Åtgärd i naturmiljön

Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Det gäller även områden som inte är skyddade.

När ska du anmäla om samråd?

Om du vill utföra en åtgärd i landskapet som kan väsentligt ändra naturmiljön ska du först samråda med Länsstyrelsen. Vi, eller annan berörd myndighet, avgör om åtgärden får utföras och vilka eventuella villkor som gäller. Detta gäller för alla områden, inte bara skyddade områden.

Ibland kan det vara svårt att bedöma i hur stor omfattning åtgärden kan komma att ändra naturmiljön. Även i tveksamma fall bör du göra en anmälan. Om du inte anmäler åtgärden, måste du som har utfört åtgärden kunna bevisa att naturmiljön inte har ändrats.

Vid dessa tillfällen är det vanligtvis lämpligt att anmäla om samråd:

  • anordning av större evenemang inom friluftsliv, till exempel orienterings- eller cykeltävlingar
  • arbete med ledningar
  • husbehovstäkter
  • vindkraftverk lägre än 50 meter, mast/torn
  • åtgärder på särskilt skyddsvärda träd
  • anläggning eller ändring av enskilda vägar i känsliga naturmiljöer
  • eller vid andra prospekteringar.

Miljösamverkan Sverige har tagit fram vägledningar som kan hjälpa dig att ta fram ett korrekt och fullständigt underlag:

Stöd till verksamhetsutövare vid underhållsröjning, Miljösamverkan Sverige
Länk till annan webbplats.

Stöd till verksamhetsutövare vid förläggning av markkabel, Miljösamverkan Sverige
Länk till annan webbplats.

Du bör göra en anmälan för samråd vid åtgärder som riskerar att skada ett särskilt skyddsvärt träd och i vissa fall även för åtgärder som kan skada skyddsvärda träd. Exempel på sådana åtgärder är avverkning, kraftig beskärning av kronan, grävarbeten, körning med tunga maskiner eller upplag av massor inom 15 gånger stammens diameter från trädet. Åtgärder som sker på ett avstånd om minst 15 gånger stammens diameter behöver du inte anmäla för samråd.

Träd som är särskilt skyddsvärda:

  • Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
  • Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
  • Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.

Träden är skyddsvärda om de uppfyller något av följande:

  • Stamdiameter i brösthöjd på minst 80 cm.
  • Hamlade träd.
  • Hålträd med en stamdiameter i brösthöjd på minst 30 cm.
  • Träd i en trakt med mycket andra värdefulla träd.
  • Biologiskt värdefulla träd med känd förekomst av rödlistad art.
  • Äldre senvuxna träd som med hög ålder, ofta med stora partier död ved och grova knotiga grenar i kronan och/eller mycket mossor och lavar.
  • Kulturhistoriskt intressanta träd, t. ex. vårdträd, vägmärken och sjömärken.

Tänk på att samtliga trädslag kan uppfylla definitionerna enligt ovan.

Särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i landskapet och bör bevaras oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskapet, på tomter eller i tätorter. Naturvårdsverket har därför upprättat ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Grova, gamla eller ihåliga träd har en mycket stor betydelse för olika djur- och växtarter. Förekomsten av sådana träd är i många fall avgörande för många hotade arters överlevnad. Generellt gäller att ju äldre och grövre ett träd blir desto fler arter kan det vara livsmiljö för. Med tiden får ett träd en mängd olika livsmiljöer, till exempel grov bark, solexponerad ved och håligheter som utgör grunden för trädens stora biologiska mångfald. Eken kan vara boplats och livsmiljö för över 1800 arter och är det trädslag som hyser flest arter i Sverige. Av de 1800 arterna är mer än 500 av arterna hotade.

Sverige har ett av Europas största bestånd av jätteträd och har därför ett särskilt ansvar för att bevara dessa träd. Det svenska jätteträdsbeståndet minskar kontinuerligt samtidigt som det tar mycket lång tid för nya träd att växa upp och få dessa värden. Att bevara så många som möjligt av dessa träd och att gynna nyrekrytering har därför hög prioritet.

Särskilt skyddsvärda träd, Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Information om registrerade skyddsvärda träd hittar ni på artportalen. Vill man söka där går man in på artportalen.se Länk till annan webbplats. och väljer ”sök”. Längst ner på sidan finns ett projekt som heter skyddsvärda träd. Markera den så ska de skyddsvärda träden komma fram för det område och den period som eftersöks när man väljer sätt att presentera fynd. Tänk på att det finns många skyddsvärda träd i vår omgivning som inte är registrerade, var därför uppmärksam på om just ditt träd uppfyller kriterierna för skyddsvärt eller särskilt skyddsvärt.

