LONA-bidrag till våtmarkssatsningar i tre kommuner

Knappt två miljoner kronor i LONA-bidrag har fördelats till projekt i tre av länets kommuner. Pengarna kommer bland annat att bidra till ökad biologisk mångfald, rekreationsvärden, minskad risk för översvämningar, minskad klimatpåverkan och bättre möjlighet till brandbekämpning.

I år har Växjö, Ljungby och Älmhults kommun beviljats projektmedel från Lokal Naturvårdssatsning Våtmark, LONA Våtmark. De beviljade projekten, som uppgår till sammanlagt knappt två miljoner kronor, pågår från år 2024 till som längst 2027

Växjö kommun

I Växjö kommun har fyra projekt beviljats medel.

1. Södra Bergundasjön

En våtmark ska restaureras i ett 4,5 hektar stort utdikat område söder om Ryafällan. Idag finns där bland annat lövsumpskog och planterad 45-årig granskog på i huvudsak gammal odlad torvmark. Projektet innebär att restaurera våtmarken genom att lägga igen dikena och återväta området.

Projektet bidrar därmed både till att minska klimatpåverkan, öka den biologiska mångfalden och minska övergödning, med mera.

2. Västerängsmossen

En multifunktionell våtmark ska skapas. Området består av en fuktig betesmark med varierande inslag av torvjord. Den fortsatta betesdriften i de skapade strandängarna kommer öka den biologiska mångfalden. En äng för pollinerare skapas av schaktmassorna när ett långt och grunt schakt tas upp som fosforfälla. Denna del kommer att kunna hålla vatten året runt. Vattnet kommer vara mycket grunt på stora delar av ytan och tillrinningsområdet är måttligt. Det svämplan som bildas kommer att kunna lagra mycket vatten vid extrema flöden. Värdet som fågellokal bedömer vi bli stort.

Syftet är att skapa en multifunktionell våtmark med utökade värden för biologisk mångfald, vattenrening, näringsreduktion, svämplan, minskade växthusgasutsläpp, rekreation, med mera.

3. Norra Evedal

På norra delen av Kronobergshalvön intill Evedalsåsen finns kommunal mark som utgörs av en dikad sumpskog där trädskiktet domineras av tall och gran med inslag av klibbal och björk. Något längre uppströms ligger ytterligare en utdikad sumpskog. Projektet innebär att restaurera dessa två trädbevuxna våtmarker genom att lägga igen dikena och återväta områdena. Den totala ytan för de två restaurerade områdena uppgår till cirka tre hektar.

Syftet med projektet är att gynna biologisk mångfald och öka landskapets vattenhållande förmåga.

4. Fler våtmarker i Växjö kommun

Projektet kommer att ta fram platsspecifika underlag för att på sikt kunna genomföra fyra till sex restaureringar av våtmarker. Under år 2022-2023 genomförde Växjö kommun ett LONA-projekt för att kartlägga utdikade skogs- och jordbruksmarker i Växjö kommun där man identifierade ytor med god potential för återvätning. Med den kartläggningen som stöd vill kommunen underlätta för våtmarksrestaurering hos privata markägare där intresse finns. Projektet ska bana väg för genomföranden hos markägarna i ett senare skede.

Syftet med att restaurera fler våtmarker över hela kommunen är att bidra till ökad biologisk mångfald, vattenhushållning och/eller flödesutjämning, motverka klimatförändringar samt minska övergödningen. Ett antal intresserade markägare ska få erbjudande om hjälp med lägesspecifik projektering och ritningar, beräkna flöden, schaktmassor och kostnader för genomförande samt ta fram underlag för prövning och bidragsansökan.

Syftet med projektet är att öka takten för våtmarksrestaurering i Växjö kommun.

Ljungby kommun

I Ljungby kommun har två projekt beviljats medel.

1. Torkelshult

Projektet kommer att utreda möjligheterna att på sikt skapa en våtmark i mötet mellan skogen och det öppnare landskapet.

Syftet är att öka tillgången och tillgängligheten till vatten, skapa förutsättningar för bland annat amfibieliv samt stärka levnadsvillkor för pollinerande insekter i området. Syftet är också att skapa en jämnare tillgång på vatten i området.

Eftersom det finns risk att en stor andel av våtmarken i så fall skapas genom uppgrävning av torv, vilket är negativt ur klimatsynpunkt, har Länsstyrelsen i ett första skede beviljat ett projekt för att utreda torvmarkernas utbredning i området. Med den kunskapen i ryggen kan en eventuell framtida anläggning av våtmark skapas utan negativ klimatpåverkan genom uppgrävning av torv.

2. Nässjön

Från år 2018 till 31 mars 2023 pågick en förstudie kring den utdikade sjön Nässjön väster om Ljungby: LONA-projektet ”Förstudie – Restaurering av våtmark och utveckling av friluftsområde Nässjön”. Nässjön var tidigare en värdefull fågellokal men efter att vattennivån i sjön har sänkts enligt de sjösänknings- och dikningsföretag som finns i området har förutsättningarna för Nässjön ändrats markant. Sjön är idag snarare en kärrtorv än en sjö. Förstudien startades för att undersöka möjligheten att restaurera Nässjön till en värdefull våtmarksmiljö, med målet att förbättra den ekologiska och kemiska statusen i såväl Nässjön som i Kåtån, det vattendrag som startar uppströms Nässjön och mynnar ut i sjön Kösen söderut. Ytterligare ett mål med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser från det sänkta sjöområdet.

För att bygga vidare på den kunskapsbild som sammanställts under förstudien och för att kunna arbeta vidare för att förbättra förutsättningarna för Nässjön ansöker Ljungby kommun om ett nytt LONA-projekt, kallat Nässjön etapp 2.

Älmhults kommun

I Älmhults kommun har två projekt beviljats medel.

1. Stenshult

På en före detta mossodling med varierande torvdjup finns nu första generationen gran som mår dåligt. Runtomkring finns fina kulturlämningar, fungerande odlingar samt värdefull kantzon med lövträd och buskar.

Målet är att skapa en multifunktionell våtmark som ger nytta för biologisk mångfald, vattenhushållning, minskade utsläpp av växthusgaser samt möjlighet till rekreationsvärden.

2. Torbjörnahult

Kommunen har tidigare gjort en förstudie av möjligheterna att anlägga våtmark på låglänta betesmarker. Det nu aktuella projektet är en följd av förstudien. Syftet är att skapa en grund våtmark på främst de delar vid Torbjörnahult som har torvjord samtidigt som strandängar skapas där betesdjur kan gå. Rekreationsvärden skapas, via den utformning våtmarken får så det går att gå runt den, samtidigt som den ger en vacker vy med byvägen intill. I de djupa partierna kommer det finnas möjlighet att ta vatten till brandbekämpning.