Degerfors bruk

Vid Jävreån kan du se fornlämningar efter ett brukssamhälle på båda sidor om ån, i ängsmarken bland björkar, mellan bäcken och kvarnen. Här finns husgrunder, spridda grundstenar och fundament från tidigare byggnader - smedjan, sågen och kvarnen. 

Historik

Under 1700-talets slut fick handlaren och rådmannen Johan Degerman tillstånd att anlägga en blästerugn för myrmalm och en smedja med hammare i Jävre by. Vattnet i Jävreån lämpade sig för att mekaniskt driva en såg och en smedja. Tillstånd till sågverk fanns redan. Så småningom lät Degerman bygga om manufakturverket för att istället smida stångjärn av tackjärn från Bergslagen. Smedjan producerade framför allt verktyg som spett, spadar, yxor och spik, så kallat svartsmide. Bruket tillverkade också en typ av plogar som kallades "Degerforsvältar".

Ett samhälle växte fram runt bruket

Runt bruket växte ett litet samhälle upp, med herrgård och omgivande ekonomibyggnader, arbetarbostäder, förråd och en handelsbod. Arbetarna fick sin lön som ”uppskriven i motbok” en slags handelskredit i handelsboden. Verksamheten fick så småningom ekonomiska problem. Bruket gick i konkurs 1887, brukets smedja revs och sågen övertogs av byamännen. En del av byggnaderna flyttades till det Degermanska familjens nybyggda ångsågverk på Sandholmen.

Vad vi ser på platsen idag

I mitten av bäcken finns en stenlagd fåra för vattenledning och spridda förekomster av järnslagg. Av den gamla bruksmiljön återstår idag herrgården med sina ekonomibyggnader, den gamla brukskanalen, resterna från smedjan, samt en rödmålad byggnad från 1860. Den var från början ett sågverk men byggdes om till vinkelsåg och kvarn. Numera finns Jävre hembygdsförenings lokaler i huset. I området finns också informationsskyltar som berättar om brukets verksamhet och historia.