Hållbart kulturmiljöarbete och återbruk viktigt för framtiden

När byggnader rivs innebär det att kulturmiljöer försvinner, men det blir också en klimatpåverkan när ny byggnation ersätter det som rivits. Det var en av frågorna som togs upp på den femte kulturmiljödagen den 24 oktober. Årets tema var ”Kulturmiljö och hållbarhet”.

– Vi är glada att vi i år kunde genomföra den femte kulturmiljödagen. Den har blivit en viktig plattform för dialog och fortbildning inom kulturmiljöfrågor, säger länsantikvarie Heidi Vassi. Kulturmiljöer har en nyckelroll när vi strävar efter en hållbar utveckling i samhället och årets tema knöt an till flera dagsaktuella frågor.

– Det är först när vi klarar av att balansera olika perspektiv och gör goda avvägningar som vi får en hållbar utveckling, menar Heidi Vassi. Vi vill bland annat peka på vikten av hållbart kulturmiljöarbete inom stadsplanering och varsam resursanvändning genom återbruk.

Intressanta och variationsrika kulturmiljöer ger attraktivitet och är en resurs i platsmarknadsföring. Det förebyggande arbetet är nödvändigt när vi rustar oss för ett varmare klimat. En grundförutsättning är också att vi kan leva i fredliga samhällen för vårt välmående och vår identitet.

Under dagen fick deltagarna möjlighet att få kunskap, inspireras och utbyta erfarenheter.

Kulturmiljödagen är ett årligen återkommande forum med fokus på ett levande kulturarv och kulturmiljöns betydelse i länet.

Förmiddagens föreläsningar

Förmiddagen var gemensam och inleddes med inspirationsföreläsningar. Den första hölls av Gunnar Wetterberg, historiker, författare och samhällspolitisk debattör. Han pratade på temat ”Sätt stopp för det nya rivningsraseriet”. Att byggnader rivs innebär inte bara att kulturmiljöer försvinner, det innebär även klimatpåverkan när nya byggnader ersätter det som rivits.

Den andra föreläsningen handlade om ”Kulturarv i en orolig tid” och vi fick veta mer om hur oro i Europa påverkar arbetet med beredskap och bevarande av kulturmiljöer. Berättade gjorde Markus Dahlberg från Kulturarv utan gränser och kulturarvsstöd i Svenska kyrkan samt Ellinor Hellberg, programsamordnare på Svenska Unescorådet.

Därefter redogjorde Eva Ballovarre, kommunstyrelsens ordförande, om Älmhults kommuns arbete med kulturmiljöer.

Under eftermiddagen fanns möjlighet att välja mellan olika seminarier.

Seminarier

Återbruk

En del i hållbarhet är att utveckla befintliga miljöer och platser genom återbruk. Vilken roll spelar en antikvarie i detta arbete och vad kan antikvarien bidra med? En inblick gavs i var byggbranschen står idag när det gäller återbruk och kulturvärden, med exempel även från Kronobergs län.

Klimatförändringars påverkan på kulturmiljöer

Vi behöver utveckla beredskapen för oförutsedda händelser och anpassa oss till exempel regnigare vintrar och torrare somrar, och vad det för med sig. Vilket arbete med klimatanpassning sker idag? Vad behöver vi göra för ett mer resilient samhälle och hur behöver det offentliga agera?

Energieffektivisering och installationer i kulturhistoriska byggnader

Att hantera inomhusklimatet (som fukt och värme) i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är en utmaning, som nu också innebär att vi behöver hitta en hållbar balans mellan att spara energi och att bevara kulturvärden.

Följ med på en digital stadsvandring i Älmhult

Besök i Råshult, länets enda kulturreservat, och en introduktion till kommunens arbete med kulturmiljöpedagogik. Stadsvandring i Älmhults tätort och stop vid några tänkvärda kulturmiljöer.

Målgrupp

Kulturmiljödagen riktar sig till politiker och tjänstepersoner i kommuner, myndigheter samt privata aktörer och organisationer inom besöksnäring, fastighetsbolag med flera.

Deltagare på gruppbild

Från vänster, främre raden, Heidi Vassi, länsantikvarie Länsstyrelsen Kronoberg, Ellinor Hallberg, programsamordnare Svenska Unescorådet, Gunnar Wetterberg, historiker, författare och samhällspolitisk debattör, Markus Dahlberg, styrelseledamot Kulturarv utan gränser, enhetschef kulturarvsstöd Svenska kyrkan. Rad två, Helen Carlsson, kulturstrateg Älmhults kommun, Anna Josephson, klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Kronoberg, Arpine Minasyan, stadsarkitekt Älmhults kommun, Helen Simonsson, utredare klimatanpassning Riksantikvarieämbetet. Rad tre, Niklas Rosenbalk, arkivarie Älmhults kommun, Eva Ballovarre, kommunstyrelsens ordförande Älmhults kommun, Tor Broström, professor i kulturvård Uppsala universitet Campus Gotland, Paul Hansson, bebyggelseantikvarie WSP Sverige. Bakre raden, Karin Lindberg, projektledare underhåll Vöfab i Växjö, Staffan Moberg, jurist och klimatanpassningsexpert Svensk Försäkring. Inklippt, David Nord, energiexpert Statens Fastighetsverk.