Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Sveriges kontantinfrastruktur är sårbar

Sedlar i olika valörer, med en hög mynt ovanpå.

Foto: Mickes fotosida, Mostphotos

Idag presenterar länsstyrelsen rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2021” för regeringen. Bedömningen är att tillgången till grundläggande betaltjänster är tillfredställande för stora delar av befolkningen, i stora delar av landet. Men rapporten lyfter också frågor om digital utsatthet, sårbarheter i kontantkedjan och allas rätt till ett betalkonto.

I år bedömer 17 av 21 länsstyrelser att tillgången till grundläggande betaltjänster för privatpersoner i allmänhet är tillfredsställande. Det motiveras av att många kan och vill använda digitala betaltjänstlösningar. Hela 18 av 21 länsstyrelser säger däremot att situationen inte är acceptabel för gruppen äldre eller för personer med funktionsnedsättningar.

­­– I Kronobergs län har vi gjort bedömningen att tillgången i allmänhet är tillfredsställande för de flesta människor, men att trenden är att det blir svårare och svårare att använda kontanter. Att ta ut kontanter är inte ett stort problem i länet, utan det är främst när det gäller betalningsförmedling och dagskasseinsättning som vi ser att det finns geografiska områden där tillgängligheten minskar, säger Jennie Fredriksson, processledare för Länsstyrelsen i Kronobergs bevakning av grundläggande betaltjänster.

Kontantinfrastrukturen har förändrats under året när Handelsbanken har stängt fem kontor i länet. Det har samtidigt tillkommit två nya Bankomater som erbjuder både uttag och insättning. I länet finns tre statligt finansierade betaltjänstombud i de områden där tillgången på kontanter tidigare bedömts som otillräcklig. Länet har nu ett nytt geografiskt område där möjlighet till insättning av dagskassor och betalningsförmedling helt saknas och ett tidigare område har blivit större.

– Utöver geografiska skillnader i tillgång till grundläggande betaltjänster finns det också grupper av människor som av olika anledningar inte kan utnyttja den digitala tekniken för att hantera betalningar. För dessa människor är det nödvändigt att kunna betala kontant och ofta behöver de även personlig service, något som fortsätter att minska över hela landet och Kronoberg är inget undantag.

Strukturomvandlingen från manuella till digitala betaltjänster är tydligt. Ställen där det går att utföra betaltjänster minskar och enskilda aktörer får närmast monopolliknande ställningar på marknaden.

– Länsstyrelserna anser att det fortfarande finns behov av statliga stödinsatser på orter där marknaden inte tillgodoser behovet. Men de statliga stödinsatserna är beroende av att det finns en fungerande kontantinfrastruktur i Sverige. För att Sverige ska kunna behålla en rikstäckande kontantinfrastruktur ser vi att fler åtgärder kan komma att bli nödvändiga, säger Johanna Jansson, nationell samordnare för länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betalningstjänster.

En annan fråga som särskilt lyfts i årets bevakningsrapport är rätten till betalkonto. Länsstyrelserna har i olika rapporter och i sin bevakning sett att fler personer nekas att öppna betalkonto i Sverige. Utan tillgång till betalkonto sker en drastisk minskning av människors möjlighet att sköta sina betaltjänster. Ofta nekas personer med hänvisning till regelverket för penningtvätt och kravet på identifiering och kundkännedom, men antalet ärenden där konsumenter tycks bli nekade på grund av dålig ekonomi, betalningsanmärkningar och skuldsanering har också ökat.

Här kan du ta del av hela rapporten Länk till annan webbplats.

Om uppdraget: bevakning av grundläggande betalningstjänster

Riksdagen beslutade 2007 att lagen om grundläggande kassaservice skulle avskaffas. Därmed avvecklades Svensk Kassaservice som utförde kassa-, bank- och plusgirotjänster. Den tidigare lagen om grundläggande kassaservice ersattes av det av riksdagen beslutade politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster avses tjänster för att:

  • sköta betalningsförmedling, exempelvis betala räkningar
  • ta ut kontanter
  • sätta in dagskassor på bankkonto för företag och föreningar.

Länsstyrelserna har sedan 2009 i uppdrag att bevaka hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov.

Kontakt