Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Identifiering
I Kronobergs län har hittills cirka 2100 områden identifierats som potentiellt eller konstaterat förorenade. Dessa finns inlagda i EBH-stödet, den nationella databasen för potentiella förorenade områden. Objekten omfattar både miljöfarliga verksamheter som är nedlagda och som är i drift. Även objekt identifierade av andra aktörer än Länsstyrelsen har registrerats i EBH-stödet.
Inventering
Ungefär hälften av alla identifierade områden är även inventerade. Inventeringen av förorenade områden i länet fokuserade på att hitta länets värsta områden så snabbt som möjligt. Flera av de objekt som inventerades tidigt har redan åtgärdats eller är klara för åtgärd. Idag är Länsstyrelsens tidigare stora inventeringsarbete avslutat. Länsstyrelsen har tillsyn över drygt 100 av de inventerade objekten, varav 54 objekt tillhör riskklass 1 eller 2. På de resterande cirka 1000 inventerade objekten har kommunerna i länet tillsynsansvaret.
Inventering av de verksamheter som är i drift sker löpande.
Undersökningar och utredningar
Det är cirka 220 objekt som genomgått miljötekniska undersökningar men där inga åtgärder är gjorda. Dessa undersökningar kan vara allt från en mindre provtagning vid en äldre bensinstation till en omfattande huvudstudie vid ett glasbruk.
Åtgärder
Totalt har det utförts någon slags efterbehandlingsåtgärd vid drygt 120 objekt i länet. I detta antal ingår mindre saneringar vid exempelvis äldre bensinstationer till stora saneringsprojekt som har pågått under flera år.
Sammanlagt har ett tiotal större saneringsprojekt genomförts i länet med hel eller delvis finansiering av bidrag från Naturvårdsverket. Flera av dessa projekt har haft en anknytning till sågverksindustri där förhöjda halter av dioxiner, tungmetaller och andra miljögifter tidigt konstaterats.
Andra förorenade område som återställts i länet finns i glasrikets kommuner där tunga och toxiska metaller har avlägsnats för att möjliggöra platser för ett säkert boende och för att skydda omgivning. Även ett flertal nedlagda industrier för ytbehandling av metaller har åtgärdats.
Exempel på förorenade områden som har åtgärdats i Kronobergs län med helt eller delvis bidrag från Naturvårdsverket:
Vid det fd glasbruket i Älghult i Uppvidinge kommun utfördes åtgärder år 2020. Området var förorenat av tungmetaller, framför allt arsenik. Byggnaden sanerades och omgivande mark schaktsanerades. Huvudman för projektet var SGU och finansierades av Naturvårdsverket.
Schaktsanering av området utfördes 2018-2019 och projektet har nu avslutats. Området låg på plats 6 på prioriteringslistan och var förorenat av bland annat antimon, arsenik och bly. Huvudman för projektet var SGU och har finansierats genom det nya bidraget för sanering inför bostadsbyggande från Naturvårdsverket. På platsen kommer det nu att byggas parhus och lägenheter.
Sanering av sediment i Färsjön och bäcken (delsanering 2) utfördes 2017 och en schaktsanering av marken (delsanering 1) genomfördes 2013. Området var förorenat av stora mängder metaller (zink, nickel, krom och koppar) från ytbehandlingsindustrin. Huvudman för projektet var Ljungby kommun och projektet finansierades med bidrag från Naturvårdsverket.
Marken var förorenad av dioxin och pentaklorfenol) från gamla sågverket, arsenik, koppar, krom från tryckimpregneringen och terpener från tjärfabriken. Etapp 1 som omfattade sanering av gamla sågen slutfördes under 2013. Saneringen av tryckimpregneringen (etapp 2) skedde under 2016. Huvudman för projektet var SGU (Statens Geologiska undersökning). Projektet finansierades med bidrag från Naturvårdsverket.
En delsanering gjordes under årsskiftet 2011/12 genom schakt med en minigrävare och för hand inne i mängkammaren. Inwido Produktion AB var ansvarig för saneringen. Projektet skedde genom delad finansiering.
Glasbruksområdet utanför Eneryda sanerades under hösten 2011. Området var förorenat av bland annat bly och arsenik och sanerades genom schaktsanering. Älmhults kommun var huvudman för projektet och skedde genom delad finansiering.
Den före detta metallytbehandlingsindustrin har funnits på två platser i Växjö. Områdena förorenades av bland annat kadmium och koppar. Vid den gamla lokaliseringen blev saneringen klar under 2011. Vid den nya lokaliseringen blev saneringen klar i oktober 2008. Entreprenaden för de båda saneringarna utfördes av Håkans Entreprenad och Växjö kommun har varit huvudman.
Vid den före detta träimpregneringen i Elnaryd i Alvesta kommun avslutades saneringen i november 2007. Huvudman för projektet var Alvesta kommun och Vägverket Produktion var entreprenör.
En schaktsanering har utförts som avslutades 2016. Marken var förorenad av dioxin och klorfenoler som härrör från sågverksamheten. Verksamheten pågick från mitten av 1940-talet fram till 1992. Huvudman för projektet var Älmhults kommun.
Under hösten 2011 sanerades det före detta sågverksområdet i Hovmantorp, Lessebo kommun. Lessebo kommun var huvudman för projektet.
Området vid den före detta spilloljehanteringen i Kylhult, utanför Strömsnäsbruk, Markaryds kommun sanerades i juni 2009. Huvudman för projektet var Markaryds kommun och Håkans Entreprenad var entreprenör.
På Fnasbacken impregnerades trästolpar med kopparvitriol från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Efter att impregneringen avslutades låg marken utan växtlighet i 80 år. Vid saneringen grävdes ett 1,5 ha stort område ut. 8500 ton massor hanterades i en jordtvätt vid Ljungby avfallsanläggning. Mängden koppar som man tvättade ut var 10 ton. Saneringen finansierades med medel från Naturvårdsverket och var klar 1998.
Saneringen utfördes inom ramen för det Lokala investerings-programmet (LIP). Inom kvarteret Nålen fanns så höga halter av tungmetaller att området inte kunde bebyggas. Cirka 900 ton förorenade massor transporterades till SAKAB och drygt 2700 ton måttligt förorenade massor transporterades till Bredemads avfallsverk. Totalt togs 3 ton tungmetaller bort.