts redan under denna tid, då kungens och kyrkans män tillsammans ägde rätt till all inkomst från fisket. Under flera hundra år var fisket vid Laxholmen av stor ekonomisk betydelse, inte minst för kungamakten och adeln.

Förutom med nät bedrevs laxfisket också med uppbyggda och effektiva fasta fångstanordningar - så kallade ”tinor” och ”minor” med stora gallergrindar som kunde öppnas och stängas. Innan laxen såldes vidare saltades och röktes den inför transporten, som oftast gick söderut till Stockholm och till Hansans städer för marknaden i Europa.

Luleås viktigaste inkomstkälla

Efter reformationen på 1500-talet återtar kungamakten ensamrätten till laxfisket i Edefors. 1621 skänker kung Gustav II Adolf en del av rättigheterna till den nyanlagda staden Luleå, som stöd för uppbyggnaden. Laxfisket på Laxholmen blir under lång tid Luleås viktigaste inkomstkälla.

1886 köper Luleå stad en andel av fisket som rika adelssläkter ägt i femhundra år. Staden driver fisket i egen regi, med hård kontroll av allt tjuvfiske. Efter 1906 får folket i bygden möjlighet att arrendera rätt till fiske vid Laxholmen. Med förbättrad transport med ångbåt kunde laxen också sändas färsk i lådor med is. Efter 1926 införs laxtransport med bil eller buss.

1960 säljer Luleå stad den så kallade fallrätten till Vattenfall, som två år senare färdigställer byggandet av Laxede kraftstation. Edeforsen däms upp, laxens väg till lekplatserna norrut stängs av och laxfisket upphör för gott.

På Laxholmen finns idag sju byggnader som vittnar om platsens historia - en fiskarstuga, ett båthus, en rökbod, en isbod, en saltbod, ett näthus och ett härbre. De äldsta är uppförda under det tidiga 1700-talet. Byggnaderna är rödfärgade eller grånade och har brädtak eller spåntak.

En utomhusutställning berättar om laxfiskets historia på platsen. Bland annat finns en uppbyggd kopia laxtina i naturlig storlek. I de gamla byggnaderna driver Edefors hembygdsförening verksamhet under sommaren, med kafé och butik. Här visas också gamla filmer från livet i Edeforsbygden. Sommartid arrangerar hembygdsföreningen även publika evenemang som konserter och guidade turer. På Laxholmen finns också en naturstig. Verksamheten pågår från midsommar till första helgen i augusti.