Dammar och vattenkraftverk

Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk. På den här sidan informerar vi om bland annat om tillstånd för vattenkraftverk, egenkontroller och dammsäkerhet. Du kan också läsa om vattenkraftens påverkan på miljön.

Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön. Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.

Storskaliga vattenkraftverk med hög elproduktion är viktiga för Sveriges samlade elförsörjning. Vattenbaserad elproduktion släpper inte ut några klimatpåverkande gaser och är ur den synvinkeln bra för miljön.

Samtidigt orsakar dammar och vattenkraftverk andra miljöproblem. Många småskaliga vattenkraftverk har till exempel stor påverkan på miljön i förhållande till den mängd el de producerar.

Vanliga miljöproblem som är kopplade till vattenkraft

  • Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon. Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
  • Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
  • Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
  • Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
  • Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
  • Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.

Miljöåtgärder

När ett vattendrags naturliga miljö inte kan återskapas eller bevaras kan miljöpåverkan begränsas genom olika åtgärder. En vanlig miljöåtgärd är att anlägga en fiskväg så att fiskarna får fri vandringsväg förbi dammen eller kraftverket. Det kan också handla om åtgärder för att säkerställa godtagbara vattenflöden. Kunskapen om hur dammar och vattenkraftverk kan miljöanpassas har förbättrats de senaste åren.

Det finns ett stort behov av miljöåtgärder vid många dammar och vattenkraftverk. Många anläggningar byggdes i en tid då miljökraven var lägre än idag. Även tillstånden som reglerar verksamheterna är gamla och uppfyller inte dagens miljökrav. Många av de mindre anläggningarna saknar giltiga miljötillstånd. 

Vattenkraft och kulturmiljö

Många småskaliga dammar och vattenkraftverk byggdes för mer än 100 år sedan för att driva kvarnar och sågverk. En del anläggningar har byggts om för att kunna producera el, men det är också vanligt att verksamheten har upphört och att anläggningarna har övergivits. Vissa av de äldre anläggningarna är kulturhistoriskt intressanta och kan vara värda att bevara för framtiden.

Dammanläggning i Kronobergs län

Tillstånd för vattenkraftverk

För att få driva ett vattenkraftverk måste du ha tillstånd enligt Miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning. I tillståndet står det hur verksamheten ska skötas och vilka åtgärder som måste vidtas för att minimera påverkan på miljön. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos Mark- och miljödomstolen. Innan domstolen prövar tillstånden ska du ha haft ett samråd med myndigheter och enskilda berörda.

Även underhållsarbeten eller ombyggnad av din anläggning kan kräva tillstånd eller en formell anmälan till Länsstyrelsen. Kontakta alltid oss om du planerar åtgärder vid din anläggning.

Egenkontroll av vattenkraftverk

Du som äger ett vattenkraftverk måste även arbeta med egenkontroll av verksamheten. Det innebär att du löpande ska planera, kontrollera och följa upp din verksamhet för att minska miljöpåverkan.

Tillstånd för dammar

Ombyggnation och underhållsarbeten av dammar kan kräva tillstånd eller en formell anmälan till Länsstyrelsen. Kontakta alltid oss om du planerar åtgärder i din anläggning.

Om du inte längre vill ansvara för och sköta om dammen finns möjlighet att riva ut den. Utrivning kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Det kan även krävas tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Kontakta oss på Länsstyrelsen för samråd om du planerar att riva ut din damm. Det kan finnas möjlighet att söka bidrag vid utrivning av dammar av miljöskäl.

Dammsäkerhet

Du som ansvarar för en damm måste noggrant sköta om och kontrollera anläggningen så att det inte uppstår ett dammbrott. En damm som havererar kan innebära förlust av människoliv, och få andra allvarliga konsekvenser för samhället.

Säkerhetsklassificering av dammar

År 2014 infördes nya bestämmelser om dammsäkerhet, vilket innebär att dammar ska säkerhetsklassificeras. Det finns tre dammsäkerhetsklasser: A, B och C, där A motsvarar de allvarligaste konsekvenserna från samhällelig synpunkt i händelse av dammhaveri. Säkerhetsklassificeringen innebär att du ansvarar för att genomföra egenkontroll enligt ett säkerhetsledningssystem.

Du som har en dammanläggning är skyldig att utreda möjliga konsekvenser om dammen skulle gå sönder. Det kan finnas undantag för mindre dammar. Kontakta oss om du är osäker på vad som gäller för din damm.

