Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Kronobergs miljöövervakningsprogram

I Kronobergs län bedrivs övervakning inom programområdena Luft, Skog, Jordbruksmark, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftsamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Under perioden 2015 – 2020 bedrivs regional övervakning inom 46 gemensamma delprogram i Kronobergs län.

Länsprogram för regional miljöövervakning 2015-2020PDF

Syftet med luftmiljöövervakningen i länet är få uppgifter om halter och regional deposition av luftföroreningar och effekterna av detta i miljön, samt kunskap om tätortsluftens kvalitet. Arbetet drivs av Kronobergs luftvårdsförbund som utgör Kronobergs samverkansområde för tätortsluft. Det innebär att kommunerna får hjälp i sin skyldighet att ha kunskap om hur aktuell luftkvalitet förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer. Samtidigt erhålls underlag till regional uppföljning av
nationella miljökvalitetsmål och regionala mål. Programmet genererar indikatorer
för uppföljning av miljökvalitetsmålens preciseringar samt de Regionala målen inom miljökvalitetsmålen Frisk luft och Bara naturlig försurning. Det rör halter i luft av:

  • Kvävedioxid
  • Marknära ozon
  • Större och mindre partiklar (PM10 och PM2,5)

Sedan 1987 har Kronobergs Luftvårdsförbund bedrivit nedfallsmätningar i länet. Dessa mätningar tillkom när oron för skogsdöd till följd av luftföroreningar, och därmed försurningen, alltmer framstod som en ödesfråga för regionen. Programmet har därför från början fokuserat på nedfallsmätningar och i synnerhet krondropp (det torra nedfall som samlas i trädkronorna och sedan sköljs ut vid nederbörd). Mätningarna och resultaten beskrivs på Kronobergslänk till annan webbplats
luftvårdsförbunds hemsidalänk till annan webbplats.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av luftlänk till annan webbplats

I programmet prioriteras ett gemensamt delprogram, Miljötillståndet i skog, med data från Riksskogstaxeringen (RIS). Riksskogstaxeringens statistik om miljötillståndet används för att ta fram regionala uppgifter om utvecklingen i skogen. Även Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering.

Föregående programperiod genomfördes delprogrammet Kryptogamer i ädellövskog. Nästa omdrev planeras under nästa programperiod för regional
miljöövervakning (2021–2026). Det har publicerats flera rapporter från denna
övervakning.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av skoglänk till annan webbplats

SLU om inventering av markförhållandenlänk till annan webbplats

Övervakning genomförs i det gemensamma delprogrammet Regional inventering i landskapsrutor, Remiil, inom den del som kallas Gräsmarkernas gröna infrastruktur. Övervakningen innebär en förtätning av Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Ytorna används också för inventering av häckfåglar, svensk häckfågeltaxeringlänk till annan webbplats, samt Jordbruksverkets uppföljning av ängs- och betesmarker.

Läs mer om Remiillänk till annan webbplats

NILS omfattar alla terrestra naturtyper. Övervakningen sker i ett stickprov på ca 500 rutor (25 km² stora) över hela landet. Rutorna kartläggs med hjälp av infraröda flygbilder samt besök för kompletterande observationer, i ett rullande omdrev med fem års intervall mellan återkartering av varje ruta.

Genom förtätningen av NILS gräsmarker finns en möjlighet att följa upp de strukturella förändringarna i jordbrukslandskapet, till exempel förändringar i hävdstatus, artsammansättning av kärlväxter i olika gräsmarkstyper. Detta ska möjliggöra att kunna följa och beskriva de förändringar som jordbrukslandskapet står inför. Det är möjligt att göra samanalyser med data från svensk häckfågeltaxering.

Miljöövervakning av gräsmarker i jordbrukslandskapet påbörjades samordnat för 18 län genom projektledning från Länsstyrelsen i Örebro län år 2009. Länsstyrelsen i Örebro avtalar sedan med utföraren Svenskt Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för ekologi. Resultat från övervakningen tas fram gemensamt och publiceras på Remiils hemsidalänk till annan webbplats.

Miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark är en viktig del i uppföljningen av miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Övervakningen bidrar även med data för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Inom Ett rikt odlingslandskap finns bland annat preciseringar om ekosystemtjänster, variationsrikt odlingslandskap och bevarade natur- och kulturmiljövärden. För dem ger delprogrammet för gräsmarker värdefulla data.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av jordbruksmarklänk till annan webbplats

Under programperioden 2015 – 2020 ingår länets våtmarker i den nationella övervakningen av öppna våtmarker som sker med hjälp av satellit. Under 2017 och 2018 har den nationella satellitövervakningen registrerat förhållandena i Kronoberg och tre övriga sydlän.

Övervakningen innebär att följa hur våtmarkernas tillstånd förändras när det gäller förutsättningar för biologisk mångfald och med särskilt fokus på påverkan från markanvändning, det vill säga information om tillstånd och förändringar av hydrologi och vegetation i öppna myrar.

En gemensam rapport från alla fyra länen kommer att publiceras av Länsstyrelsen i Skåne län.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av våtmarkerlänk till annan webbplats

Naturvårdsverket om satellitbaserad övervakninglänk till annan webbplats

Delprogrammen inom programområde Landskap ska ge en bild över förändringar av biologisk mångfald i landskapet. Programmen ska komplettera varandra och den övervakning som bedrivs genom Remiil och NILS.

Övervakningen inom Häckande fåglar utförs av frivilliga som rapporterar data till Lunds universitets svensk häckfågeltaxeringlänk till annan webbplats. Delprogrammet Fenologi bygger också på att frivilliga samlar in data.

Utöver detta finns regional medverkan i delprogrammet om Skyddsvärda träd, samt medverkan i delprogrammet om Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av landskaplänk till annan webbplats

Miljöövervakningen följer sötvattensmiljöns förändringar avseende försurning, eutrofiering, miljögifter (till exempel metaller) och biologisk mångfald.

Inom sötvattenövervakningen övervakas främst effekter av olika former av påverkan. Det sker genom de regionala programmen för samordnad recipientkontroll och effektuppföljning av sjö- och vattendragskalkning. Referenser för bedömning av påverkan fås dels från de nationella och regionala programmen för referenssjöar och vattendrag, dels från riksinventeringsprogrammet. Grundvatten följs upp med ett fåtal nationella referensstationer.

Resultatet ska ge en regional tillståndsbild. De miljökvalitetsmål som berörs är främst Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Giftfri miljö.

Samordnad recipientkontroll

Sju vattensystem i länet har samordnad kontroll av föroreningsbelastningen. Dessa är Lyckebyån och Bräkneån, där kontrollen administreras av vattenförbund, samt Alsterån, Ronnebyån, Mörrumsån, Lagan och Helgeån som administreras av ideella föreningar. Resultaten av undersökningarna ger uppgifter om halter, arealförluster och transporter av viktiga ämnen samt underlag till bedömningar av det biologiska tillståndet. Recipientkontrollen ska också ge underlag för planering, genomförande och uppföljning av miljöskyddande åtgärder.

Kronobergs län har sex sjöar i ett nationellt undersökningsprogram och åtta sjöar i ett regionalt program. En av de nationella sjöarna ingår i ett intensivprogram och
provtas därmed åtta gånger per år. I alla de övriga referenssjöarna görs provtagning fyra gånger per år. Fiskbeståndens utveckling undersöks genom att
man provfiskar sjöarna. Referenssjöarna provfiskas vart tredje år, utom de två
regionala sjöar som förlorat all sin fisk på grund av försurningen. I samband med provfisket mäts också kvicksilverhalten i abborre (en del av Miljögiftsövervakningen).

Referensvatten

Det nationella referenssjöprogrammet startade 1983. Då hade fiskdöd på grund av försurning i känsliga sjöar redan länge varit känd. Delprogrammet för referensvatten syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvaliteten i små och mellanstora sjöar. Det som undersöks är främst surhet, organisk belastning, näringsstatus och metallinnehåll. Sjöarna ska vara så lite påverkade som möjligt av direkta eller diffusa utsläpp, kalkning och dikning med mera. I referenssjöarna kontrolleras även fiskbestånd och bottenfauna. Man mäter också tungmetaller i vatten för att långsiktigt följa upp typiska halter och variationer. Det finns inget bevisat eller misstänkt tungmetallproblem i länet, förutom kvicksilver i matfisk.