För att anmäla åtgärd på ett skyddsvärt träd ska e-tjänsten Samråd för övriga verksamheter användas.

Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning. Även vägar och elnätsanslutning till och från anläggningen kan behöva samråd.

Förbered din anmälan

Innan du skickar in din anmälan om samråd behöver du tänka igenom vissa frågor. Vi behöver ett komplett underlag för att kunna handlägga ditt ärende. Det är viktigt att underlaget är så komplett som möjligt, annars riskerar du att handläggningstiden blir längre och projektet blir försenat. Om du går igenom och utreder frågorna i checklistan nedan och redogör för dem i samrådsunderlaget kan handläggningen ske snabbare. Använd sedan e-tjänsten "Anmäl samråd för övriga verksamheter".

Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter 12:6-samrådet. Tillstånds- eller dispensansökningar har normalt betydligt längre handläggningstid än 12:6-samråd.

Karttjänster och databaser

Det finns olika underlag som kan vara till stöd för att bedöma om anläggningen riskerar att skada viktiga värden. Kika exempelvis gärna på:

  • Länsstyrelsens karttjänster: Sammanställning av karttjänster för bland annat kulturmiljöprogram, landskapsbildskydd och friluftsliv.
  • Artportalen: ArtDatabankens förteckning över vilka arter som finns rapporterade i olika områden.
  • Fornsök: Söktjänst för alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige.
  • Skyddad natur: Naturvårdsverkets karttjänst för bland annat nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden.

Bygglov

Fråga din kommun om det krävs bygglov för anläggningen. Transformatorstationer och teknikbodar kräver däremot bygglov och ansökan lämnas in till kommunen.

12:6-samråd

I princip kräver alla storskaliga solcellsanläggningar i naturen ett 12:6-samråd (miljöbalken 12 kapitlet 6 §), men det kan även gälla mindre anläggningar. Undantaget är om anläggningen prövas enligt miljöbalken på något annat sätt.

För att länsstyrelsen ska kunna fatta beslut behövs ett fullständigt underlag som beskriver anläggningens påverkan på naturmiljön. Länsstyrelsen ska ta ställning till om anläggningen får byggas inom sex veckor från att anmälan är komplett. Var beredd på att du kan behöva komplettera ärendet och att det därför vanligen tar längre tid än så. Det kan exempelvis krävas inventeringar och utredningar för påverkan på friluftsliv, naturvärden, djurliv, landskapsbild och så vidare. Om det rör en större anläggning eller om det finns särskilt höga natur- eller kulturvärden behöver i regel en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. I de flesta fall krävs en lokaliseringsutredning, som beskriver varför den valda platsen är lämpligare än andra beskrivna lokaliseringar.

Länsstyrelsen kan besluta om försiktighetsmått eller förbud mot verksamheten. Försiktighetsmåtten kan innehålla allt från anpassningar av anläggningens placering till framtida skötselkrav för marken.

I prövningen ingår allt från påverkan på natur- och kulturmiljövärden till friluftsliv och landskapsbild:

  • Finns det höga naturvärden i området?
    Då ska platsval och anpassningar av anläggningen göras så att områdesskydd, fridlysta arter och deras livsmiljöer inte störs. Det kan exempelvis vara groddjur, fåglar, kronvilt eller floravärden.

    Instängsling av anläggningen skapar barriärer i naturmiljön. Det kan därför bli aktuellt med funktionella korridorer eller passager för djur, som ett sätt att begränsa barriäreffekterna.

    Berör solcellsanläggningen ett skyddat område? Det kan exempelvis vara naturreservat, strandskydd, generellt biotopskydd, Natura 2000 eller skogliga områdesskydd. Då krävs det oftast tillstånd eller dispens, vilket ersätter 12:6-samrådet, se Skyddade områden.
  • Hur påverkas människors möjligheter att röra sig i landskapet?
    Solcellsanläggningen bör utformas så att allmänhetens rörelsefrihet inte begränsas i onödan, till exempel genom passager genom anläggningen eller åtgärder för att minska synligheten i landskapet.
  • Påverkas kulturmiljön av solcellsanläggningen?
    Särskilt viktiga områden för kulturmiljön finns utpekade som exempelvis riksintressen för kulturmiljön, i det regionala kulturmiljöprogrammet eller i ett kommunalt bevarandeprogram.

    Fornlämningar hanteras enligt kulturmiljölagen, se rubriken Fornlämningar.
  • Ska anläggningen byggas på brukningsvärd jordbruksmark?
    Brukningsvärd jordbruksmark är ett riksintresse och får endast användas om det inte finns någon annan lämplig plats att bygga på. Om det är aktuellt att bygga på brukningsvärd jordbruksmark måste det finnas en ordentlig lokaliseringsutredning som visar att andra platser inte går att bygga på. Lokaliseringsutredningen ska sträcka sig över ett större område och inte enbart utifrån den fastighet som valts.
  • Hur påverkas försvaret?
    Om solcellsanläggningen påverkar militära intresseområden kan Länsstyrelsen skicka en remiss till Försvarsmakten.