Utredningen ska visa vilka konsekvenser ett dammhaveri kan få och blir ett underlag för att säkerhetsklassificera dammen. Konsekvensutredningen och förslaget på dammsäkerhetsklass ska du skicka in till oss på Länsstyrelsen.

Du som behöver säkerhetsklassificera din damm bör ha fått, eller kommer att få, information från oss om detta. Kontakta oss om du saknar information.

Regelbundna kontroller

Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick, samt genomföra åtgärder när det behövs. Dessutom behöver du årligen lämna in en rapport om dammens säkerhet till Länsstyrelsen. Vart tionde år ska du göra en helhetsbedömning av dammens säkerhet.

Du ska till exempel kontrollera följande:

  • Onormalt eller ökat läckage genom dammen.
  • Sättningar, sprickor, sjunkhål, rörelser eller andra förändringar av dammen.
  • Förekomst av träd och buskar med rötter som kan skada dammkonstruktionen.
  • Att samtliga luckor och andra rörliga delar i dammen fungerar.
  • Att peglar (anordning för mätning av vattenståndet) och andra vattenståndsmätare är hela, placerade på rätt nivå och överensstämmer med tillståndet.

Vattenflöden för dammar

Dammar ska kunna släppa igenom de högsta vattenflödena utan att riskera att brista. Olika dammar har olika krav på vilka flöden de ska kunna släppa igenom. Flödena i vattendragen kan tidvis öka och anläggningen behöver vara anpassad till detta.

Om det finns en fiskväg eller ålyngelledare är du skyldig att sköta dessa så att de fungerar. Du ska regelbundet kontrollera att konstruktionerna är hela och se till att det inte samlas skräp. Det ska alltid vara ett lämpligt vattenflöde som rinner genom fiskvägen och ålyngelledaren.

Renovering av kraftverk

Tillsyn av vattenkraftverk och dammar

Länsstyrelsen har tillsyn av vattenkraftverk och dammar. Det innebär att vi kontrollerar att verksamheten uppfyller reglerna i miljöbalken och EU:s vattendirektiv. I tillsynsarbetet fokuserar vi på att följa upp och stimulera åtgärder som minimerar påverkan på miljön.

Tillsynen ska bidra till att vi når Sveriges miljömål. När det gäller dammar och vattenkraftverk är det framför allt miljömålet Levande sjöar och vattendrag som står i fokus, men även målet Ett rikt växt- och djurliv är viktigt i sammanhanget.

Vattenreglering vid höga vattennivåer

Vid höga vattennivåer i sjöar och vattendrag behöver den som är ansvarig för kraftverk och dammar följa prognoser och aktivt reglera vattnet. Detta innebär att regleringsansvariga ofta öppnar sina dammluckor något mer för att släppa mer vatten än vanligt. Detta gör den ansvarige inom ramarna för sina villkor om dämningsgränser, vilka bland annat syftar till att förhindra översvämningar.

När mer vatten släpps ut genom dammar så påverkar det samtidigt de sjöar eller vattendrag varifrån regleringen sker. Det påverkar även nedströms liggande vattendrag och förgreningar till dessa, vilket i sin tur kan resultera i att mark vid vattendrag och sjöar översvämmas.

Det är därför viktigt att ansvariga följer tillstånden om hur mycket vatten som får släppas. Länsstyrelsen kontrollerar detta och vi begär in uppgifter om mängd vatten som släpps genom dammanordningarna eller kraftverken. Dessa uppgifter kontrolleras mot gällande tillstånd eller vattendom.

Innebörden av en vattendom

Tillstånd gäller. För att ett tillstånd ska sluta att gälla, krävs bland annat att det omprövas. Omprövning av tillstånd är en lång process där ansökan görs i domstol. Ansökan kan ske på initiativ av tillståndshavaren eller en myndighet, exempelvis Länsstyrelsen.

Om det blir svårt att följa ett tillstånd, exempelvis på grund av akuta situationer, kan avsteg göras från ett tillstånd. Det är Mark- och miljödomstolen som godkänner om avsteg kan göras, detta efter ansökan av den ansvarige för regleringen. En sådan ansökan görs i efterhand, när situationen har stabiliserats och tillstånd åter kan följas.

Hur du som privatperson skyddar din fastighet från översvämning

Krisinformations webbplatslänk till annan webbplats om hur du kan förbereda dig för översvämning.

DinSäkerhet.selänk till annan webbplats finns information om hur du kan skydda din fastighet från översvämning.

SMHI: s hemsidalänk till annan webbplats kan du följa vädret och ev. varningar som råder där du bor. Välj ort i sökfältet.