Effektuppföljning

För att kontrollera om kalkningen har avsedd effekt görs kemiska och biologiska undersökningar. Dessa brukar med ett gemensamt namn kallas för kalkningens effektuppföljning.

Havs- och vattenmyndigheten om nationell övervakning av sötvattenlänk till annan webbplats

Vattenmyndigheternalänk till annan webbplats

Naturvårdsverket om sötvattenlänk till annan webbplats

Grundvatten

Grundvattenövervakningen i länet genomförs i tre delprogram:

  • Samordnad regional råvattenkontroll
  • Vattenkvalitet i källor
  • Grundvattennivåer

SGU om miljöövervakninglänk till annan webbplats

SGU om nationell övervakning av grundvattenlänk till annan webbplats

Den regionala övervakningen av miljögifter i Kronobergs län består av två olika delprogram. Dessa syftar till att på ett övergripande sätt följa upp användning och flöden av kemiska ämnen i miljön.

Det ena delprogrammet omfattar mätning av halten kvicksilver i abborre. Det andra består av mätningar av olika miljögifter i till exempel slam från reningsverk, fisk eller sjösediment, så kallad screening. Förutom dessa två delprogram insamlas biologiskt material som fryses in (”provbankas”) för framtida analyser. Exempelvis görs insamling av abborre och gädda regelbundet i Hjärtsjön i Uppvidinge kommun samt i sjön Bolmen i länets nordvästra del.

Resultaten från övervakningen av miljögifter används för att bedöma hur det går med de tre miljömålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

Naturvårdsverket om nationell övervakning av miljögiftsamordninglänk till annan webbplats

Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen övervakas exponeringen för miljöfaktorer som påverkar människors hälsa. Övervakningen har kopplingar till delprogrammen för Luft, Sötvatten och Miljögifter. Övervakningen används för uppföljning av miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.

Inom delprogrammet Hälsa har så kallad förtätning tillämpats, det innebär att när Folkhälsomyndigheten skickar ut enkäter, har fler enkäter skickats ut i Kronobergs län. Länsstyrelsens regionala anslag för miljöövervakning har finansierat detta tillsammans med anslaget för Folkhälsa som delat på den extra kostnaden. Varannan gång riktar sig enkäten till vuxna med frågor om deras hälsa (Nationell miljöhälsoenkät) och varannan gång tillfrågas föräldrarna om barnens hälsa (Barnens miljöhälsoenkät).

De nationella rapporterna kan hämtas från Karolinska institutets webbplatslänk till annan webbplats eller från Folkhälsomyndighetenlänk till annan webbplats

Den senaste rapporten är Miljöhälsorapport 2017länk till annan webbplats (vuxna).

Regionala rapporter

Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund, numera AMM
Syd, har sammanställt regionala rapporter utifrån regionala
data från Kronobergs, Blekinge, Skåne och Hallands län:

Miljöhälsorapport Kronoberg 2017PDF

Barns miljö och hälsa 2014. Rapport från Skåne, Blekinge och Kronobergs länPDF

Miljö och hälsa 2009. Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs länPDF

Barn, miljö och hälsa 2006. Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs länPDF

Naturvårdsverket om nationell övervakning av Hälsorelaterad miljöövervakninglänk till annan webbplats

Samordnare: Louise Ellman Kareld

Luft: Anders Brännström och Louise Ellman Kareld med hjälp av sekreteraren i Kronobergs Luftvårdsförbund, Eva Hallgren Larsson, miljökontoret.

Sötvatten: Henric Linge, Theodor Samuelsson, Annika Smålander, Linus Ekström och Birgitta Sundholm

Grundvatten: Monica Andersson

Våtmark: Magnus Strindell, Sara Lamme

Skog: Magnus Strindell, Louise Ellman Kareld

Jordbruksmark: Louise Ellman Kareld och Per Ekerholm

Hälsorelaterad miljöövervakning: Louise Ellman Kareld

Landskap: Louise Ellman Kareld och Per Ekerholm

Miljögiftssamordning: Henric Linge

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats
länk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt