Publiceringsdatum: 24 februari 2020

Senast uppdaterad: måndag 24 februari, 08.00

Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnarnas dag

Den 24 februari är Sverigefinnarnas dag. På Länsstyrelsen hissar vi den officiella vit-blå-gula flaggan utanför Länsstyrelsen och på Residenset i Växjö.

Sverige och Finland var ett och samma rike i över 600 år och har ett historiskt band till varandra. Sverigefinnar kallas i Sverige bosatta finskspråkiga personer. Någon exakt statistik över hur många som räknar sig som sverigefinnar finns inte. Det är upp till varje individ att själv avgöra, enligt den så kallade självidentifikationsprincipen i lagen om nationella minoriteter.

Den 24 februari är Sverigefinnarnas dag, en officiell märkesdag i Svenska akademiens almanacka sedan 2011.

Om nationella minoriteter

Sverige har fem erkända nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid, i princip lika länge som staten Sverige har funnits. Samerna, som dessutom är ett urfolk, har varit här ännu längre, kanske flera tusen år.

År 1999 beslutade en enig riksdag att judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar skulle få status som nationella minoriteter i Sverige. Det blev ett erkännande. I januari 2010 förstärktes rättigheterna för de nationella minoriteterna genom en ny lag som också omfattar minoritetsspråken.

I samband med att den nya lagen trädde i kraft blev Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. Länsstyrelsen i Stockholm följer också upp, analyserar och redovisar hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk implementerats i myndighetens interna och externa insatser.

Mer om nationella minoriteter på minoritet.selänk till annan webbplats

Om Länsstyrelsens uppdrag att följa upp den nationella minoritetspolitiken.länk till annan webbplats

Kontakt