Kontakta Länsstyrelsen vid problem

Länsstyrelsen har tillsyn över vattenkraftverk, dammar och regleringar. Om det uppstår situation där det är svårt att följa villkoren i ett tillstånd eller svårt att hålla en dämningsgräns ska Länsstyrelsen omedelbart informeras.

Om det inträffar driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för miljön eller människors hälsa ska verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.

Enligt förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll ska en verksamhetsutövare löpande undersöka och bedöma riskerna med verksamheten utifrån hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras.

Kontakt

Kontaktuppgifter för att komma i kontakt med Länsstyrelsens handläggare av vattenverksamhet.

Telefon (växel): 010-223 70 00

Länsstyrelsens allmänna e-post: kronoberg@lansstyrelsen.se

Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja med framgår det av miljöbalken att tillstånd för vattenverksamhet krävs. Det framgår också av miljöbalken att verksamhetsutövare är skyldiga att känna till vilka miljökonsekvenser deras verksamhet ger upphov till och att de ska vidta skyddsåtgärder för att motverka dem. Vidare är verksamhetsutövare skyldiga att kunna visa att de har rätt att driva sin verksamhet och på det sätt som det bedrivs.

När det gäller dämning eller reglering av sjöar och vattendrag är det vanligt att olika personer har olika synpunkter på hur hög vattennivån ska vara och hur mycket vatten som ska gå i vattendraget. I de fall det inte finns någon dom som bestämmer hur hög och låg vattennivån får vara eller ett lägsta flöde blir det mycket svårt för tillsynsmyndigheten att utföra sin uppgift.

Ett tillstånd klargör vilka spelregler som finns för alla inblandade. En tillsynsmyndighet som länsstyrelsen kan i vissa fall ålägga en verksamhetsutövare att vidta skyddsåtgärder, men när det gäller verksamheter som påverkar miljön eller ett flertal människor eller andra intressen har lagstiftaren bedömt att en domstol ska avgöra vad som gäller.

Det är Mark- och miljödomstolen som beslutar om ett vattenkraftverk eller regleringsdamm ska få tillstånd för verksamheten och om anläggningen är laglig. Innan en ansökan för ett tillstånd lämnas in till domstolen ska den som söker tillstånd först samråda med länsstyrelsen. Om en verksamhet får tillstånd är det sedan länsstyrelsens uppgift att kontrollera att villkoren i tillstånden följs.

Förutom en kvalificerad utredning om verksamhetens miljöpåverkan samt miljöanpassningar som exempelvis anläggande av vandringsväg för fisk ska den som söker tillstånd dessutom betala för sin motparts rättegångskostnader.

Miljöbalken, som beslutats av riksdagen, anger att den som vill utföra en åtgärd också ska veta vilka konsekvenser den kan leda till, att dessa konsekvenser inte ska vara för stora samt att den som drar nytta av en åtgärd också ska stå för dess kostnader. Detta omfattar även kostnader för att undvika att miljön skadas.

Alternativet skulle vara att man antingen får godta att miljön gradvis förstörs, eller att de åtgärder och utredningar som krävs betalas med skattepengar. Där har riksdagen kommit fram till att skattebetalare inte ska subventionera näringsverksamhet, utan att den som tjänar på att åtgärden utförs ska stå för kostnaden.

Att driva olika typer av verksamheter som exempelvis försäljning av läkemedel och hantering av explosiva ämnen är verksamheter som lagstiftaren anser behöver regleras genom tillstånd. Vattenkraftverk är också en sådan verksamhet som lagstiftaren pekat ut som tillståndspliktig, där olika krav måste uppfyllas. Länsstyrelserna har pekats ut som den myndighet som ska se till att lagen följs.

En av miljöbalkens grundläggande principer är att den som drar nytta av en verksamhet också ska stå för dess kostnader.

Miljöbalken gör skillnad mellan vattenverksamhet och en vattenanläggning. Vattenverksamhet är den aktivitet som sker i vattnet, till exempel uppförande eller ändring av en anläggning, bortledande av vatten för turbindrift och reglering av vattnet. En vattenanläggning är till exempel när en damm har tillkommit genom en vattenverksamhet, exempelvis byggande av en fördämning.

När anläggningen anlades eller har byggts till är betydelsefullt när man tittar på äldre anläggningar. Anläggningar som tillkommit innan 1999 (då miljöbalken trädde i kraft) och som det inte finns något tillstånd för kan lagligförklaras, det vill sägas tillståndsprövas enligt den lagstiftning som gällde när anläggningen byggdes. Det behövs inget tillstånd om anläggning varit i samma skick (i huvudsak) sedan innan 1882.

