Östra Njaltaheden

Den gamla tallskogen på Njaltaheden är ljus och öppen och bjuder besökaren på lätt vandring bland tallbackar, småtjärnar och ett gammalt skogssamiskt viste.

Rester av gärdesgård i skogsmiljö

Östra Njaltaheden. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Östra Njaltahedens naturreservat är knappt en kvadratkilometer stort men rymmer trots det inte mindre än 12 småtjärnar och flera mindre myrar insprängda i den gamla, urskogsartade tallskogen. Terrängen är kuperad med skarpa torrbackar uppe på krönen och friskare/fuktigare inslag eller vattensamlingar i svackorna, en landskapstyp som geologiskt kallas moränbacklandskap. Trots att det är 250-300 år sedan det brann här kan man fortfarande se spår av bränder i vissa träd.

I tallskogen här finns gott om tallar som är 300 år gamla. Ett antal tallar är ännu äldre, upp emot 350-500-åriga. Dessa åldringar känns igen på att toppen ofta är plattad eller förvriden och grenarna vrider och kröker sig som om de hade svar ledvärk.

Mänsklig påverkan

Trots den höga åldern är det ingen egentlig urskog. Över hela området kan man se gamla, yxhuggna stubbar från dimensionsavverkningar kring förra sekelskiftet. Då tog man de grövsta och rakaste tallarna och torrfurorna till timmer. Kvaliteten i det virket kan man förstå när stubbarna och de kapade topparna från avverkade träd fortfarande inte multnat ner efter 100 år. Trots spår från äldre plockhuggningar är skogen mestadels urskogsartad med gott om riktigt gamla träd och döda träd i olika stadier av nedbrytning. Det är just de strukturerna som saknas i dagens skötta skogar, vilka mer är att likna vid plantager. Hade skogen varit orörd skulle mängden riktigt gamla tallar (minst 400-500 år gamla), silverfuror och omkull fallna stammar varit betydligt större. Några sådana skogar finns nästan inte kvar i Sverige idag.

I östra delen av reservatet är skogen mest urskogsliknande och där finns fler av det äldsta tallarna men framförallt är det mer av de döda träden. Där är området också mer småkuperat och marken är bitvis ganska stenig.

Samiskt viste

I nordvästra delen av reservatet finns ett skogssamiskt viste bestående av en timrad kåta, bläckade träd, en timrad rengärda och en gammal trägärdesgård som leder fram till rengärdan och som fungerar som uppsamlingsarm till hagen. Vistet ligger i anslutning till två tjärnar med en liten myr emellan och har använts åtminstone fram till 1950-talet. I närheten av vistet finns också rester av äldre kåtaplatser. Ytterligare en kåta i trä finns vid sidan av skogsbilvägen, alldeles där man kör in i reservatet på höger sida.

Föreskrifter

Alla föreskrifter finns i reservatsbeslutet. Det är tillåtet att:

  • tälta
  • vandra
  • göra upp eld, kom ihåg att ta med egen ved!
  • plocka bär och matsvamp
  • köra snöskoter på väl snötäckt mark
  • fiska och jaga i enlighet med gällande lagar

Det är inte tillåtet att skada växt- och djurliv. Tänk på allemansrätten och var rädd om naturen!

Serviceinformation

  • Stig

Kontakt

Frågor om naturreservat eller nationalparker


Fakta

Kommun: Arjeplog

Bildat år: 2013

Storlek: 0,8 kvadratkilometer

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsform: Naturreservat