Checklista för 12:6-samråd

Har du valt den bästa platsen?

Du kommer behöva redovisa varför det är bättre att använda den här platsen för solenergiproduktion än att fortsätta med nuvarande markanvändning. Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 § miljöbalken. För anläggningar på jordbruksmark krävs därför som regel en lokaliseringsutredning. Utredningen ska visa vilka alternativa platser som undersökts och varför det inte går att ha anläggningen på något annat än jordbruksmark.

Tänk på att i odlingslandskap finns ofta skyddade biotoper som till exempel stenmurar, odlingsrösen och öppna diken. Dessa är förbjudna att skada eller påverka, och syns inte alltid på kartor, utan bara i flygfoton eller på plats.

Redogör för vilka andra platser som diskuterats och varför just den valda platsen blev aktuell. Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 § miljöbalken.

Hur kommer naturmiljön att påverkas (exempelvis djur och växter)?

Tänk särskilt på större djur som inte kommer kunna röra sig genom området på grund av stängsel. Skötseln av marken inom anläggningen är viktig för hur naturmiljön påverkas. Beroende på platsen och dess omgivningar kan det behövas olika undersökningar som ger kunskap om vilka arter finns i området för att veta hur anläggningen påverkar deras livsmiljö och vilka anpassningar som behövs i layout eller skötsel. Det finns naturvårdskonsulter som kan anlitas för den typen av inventeringsjobb.

Hur kommer kulturmiljön att påverkas?

Du kan behöva ta fram en analys av hur åtgärden påverkar ett område som till exempel är utpekat som riksintresse för kulturmiljön eller i ett kulturmiljöprogram. Om anläggningen planeras i närheten av till exempel fornlämningar kan det bli aktuellt med en arkeologisk utredning som oftast bekostas av dig som söker. Ju större anläggning, desto större risk att den påverkar kulturmiljövärden som ännu inte är kända.

Riksintressen

Om anläggningen planeras inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken behövs en redogörelse för påverkan på riksintresset. Exempel på riksintressen är riksintresse för kulturmiljö, naturvård, friluftsliv och totalförsvar.

Finns det kommunala planer som berörs?

Kolla med berörd kommun om vad som finns i deras planeringsunderlag för platsen. Översiktsplan och eventuell detaljplan är viktiga såna planer, men det kan finnas fler.

Hur kommer friluftslivet att påverkas?

Kolla med berörd kommun hur området används för friluftsliv. Hör också gärna med friluftsfrämjandet och liknande föreningar. Det kan behövas anpassningar med till exempel passager eller döljande buskage i områden som människor använder för rekreation.

Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?

Vi behöver översiktskarta och detaljkarta med skiss hur allt inom anläggningen ska placeras; paneler, kabelschakt, transformatorstation och stängsel plus eventuella nya vägar som behövs. Tänk på att ta med uppgifter om hur hög anläggningen kommer bli, och hur djupt ner i marken eventuella förankringar behöver göras.

Finns det fotomontage från olika håll?

För mindre anläggningar kan det räcka med bilder över platsen där anläggningen ska uppföras. I regel behövs dock fotomontage för att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden. Ta fram fotomontage från olika håll och särskilt från närliggande vägar, bostadsområden och liknande där anläggningen oftast kommer bli sedd från. Glöm inte ta med stängslet i fotomontaget. Detta kan vara extra viktigt om det finns höga kulturvärden i landskapet omkring.

Hur ska marken i anläggningen skötas?

Målet är att minimera skötseln av marken men maximera nyttan för den biologiska mångfalden. På vilket sätt ska marken skötas? Till exempel genom bete, slåtter, odling eller klippning. Om anläggningen planeras på mark som brukas eller betas behöver så mycket som möjligt av matjordslagret behållas på platsen under anläggningens livstid.

Solcellsanläggning på mark kan kräva miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Anläggande av solcellsanläggning på mark kan kräva att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram, om det rör sig om en större anläggning eller det finns särskilt höga natur- eller kulturvärden.

Process för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för solcellsanläggning, pdf, 164 kB Länk till annan webbplats.

Frivilligt tillstånd enligt 9 kap miljöbalken

Det finns även möjlighet att ansöka om frivilligt tillstånd även om det egentligen inte krävs. En anledning till detta kan vara att få den rättstrygghet som tillståndet innebär.

Här kan du läsa mer om tillståndsprocessen.