När det gäller vattenverksamhet (exempelvis reglering av vattnet) prövas verksamhet alltid utifrån hur det ser ut vid prövningstillfället och enligt den lag som gäller vid prövningen, just nu miljöbalken. Finns det dock ett äldre tillstånd är det detta tillstånd som gäller. Alla förändringar prövas enligt nu gällande lagstiftning.

Om det inte finns något äldre tillstånd spelar det inte heller någon roll i tillstånds-prövningen att verksamheten redan har pågått länge. Här är det alltid nu gällande lagstiftning som ska användas.

Vattenverksamhetsutredningen är en statlig utredning från 2013 som föreslår genomgripande ändringar av lagstiftningen om vattenverksamhet. Utredningen har ännu inte omvandlats till lagstiftning, och det är inte säkert att den kommer att göra det.

Länsstyrelses tillsyn utgår från nuvarande lagstiftning samt de prejudicerande domar som meddelats av Mark- och miljööverdomstolen. Lagtexten som reglerar vattenverksamhet har ändrats mycket litet sedan miljöbalken trädde i kraft 1999, men lagtexten är allmänt hållen, samtidigt som det först på senare år, främst sedan 2012, har kommit vägledande rättsfall som berör tillståndsplikt för vattenkraft och hur äldre domar och beslut ska bedömas.

Länsstyrelsen känner till att regeringskansliet har arbetat med att ta fram ett nytt lagförslag om prövning av vattenverksamhet men till dess det finns ett beslut om att ändra lagen är länsstyrelsen skyldig att utöva sitt tillsynsansvar enligt nuvarande lag.

I Kronobergs län finns ett mycket stort antal dammar, närmare 300 och många av dem har inte tillstånd. Länsstyrelsen har därför tagit fram en prioriteringsordning för att bestämma vilka anläggningar som ska komma först. I den mån Länsstyrelsen har möjlighet att bedriva egeninitierad tillsyn arbetar Länsstyrelsen för att uppnå så stor nytta som möjligt för miljön. Länsstyrelsen koncentrerar exempelvis tillsynen för verksamheter som ligger i närheten av och har ett samband med varandra. För närvarande koncentreras den egeninitierade tillsyn kring Mörrumsåns avrinningsområde och där i första hand till dess huvudfåra.

De flesta tillsynsärenden görs på grund av klagomål eller orosanmälningar från allmänheten. Ofta rör dessa klagomål för högt eller lågt vatten i bäckar och sjöar.

När det kommer in klagomål, kan länsstyrelsen inte välja utan är tvingade att genomföra tillsyn.

Många av de vattenanläggningar som finns idag har kommit till under olika tidsperioder. I många fall har kraftverk ersatt äldre kvarnanläggningar, och gamla dammvallar med murad sten har ersatts av tätt gjutna betonganläggningar. Det förekommer att verksamhetsutövare anger att de har drivit sina verksamheter under många år utan att några myndigheter haft synpunkter på den. Detta kan mycket väl stämma. Det har de senaste 100 åren varierat vilken myndighet som har haft tillsyn av vattenkraft och regleringar.

Vanligen har tillsynen baserats på klagomål eller att verksamhetsutövaren självmant valt att söka tillstånd för att få verksamheten prövad. Där de som bedrivit verksamheten gjort upp i godo med sina grannar och andra som påverkats är det vanligt att myndigheter aldrig varit inblandade, och att verksamheten aldrig blivit prövad.

Länsstyrelsen har under lång tid endast vid ett fåtal tillfällen själva initierat tillsyn. Det var först 2012, när länsstyrelsen fick riktade medel i ett regeringsuppdrag som det fanns resurser att bedriva tillsyn.

Vattenkraft är en energikälla som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser. På så sätt har vattenkraft ur klimatsynpunkt och utsläpp av luftföroreningar många fördelar gentemot annan energiutvinning. Tyvärr finns det andra sidor av myntet även med vattenkraft. En stor del av vattenkraften hindrar fiskars naturliga vandring, genom uppdämning av vatten. Förutom att viktiga strömmande vattenmiljöer däms upp och hindrar fisk att vandra upp i vattendragen kan fiskar skadas eller dödas av turbinerna. Med skyddsåtgärder i form av fiskvägar för upp- och nedströmsvandring och fiskanpassade galler kan man dock både utvinna klimatneutral energi och ha kvar eller återfå ett levandet vattendrag.

