Förorenade områden

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, och stödjer till exempel kommunen i tillsynsarbetet.

Platser som är så förorenade att de kan riskera att skada eller skapa olägenhet för människors hälsa eller miljön kallas förorenade områden. Ett förorenat område kan vara ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning.

Orsaken till föroreningarna kan kopplas till tidigare och nuvarande industrier eller annan verksamhet som påverkat miljön negativt. Ibland kallas ett förorenat område även för föroreningsskada, det är i praktiken samma sak. Reglerna om förorenade områden finns i Miljöbalkens 10:e kapitel.

Vem gör vad med förorenade områden?

Länsstyrelsens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn och vägleder kommunerna i sin tillsyn över förorenade områden.
  • Samordnar arbetet med förorenade områden i länet, planerar, prioriterar och följer upp.
  • Vidareförmedlar statliga bidrag för undersökning och sanering till en kommunal eller annan huvudman.
  • Granskar hur kommunerna beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen

Kommunens arbete med förorenade områden:

  • Utövar tillsyn över förorenade områden.
  • Utför lokal planering, prioritering och uppföljning i kommunen.
  • Inventerar pågående miljöfarliga verksamheter eller andra förorenade områden som kommunen har tillsyn över.
  • Kan agera huvudman för undersökning och sanering med statliga bidrag.
  • Beaktar förorenade områden i den fysiska planeringen.
  • Kan vara ansvarig för undersökning och sanering till följd av den verksamhet som kommunen själv bedriver eller har bedrivit.

Mer information om huvudmannaskap vid efterbehandling av förorenade områden finns i vår broschyr.

Broschyren Huvudman – efterbehandling av förorenade områden (PDF)PDF

Tillsynsvägledning för förorenade områden

På EBH-portalen finns övergripande vägledande material om förorenade områden.

EBH-portalenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsstyrelsens tillsynsvägledning kan exempelvis vara:

  • kommunbesök
  • utbildningsdagar
  • vägledningsmaterial via den egna webben
  • vägledning via telefonkontakt eller e-post

Miniminivå för länsstyrelsens tillsynsvägledning för förorenade områdenlänk till annan webbplats

Nationell databas för förorenade områden

De allra flesta områden som kan misstänkas vara förorenade har kartlagts av Länsstyrelsen eller kommunen. Alla områden som identifierats har registrerats i den nationella databasen EBH-stödet. Kommunerna har inte tillgång till databasen men kan få utdrag av information av Länsstyrelsen.

Kommunen ska lämna uppgifter till Länsstyrelsen om exempelvis genomförda inventeringar, utredningar eller åtgärder för registrering i EBH-stödet.

Karttjänster med förorenade områden

WebbGIS

I WebbGIS hittar du en karta över de konstaterat eller misstänkt förorenade områden som finns i länet. I högerspalten på kartan finns en flik med teckenförklaring samt verktyg för ut- och inzoomning.

Ett förorenat område kan vara stort och symbolerna i kartbilden representerar inte hela området. Kartan ger en begränsad information om ett urval av objekt. Fler fastigheter kan alltså innefattas i objektet än bara den där symbolen finns.

 

WMS-tjänst

För den som vill använda kartlager i eget system finns i Geodatakatalogen en WMS-tjänst (visningstjänst) över förorenade områden. På sidan finns också en sammanfattning av datamängden samt metadata.

WMS-tjänsten LST miljödatalänk till annan webbplats

Förorenade områden i Kronoberg

I Kronobergs län har cirka 2000 områden identifierats som potentiellt förorenade. Varje år tar Länsstyrelsen fram en prioriteringslista över de mest förorenade områdena. Just nu finns 37 områden på listan. De flesta av dessa har riskklass 1 vilket innebär mycket stor risk för människors hälsa och/eller miljön. Listan förändras efterhand som Länsstyrelsen får mer information om områdena i länet.

En stor del av Länsstyrelsens arbete med förorenad mark utgår från prioriteringslistan, men Länsstyrelsen arbetar också med förorenade områden som omfattas av andra riskklasser. Arbetet med förorenad mark drivs antingen via tillsyn eller statsbidrag, alternativt en kombination av båda. Rapporten Regionala programmet tas fram varje år och beskriver arbetet med länets förorenade områden. I rapporten finns information om bland annat arbetsgången med förorenad mark och vilka saneringar och undersökningar som är aktuella.

Aktuell prioriteringslistaPDF

Regionala programmet förorenade områden 2017-2019PDF

Undersökningar

Viktiga utgångspunkter för att öka antalet efterbehandlingar är att driva undersökningar. I länet pågår just nu bland annat följande:

  • Bidragsfinansierade huvudstudier vid Åryds samt Alsterfors glasbruk
  • En bidragsfinansierad huvudstudie har slutförts vid Älghults glasbruk
  • Vid Hovmantorps gamla glasbruk har en bidragsfinansierad förstudie slutförts och vid Blädinge Kvarn och Sågverk har en bidragsfinansierad förstudie påbörjats
  • Länsstyrelsen arbetar aktivt med att driva undersökningar på prioriterade områden där det finns ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare

Efterbehandlingar

  • Bidragsfinansierade åtgärdsförberedande undersökningar inför sanering vid före detta ytbehandlingsindustrin i Hovmantorp
  • Etapp 2 av den delvis privatfinansierade saneringen vid Hjortsberga sågverk, som är en in-situ-sanering
  • Åtgärdsförberedelser vid Hovmantorps nya glasbruk som finansieras av det statliga bidraget för sanering inför bostadsbyggande
  • Delvis privatfinansierade åtgärdsförberedande undersökningar inför sanering pågår vid Lidhults sågverk

Vägledning och utbildning

Utbildningsdag PFAS (Högfluorerade ämnen)

Länsstyrelsen planerar just nu en utbildningsdag om PFAS som kommer att hållas under hösten. Det finns ett stort behov av att utreda föroreningssituationen i länet och öka kunskapen om PFAS. Mer information kommer senare.

Akuta skyddsåtgärder

Under 2016 och 2017 pågick projektet ”Akuta skyddsåtgärder vid glasbruk” där 12 glasbruksområden undersöktes med avseende på tungmetaller, framför allt arsenik, för att utreda om områdena omfattas av akuta hälsorisker. I rapporten kan du läsa mer om projektet och slutresultatet.

Bidrag för sanering inför bostadsbyggande

Behovet av bostäder är stort och många attraktiva bostadsområden är förorenade. Regeringen har avsatt 200 miljoner kronor från år 2018 och framåt, till ett nationellt bidrag för att stödja sanering av områden i anslutning till bostadsbyggande. Alla kommuner kan ansöka om bidraget för efterbehandling inför bostadsbebyggelse. Länsstyrelsens roll avseende bidraget är att förmedla ansökan till Naturvårdsverket, ge ett kort förslag till beslut samt beskriva hur projektet kommer att fortgå.

Under 2017 hölls ett projekt där potentiella områden för bidraget i Kronoberg identifierades. I slutrapporten finns resultatet av projektetPDF.

Läs mer om bidraget på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Det är ett led i arbetet med att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Vi vill öka medvetenheten om ”riskområden” samt förhindra att föroreningar sprids och skadar människor eller miljö.

MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. MIFO-metoden är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Mer information om MIFO-metodiken finns i Naturvårdsverkets rapport 4918länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns fyra riskklasser:

  • Riskklass 1- Mycket stor risk
  • Riskklass 2- Stor risk
  • Riskklass 3- Måttlig risk
  • Riskklass 4- Liten risk

Riskklassningen, som sker i samband med inventeringen av en fastighet, är ett sätt att prioritera det fortsatta arbetet. I första hand är det fastigheter med riskklass 1 eller riskklass 2 som prioriteras för fortsatta utredningar.

Risken för hälso- eller miljöskador kring ett förorenat område bedöms utifrån en sammanvägning av följande faktorer:

  • Föroreningarnas farlighet
  • Föroreningsnivån (halter och mängder av de aktuella ämnena) Spridningsförutsättningarna (som exempelvis kan bero på markens egenskaper och grundvattnets rörelser)
  • Områdets känslighet (avser risken att människor utsätts för föroreningarna, t.ex. dagis jämfört med industrifastighet)
  • Områdets skyddsvärde (förekomsten av värdefull natur i omgivningarna).

MIFO-modellen är indelad i två faser. Fas 1 omfattar en orienterade studie och riskklassning som baseras på intervjuer, platsbesök samt arkiv- och kartstudier.

I fas 2 genomförs en översiktlig undersökning och en ny riskklassning.

I fas 1 ställs hypoteser upp angående vilka föroreningar som kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Uppställda hypoteser bekräftas eller förkastas sedan i fas 2.

Uppgifterna sammanställs från en rad olika källor, bland annat kommunarkiv, gamla telefonkataloger, hembygdslitteratur och gamla kartor. Ett objekt betraktas som identifierat när vi vet vilken verksamhet som bedrivits och var. Alla verksamheter utgör inte samma risk att orsaka föroreningar.

För vissa branscher (verksamheter) genomförs endast identifiering om det inte framkommit uppgifter som motiverar fortsatta utredningar. För andra prioriterade branscher och objekt följer en inventering. Det är Naturvårdsverket som bestämmer vilka branscher som ska inventeras och vilka som endast ska identifieras.

Vi är väl medvetna om att det finns en del uppgifter som är osäkra eller inte stämmer. Detta kan bland annat bero på att: verksamheten har kontor i eller företagsadressen kopplad till en privatbostad eller annan plats skild från verksamheten, större fastigheter med verksamheter har styckats av och bytt namn, inaktuella handlingar ligger till grund för identifieringen, såsom avslagna ansökningar, outnyttjade tillstånd för verksamhet, eller projekt som inte genomförts.

Om du upptäcker en felaktighet av detta slag är du välkommen att höra av dig till oss. Vi arbetar kontinuerligt med kvalitetssäkring av informationen i vår databas.

Provtagning bör utföras om man misstänker att föroreningar kan finnas inom fastigheten. Vid försäljning av en fastighet på ett eventuellt förorenat område bör du upplysa en eventuell köpare om detta.

Om du på din fastighet påträffar en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, är du skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten, som i de flesta fall är kommunens miljönämnd.

30-listanPDF är en lista över de (ca 30 st) förorenade områden som bedöms vara mest prioriterade för åtgärder i länet. Alla objekt på 30-listan har genomgått någon form av undersökning. Listan uppdateras en gång per år.

Kontakt