• Det råder eldningsförbud i Kronobergs län från och med klockan 12 den 24 juni 2022.   Currently there is a fire ban throughout Kronoberg County. Im Moment gibt es in der ganzen Provinz Kronoberg ein Feuerverbot.

Aktuella varningsmeddelanden i Kronobergs länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Målet med miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är ”Giftfri miljö” som innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället, och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Regeringen beslutade i april 2012 om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet. Syftet med preciseringarna är att förtydliga innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Målet avseende förorenade områden preciseras så att de ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljö. Åtgärder bör i första hand genomföras i områden med mycket stor risk för hälsa eller miljö.

Det övergripande målet är att alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska vara åtgärdade till år 2050.

Nationella tillsynsmål

Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Regionala mål

Länsstyrelsen har fastställt regionala miljömål för perioden 2013–2020. För Kronobergs län finns därmed 45 regionala mål som har beslutats för att komplettera de nationella besluten. Åtgärd för förorenade områden finns under avsnittet ”Giftfri miljö”. Målet var att till år 2020 skulle 10 prioriterade förorenade objekt ha åtgärdats i länet från 2007. Målet var uppnått under år 2020 då tolv prioriterade objekt var åtgärdade.

En revidering av de regionala miljömålen pågår.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har även preciserade regionala mål för operativ tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Tillsyn ska initieras vid två av Länsstyrelsens tillsynsobjekt per år. För att räknas som initierat ska en ansvarsutredning tas fram alternativt ska ett inledande undersökningsförberedande möte med det aktuella företaget ha gjorts.
  • Länsstyrelsen ska fortsätta att kvalitetssäkra listorna över tillsynsobjekten i länet med avseende på prioritering och tillsynsmyndighet.
  • Länsstyrelsen ska arbeta för att öka kompetensen inom efterbehandlingsområdet på länets kommuner genom ökad samverkan, utbildningar och tillsynsvägledningsprojekt.

Vi har även som mål att de Globala målen för hållbar utveckling ska inkluderas i arbetet inom EBH när det är möjligt.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Naturvårdsverket har utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten. Arbetet med förorenade områden sker stegvis. Efter varje steg görs en bedömning om man behöver gå vidare till nästa eller inte. Arbetet med förorenade områden drivs antingen via tillsyn (om det finns en ansvarig) eller statsbidrag (om ansvarig saknas) eller en kombination av båda. Arbetets upplägg är i huvudsak detsamma oavsett om det finns en ansvarig eller inte.

Det finns i huvudsak fyra steg.

Inventering (MIFO fas 1)

Inventeringen följer Naturvårdsverkets framtagna metodik ”Metodik för Inventering av Förorenade Områden” (MIFO). Metoden är framtagen för att områden ska kunna riskbedömas på ett bättre och mer enhetligt sätt.

Objekten identifieras och riskklassas därefter med hjälp av uppgifter som samlas in vid arkivstudier, intervjuer och platsbesök. Objektet placeras i en riskklass som beror av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, områdets spridningsförutsättningar samt känslighet för människors hälsa och naturens skyddsvärde. Det finns fyra riskklasser:

  • Riskklass 1: Mycket stor risk
  • Riskklass 2: Stor risk
  • Riskklass 3: Måttlig risk
  • Riskklass 4: Liten risk

Inventeringsarbetet kan genomföras av länsstyrelsen, kommunen eller någon annan aktör, exempelvis miljökonsult eller den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen gör den slutliga bedömningen av vilken riskklass ett område får.

Översiktliga undersökningar (MIFO fas 2)

Översiktliga undersökningar innebär att ett fåtal prover tas i mark och grundvatten på de platser där man kan förvänta sig höga halter, i så kallade hot spots. Därefter görs en förenklad riskbedömning samt en ny riskklassning av objektet. Eftersom man endast tar några enstaka prover är det av stor vikt att de tas på rätt platser. En historisk utredning av verksamheten bör därför alltid ligga till grund för de översiktliga undersökningarna. Där kan till exempel flygbilder samt intervjuer med personer som varit anställda på det aktuella bolaget ge värdefull information.

För samtliga objekt som hamnat i riskklass 1 (mycket stor risk) bör en översiktlig undersökning genomföras. För de objekt som hamnat i riskklass 2 (stor risk) krävs en prioritering eftersom det är många objekt som hamnar i denna riskklass.

Huvudstudie

I huvudstudien ska aktuella föroreningar avgränsas i mark och grundvatten (eventuellt sediment), vilket innebär att undersökningarna är omfattande. Huvudstudien ska även innehålla en fördjupad riskbedömning samt en åtgärdsutredning med ett antal åtgärdsalternativ. Den ska också innehålla en riskvärdering. Riskvärderingen innebär att olika åtgärdsalternativ vägs mot varandra med hänsyn till bland annat miljönytta och ekonomi.

