Rasism i arbetslivet
Det finns en stor okunskap om rasism och om hur normer kring hudfärg begränsar människor i arbetslivet. Länsstyrelsen bidrar med kunskap till arbetsgivare, fackförbund, fackligt förtroendevalda och arbetstagare.
Detta gör vi
Vi utbildar om begränsande normer kopplat till hudfärg och hur normer förhåller sig till hudfärgsbaserad diskriminering och rasism i arbetslivet. Utbildningen tittar närmare på rasism, vilka konsekvenser det får och vad som krävs för att motverka rasism i arbetslivet.
Gör vår digitala grundutbildning
Funderar du på vad rasism är? Hur det påverkar arbetsmiljö, rekrytering, karriärmöjligheter och andra delar inom arbetslivet? Vill du få inspiration och kunskap inför ett förändringsarbete? Då har du kommit rätt. Vår digitala grundutbildning gör du på egen hand och den tar cirka 60 min att genomföra.
Digital grundutbildning på Rasism i arbetslivets webbplats Länk till annan webbplats.
Delta i fördjupande webbinarium
Om du efter att ha genomfört grundutbildningen är intresserad av mer kunskap kring rasism kan du delta i något av våra fördjupande webbinarier.
Läs vår vägledning
Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning i arbetet mot hudfärgsbaserad diskriminering på arbetsplatsen för dig som är arbetsgivare, facklig representant eller arbetstagare. Vägledningen informerar om problemets natur och omfattning på arbetsmarknaden, du får stöd i hur du tar samtalet om hudfärgsbaserad diskriminering på arbetsplatsen och du kan läsa om vad vi alla har att vinna på ökad jämlikhet kopplat till hudfärg.
Vägledningen ska ses som en introduktion till ämnet och en inspiration som hjälper till att utveckla arbetet för lika rättigheter och möjligheter på din arbetsplats.
Ett jämlikt arbetsliv – hudfärgens betydelse på arbetsmarknaden Länk till annan webbplats.
Ta del av forskning
På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm har Lunds Universitet genomfört en studie som summerar svensk och internationell forskning om mekanismerna som ligger till grund för hur rasism sker i arbetslivet. Dessutom har de genomfört tre studier som visar hur ojämlikhet kopplat till etnicitet och hudfärg skapas och vidmakthålls på den svenska arbetsmarknaden.
Lyssna på vår podd
Poddavsnitt 1: Uppdrag rasism i arbetslivet
Programledarna Mona Nechma och Fatema Vanat intervjuar projektledare Katarina de Verdier och utbildare Kitimbwa Sabuni om uppdraget och reflekterar kring behov och utmaningar i arbetet.
Transkribering av poddavsnitt 1 Pdf, 183.2 kB.
Poddavsnitt 2: Rasism och demokrati
Demokratin i Sverige fyller 100 år. Samtidigt visar Länsstyrelsen i Stockholms rapport ”Vita privilegier och diskriminering” på hur ojämlikhet utifrån hudfärg/etnicitet skapas och vidmakthålls i arbetslivet. I detta avsnitt berättar rapportförfattarna Sima och Martin Wolgasts om sina tankar kring detta, och forskaren Anders Neergaard samtalar med utvecklingsledare Kitimbwa Sabuni på Länsstyrelsen i Stockholms län om hur rasism kan vara ett hot mot demokratin.
Transkribering av poddavsnitt 2 Pdf, 155.8 kB.
Presentation av programledarna
Mona Nechma är en folkbildare i själen med ett särskilt engagemang för antirasism och jämlikhet. Fatema Vanat är socionom som drivs av frågor som rör unga, ledarskap och marginaliserade grupper,
Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelsen fick i juli 2020 ett regeringsuppdrag att utveckla arbetet mot rasism på arbetsmarknaden inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.
I uppdraget ingår att:
- öka kunskapen och medvetenheten bland aktörer på arbetsmarknaden om hur begränsande normer verkar kring hudfärg
- bidra med kunskap om afrofobi och begränsande normer kring hudfärg till länsstyrelsernas verksamhet avseende arbetsmarknaden
- lämna förslag på ytterligare åtgärder.
Länsstyrelsen i Stockholm samordnar uppdraget.
Bakgrund till uppdraget
Sverige hör till de länder i Europa med mest segregerad arbetsmarknad sett till hudfärg, enligt OECD:s International Migration Outlook från 2011. År 2018 tog Länsstyrelsen i Stockholm fram en rapport ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden” som bland annat visade att afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som en person i den övriga befolkningen som har gått en treårig eftergymnasial utbildning. Afrosvenskar är också i högre grad arbetslösa eller hänvisade till lågstatus- och låglönearbeten oavsett utbildningsnivå.
Rapport "Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden" Länk till annan webbplats.
