Biologisk mångfald och minskade växthusgaser efter årets våtmarksinsatser

Länsstyrelserna har i uppdrag av regeringen att arbeta med restaurering och anläggning av våtmarker. 2023 års sammanställning över arbetet är nu klar och visar att våtmarksarbete har genomförts på en yta motsvarande 4 196 fotbollsplaner.

Våtmarker är inte bara attraktiva områden för oss människor för rekreation och återhämtning. De är även bland de mest artrika naturtyperna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden, för att balansera vattenflöden, rena vatten och för att förbättra grundvattennivåerna. Dessutom kan restaurering av våtmarker minska utsläppen av växthusgaser och bidra till Sveriges klimatarbete.

Den årliga rapporten för 2023, som sammanställs av Länsstyrelsen i Gotlands län och som nu överlämnas till regeringen, visar på att länsstyrelserna gemensamt har låtit göra våtmarksåtgärder på 2 937 hektar mark. Den största andelen, 66 procent av arealen, har genomförts av länsstyrelserna själva, ofta med hjälp av lokala entreprenörer. Resterande åtgärder har utförts genom aktörer som kommuner, privata markägare, ideella organisationer, föreningar, och i vissa fall även företag som delvis finansierats genom bidrag från länsstyrelserna.

– Arbetet med våtmarker är en tydlig del av regeringens klimatarbete. Att ta hand om och återställa våtmarker är inte bara en mycket viktig pusselbit i Sveriges klimatarbete, utan ger även många arbetstillfällen för lokala entreprenörer runt om i vårt land. Dessutom är arbetet viktigt för den biologiska mångfalden, säger Anders Flanking, landshövding i Gotlands län.

De åtgärder som genomförts kan till exempel ha varit att ha lagt igen eller pluggat diken, låtit uträtade vattendrag återfå sin naturligt slingrande sträckning, anlagt våtmarker eller skapat småvatten för till exempel groddjur eller dammar för att fånga upp näringsämnen. Det kan också ha varit att man röjt vegetation i och runt befintliga våtmarker eller att man återinfört hävd med slåtter och betande djur.

– I hundratals år har vi i Sverige kämpat för att torrlägga våtmarker och räta ut vattendrag för att vinna mer odlingsbar mark. Idag ser vi konsekvenserna av det – landskapet har fått en sämre vattenhållande förmåga och blivit mer sårbart för torka och översvämningar. Många arter som är beroende av våtmarker riskerar dessutom att försvinna. Därför behöver vi återställa en del av de våtmarker som försvunnit, säger Anneli Jonstrup, våtmarkssamordnare vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Våtmarksinsatser i Kronoberg

Förra året gjorde Länsstyrelsen Kronoberg hydrologiska restaureringar i naturreservaten Älganäs, Rönnö, Stenbrohult och på Helgö.

– Åtgärderna bidrar till ökad biologisk mångfald, förbättrad vattenhushållning och en minskad klimatpåverkan, då flertalet av åtgärderna utförts på torvrik mark, berättar Magnus Strindell, våtmarkssamordnare och naturförvaltare i Kronoberg.

Fler våtmarksinsatser i Kronoberg:

• Restaurering av hävdberoende våtmarker.
• Fräsning av vegetation vid Kråkemaden i Norraryd
• Restaurering av fuktäng i Hallaböke.
• Med stöd av LONA-medel anlade Ljungby och Älmhults kommun tre våtmarker.