En huvudstudie bör utföras för de objekt som hamnat i riskklass 1 (mycket stor risk) efter de översiktliga undersökningarna. Enstaka riskklass 2 (stor risk) objekt kan bli aktuella.

Åtgärdsförberedande undersökningar och åtgärder

I de fall där det finns en ansvarig bör denne stå för kostnaderna och handla upp utredningar och åtgärder. Detta drivs inom ramen för Länsstyrelsens eller kommunens ordinarie tillsynsarbete. Där ansvarig saknas eller vid delfinansiering med statliga medel bör kommun eller statlig myndighet vara huvudman.

Det finns många olika åtgärder till att efterbehandla ett förorenat område. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäckts till att platsen blir sanerad. Saneringar är oftast mycket kostsamma. Den vanligaste åtgärden är att man gräver upp och transporterar bort de förorenade massorna till en deponi eller en anläggning där man behandlar eller renar dem. Man kan också rena massorna på plats med olika metoder. Valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om.

Prioriteringsgrunder i Kronobergs län

Den övergripande strategin för efterbehandlingsarbetet grundar sig på de riktlinjer och urvalskriterier som tagits fram av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har tagit fram den så kallade nationella planen där syftet är att se till att åtgärder vidtas i de mest prioriterade förorenade områdena i landet.

Urvalskriterierna är vägledande vid prioritering och beslut av bidrag när de administrativa och miljö- och hälsomässiga grundförutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Urvalskriterierna för val av objekt för undersökning är följande;

  • Objekt ska prioriteras högt om de innebär ett direkt hot mot människors hälsa, mot naturområden med mycket stora naturvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen.
  • Objekt ska väljas om de innehåller skadliga halter av föroreningar, vilka på grund av bedömd hälso- eller miljöfarlighet har hög prioritet i miljöarbetet och om föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen.
  • Objektet ska sammantaget vara angeläget ur risksynpunkt och bör tillhöra riskklass 1. Om akuta risker föreligger kan objekt från andra riskklasser komma ifråga.
  • Kommunens engagemang och kompetens (som huvudman).

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

De första tio områdena är rangordnade, övriga presenteras utan inbördes ordning.

Tabell över de mest prioriterade förorenade områdena i Kronobergs län

Objektets namn

Kommun

Bransch

1. Kosta glasbruk

Lessebo

Glasindustri

2. Bergdala glasbruk

Lessebo

Glasindustri

3. Rosdala glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

4. Alsterfors glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

5. Strömbergshyttan (Lindefors)

Lessebo

Glasindustri

6. Åryds glasbruk

Växjö

Glasindustri

7. Skrufs glasbruk

Lessebo

Glasindustri

8. Ryds glasbruk

Tingsryd

Glasindustri

9. Lindshammar glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

10. Berghem glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Rust Hunter AB (f.d. ÄGAB)

Uppvidinge

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

Björkå glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Hjertsjö glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Idesjö glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Johanstorp glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Rydefors glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Åseda Glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Österviks glasbruk

Uppvidinge

Glasindustri

Hovmantorps gamla glasbruk

Lessebo

Glasindustri

Sandviks glasbruk

Lessebo

Glasindustri

SEA glasbruk

Lessebo

Glasindustri

Transjö glasbruk

Lessebo

Glasindustri

f.d. Malmens Metall

Lessebo

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

Ljuders Nickelsilverfabrik (Kvarndammen)

Lessebo

Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer

f.d. Neikter Timber AB/ VIDA Urshult

Tingsryd

Sågverk med doppning

Väckelsångs sågverk (Viking Timber)

Tingsryd

Sågverk med doppning

Hjortsberga sågverk

Alvesta

Sågverk med doppning

Chemwood Alvesta

Alvesta

Träimpregnering

f.d. Torsten Ullman/Finnveden Powertrain

Alvesta

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

Elme glasbruk

Älmhult

Glasindustri

Älmhults f.d. impregneringsverk

Älmhult

Impregnering av sliprar och stolpar, samt lagring av impregnerade sliprar/stolpar

Handelsträdgård, Åryd

Växjö

Plantskola

Verkstadsindustri på Helgö (Ullmans)

Växjö

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

Perssons Mekaniska

Växjö

Järn- och lättmetallgjuterier

Räppe station

Växjö

Impregnering av sliprar och stolpar, samt lagring av impregnerade sliprar/stolpar

Bolmens sågverk

Ljungby

Sågverk med doppning

f.d. Lidhults sågverk (SIAB)/Kalmar Industries

Ljungby

Sågverk med doppning

Ronnebyån

Lessebo

Glasindustri

Prioriteringslista över de mest förorenade områdena i Kronobergs län, utökad lista enligt Naturvårdsverkets krav Pdf, 90.8 kB.

Kontakt

Miljöskyddsenheten

Telefon växel 010-223 70 00