Prövning av miljöfarlig verksamhet

Fornlämningar

Finns det kända fornlämningar i området? Solcellsanläggningar på marken innebär ofta vissa markingrepp, såsom schaktning eller pålning. I vissa fall krävs då ansökan om samråd eller tillstånd enligt 2 kapitlet i kulturmiljölagen. Vid större markingrepp kan det krävas utredningar även om det inte finns idag kända fornlämningar i området.

Fornlämningar och fornfynd

Jordbruksmark ur produktion

Det finns ofta goda möjligheter att fortsätta med en jordbruksliknande skötsel, såsom bete, ängsslåtter eller odling mellan modulraderna. Vanligen behövs då inte en anmälan om att ta jordbruksmark ut produktion enligt 12 kapitlet 9 § miljöbalken. Om anläggningen innebär att jordbruksmark tas ur produktion ska detta anmälas enligt 12 kapitlet 9 § miljöbalken. Jordbrukarstöd är inte möjligt att söka på mark med solceller då huvudsyftet med markanvändningen är någon annan.

Ändrad användning av jordbruksmark

Skyddade områden

För att få bygga en markanläggning inom ett skyddat område, enligt 7 kapitlet i miljöbalken, krävs i princip alltid tillstånd eller dispens. Det kan exempelvis vara inom en nationalpark, ett naturreservat, ett strandskyddsområde, ett generellt biotopskydd eller ett Natura 2000-område.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Artskydd

Solcellsanläggningen får inte skada fridlysta arter eller deras skyddade livsmiljöer. Därmed kan det krävas en inventering av området och eventuellt en ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna.

Dispens för fridlysta arter

Väglagen

Om solcellsanläggningen placeras inom en vägs skyddsområde kan det krävas tillstånd enligt väglagen. Skyddsområdet är oftast tolv meter från vägområdet, men kan vara upp till 50 meter.

Bygga vid väg

Terrängkörningslagen

Det är förbjudet att köra ett motordrivet fordon på barmark i terräng, även om det är din egen mark. Det finns vissa generella undantag från förbudet och det är även möjligt att söka dispens för terrängkörning.

Motortrafik i naturen

Markavvattning och dikning

Om solcellsanläggningen kräver dikning kan det räknas som en ny markavvattning, vilket innebär att det behövs tillstånd till markavvattning och dispens från förbud mot markavvattning.

Markavvattning

Rensning av diken

Om det endast är fornlämningar som berörs av åtgärden ska ni göra en förfrågan om fornlämning istället för anmälan om samråd.

Fornlämningar och fornfynd

Alltid samråd i Groerydsområdet

I länet finns ett samrådsområde, Groerydsområdet, där det alltid är samrådsplikt, även om naturmiljön inte väsentligt ändras. Området ligger i både Ljungby och Markaryds kommun, mellan Torpa i norr och Hinneryd i söder.

Beslut och karta över samrådsområdet Groerydsområdet Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Inför anmälan om samråd 

  • Du ska anmäla om samråd enligt kapitel 12 paragraf 6 i miljöbalken.
  • Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden.
  • För alla anmälningar är det viktigt att du som söker först har tagit reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området.
  • Om risken finns för påverkan av natur- och kulturvärden ska du ange vilka försiktighetsåtgärder som vidtagits för att minimera påverkan.

Anmäl samråd i våra e-tjänster

Samråd för ledningar

Om åtgärden gäller att dra nya eller byta ut luft- och markledningar, rasera, underhållsröja, trädsäkra/kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator med mera.

Samråd för husbehovstäkter

Om åtgärden gäller husbehovstäkt av naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera.

Samråd för mast/torn eller vindkraftverk lägre än 50 meter

Om åtgärden gäller uppförande av mast/torn eller vindkraftverk lägre än 50 meter

Samråd för prospekteringsarbeten

Om åtgärden gäller geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.

Samråd för övriga verksamheter

Om åtgärden till exempel gäller att schakta i större omfattning, bygga vägar, bygga anläggning på marken för solelproduktion, tippa och lägga upp rivningsmassor om det inte är anmälningspliktigt enligt kapitel 9 i miljöbalken, anlägga leder för vandring, ridning och skoteråkning, genomföra större friluftsaktiviteter, friluftstävlingar med många deltagare eller rennäringsanläggningar.

Åtgärder i skog

Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du göra samrådsanmälan till Skogsstyrelsen.

Åtgärder inom militära områden

Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).

Kommunens roll

Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.

Kontakt

Länsstyrelsen Kronoberg

Kungsgatan 8, Växjö

Dela sidan:

Landshövding

Maria Arnholm

Besöksadress

Kungsgatan 8

Postadress

351 86 Växjö

Organisationsnummer

202100-2296

Följ oss