Artsammansättningen i dagens vattensystem ser kraftigt annorlunda ut idag jämfört med innan vattenkraften byggdes ut. Idag dominerar fiskarter som gynnas av mer stillastående vatten. Man räknar knappt med att arter som öring, ål eller flodpärlmussla hör hemma eller har en chans att leva i flera av länets vattendrag, men det finns absolut rimliga förutsättningar för alla dessa hotade arter att återhämta sig och återigen bli vanliga om det görs miljöanpassningar.

Om ett vattendrag är utbyggt med vattenkraft kan det innebära att hela systemet blir känsligare mot andra yttre störningar som till exempel försurning eller främmande arter. Då är det inte bara de arter som är direkt beroende av att vandra som kan få problem utan även mer vanligt förekommande fiskarter. Dessutom ska Sverige se till att alla vattenförekomster uppnår god ekologisk status absolut senast 2027, inom ramen för EU:s vattendirektiv. God ekologisk status innebär för vattendragens del, väldigt förenklat, att det finns en livskraftig öringstam. Öringens stora betydelse i sammanhanget beror på att den är en så kallad nyckelart som, om den förekommer, visar på goda livsbetingelser även för många andra djur och växter i och omkring vattendragen.

Alla fiskar vandrar och har behov av att vandra. Fiskar vandrar upp och ner i vattendrag, mellan sjöar eller från havet upp i vattendrag bland annat för att söka föda och viloplatser, för att fly undan rovfiskar eller för att vandra till sin egen födelseplats för att leka. Många arter klarar av att fullborda sin livscykel utan att kunna vandra fritt, medan vissa arter som exempelvis ål, lax och öring är helt beroende av fria vandringsvägar. Ålen växer upp i sötvatten, men leker i Sargassohavet, nordost om Kuba och Bahamas, och måste vandra tillbaka dit för att leka. Laxen lever i havet men leker och växer upp i vattendrag som exempelvis Mörrumsån. Öringen kan leva både i hav och insjö, men behöver långa strömmande vattendragssträckor för att leka och därmed fullborda sin livscykel. Även en öring som lever hela sitt liv i ett vattendrag behöver kunna vandra fritt för att klara konkurrensen från andra arter.

Att se till att fisken kan vandra förbi ett kraftverk är inte alltid lätt och måste anpassas till fiskens naturliga vandringsbeteende och kraftverkens utformning. Fisken söker sig oftast till huvudfåran och hittar inte in i fiskvägar med mindre flöden än det som går genom turbinen. Fisken har också svårt att hitta om fiskvägen ligger långt ifrån det huvudsakliga flödet. Att bygga en laxtrappa i betong på en plats som passar kraftverkets drift och konstruktion snarare än fisken vandringsbettende är inte en bra lösning, vilket forskning på senare tid har slagit fast.

I Sverige infördes EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning år 2004. Målet är att alla våra vatten ska ha en god status. Med god status menas att vattnet är rent och att naturligt förekommande växter och djur mår bra, samt att vattentillgången är säkrad. Önskad vattenkvalitet regleras genom miljökvalitetsnormer. Vid en tillståndsprövning får en verksamhet inte godkännas om den påverkar miljökvalitetsnormen negativt. Av ett förhandsbesked från EU-domstolen 2015 framgår att en stat inte ska lämna tillstånd till en verksamhet som leder till en försämring av en vattenförekomsts ekologiska status eller kan hindra en förbättring av den.

Även om denna risk finns, går det i de allra flesta fall att anpassa miljöåtgärderna så att även kulturmiljöerna kan bevaras. Det brukar finnas möjlighet att anpassa en fiskväg både i utförande och i placering. Vattenvårdsfunktionen arbetar tillsammans med kulturmiljöfunktionen för att minimera ingreppen på kulturmiljön. Dessutom är kulturmiljö en faktor som tas i beaktande vid tillståndsprövningar. Problematiken ligger ofta i att tillståndskrav på äldre vattenanläggningar kan bli mycket kostsamma.

Även om dammar rivs kommer vattennivån troligen inte att påverkas mer än lokalt, då utrivningar av dammar ofta kombineras med att äldre klackar i utloppen återställs.

Större dammar har en god förmåga att magasinera mycket stora mängder vatten och kan därför komma att spela en viktig roll i framtida klimatförändring. En mindre damm har dock endast en liten påverkan på hela vattensystemets naturliga magasineringsförmåga vilket innebär att det inte är troligt att en förändring eller återställning skulle innebära någon större påverkan på systemet i stort.

Kontakt