Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Geografiska förutsättningar

Kronobergs län har en yta på 8 500 kvadratkilometer som delas av åtta kommuner, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult. Länets yta består till cirka 70 procent av skogsmark, 10 procent jordbruksmark, 10 procent sjöar och 3 procent öppen myr.

Invånarantalet ligger på drygt 200 000. Länet är förhållandevis glesbefolkat med i snitt 24,2 invånare/kvadratkilometer jämfört med rikssnittet på 25,8 och snittet i Götaland på 60 invånare/kvadratkilometer.

Länet har en i huvudsak flack terräng som sträcker sig från lågt liggande kustnära områden vid gränsen mot Kalmar, Blekinge och Skåne län till de mer kuperade högt liggande områden på småländska höglandet i norr.

Geologiska och hydrologiska förutsättningar

Naturgeografi

I Kronobergs län är de naturgeografiska gränserna inte så tydliga som på andra platser i Sverige. Länet domineras av skog- och mosaiklandskap. Skogslandskapen bryts av med öppna områden runt by- och gårdsmiljöer, vid myrmarker och sjöar. Mosaiklandskapen har en högre andel bebyggd och uppodlad mark.

Berggrund

I Kronobergs län möts två stora berggrundsregioner där de flesta bergarter har en ålder av 1600 – 1800 miljoner år. Den västra halvan ingår i det sydvästsvenska gnejsområdet och domineras av gnejser och gnejsgraniter med sur sammansättning. I öster möter den sydöstsvenska berggrundsprovinsen med främst graniter och porfyrer. En av dessa graniter brukar kallas Växjögranit som i sin röda variant utnämnts till Smålands landskapssten.

Jordarter

Som i resten av Sverige har länets jordarter i huvudsak bildats under den senaste nedisningen, och i samband med de geologiska processer som fortsatt från isavsmältningen för cirka 12 500 år sedan.

I och med att länet har legat över högsta kustlinjen så består jordarterna till största del av osorterad morän som bildats av inlandsisens framfart. Moränen ligger oftast direkt på berggrunden och är särskilt tät i länets västra del. I samband med isavsmältningen skapades även en del landformationer som rullstensåsar och drumliner.

Rullstensåsarna är oftast mycket rika på grundvatten och många tätorter baserar sin vattenförsörjning på dessa tillgångar. De kan också utnyttjas som grundvattenmagasin efter infiltration av ytvatten. Bergaåsen som ligger norr om Ljungby är en unik grusåsformation utmed ån Lagan som försörjer cirka 70 000 personer i länet med vatten. Naturgruset i rullstensåsarna är också eftertraktat material för till exempel betongframställning.

Andra jordarter i länet kopplade till inlandsisen är de glaciala sjösediment som avsattes i de så kallade issjöarna. Mängder av sediment i form av sand, mo, mjäla och lera har samlats i Lagadalen, Prästebodaåns dalgång och i Åsnensänkan särskilt kring Skatelövsfjorden. I Kronobergs län är oftast dessa sediment uppodlade och underlag för goda jordbruksbygder.

Bland de jordarter som ännu nybildas märks torvjordarterna. 11 procent av länets yta täcks av torvjordar av större eller mindre mäktighet. Störst är torvmarksarealen i länets västra del.

I länet är förutsättningar för jordskred låg eftersom länet till övervägande del har andra jordarter än finkorniga jordarter såsom silt och lera.

Sjöar och vattendrag

Det finns cirka 1200 sjöar som är större än en hektar i länet och cirka 400 åar och älvar. En typisk sjö i Kronobergs län är grund, sur och näringsfattig. De flesta grunda sjöar är sänkta under senare delen av 1800-talet genom stora sjösänkningsföretag.

De största sjöarna i länet är Åsnen och Bolmen. År 2018 invigdes Åsnens nationalpark, Kronobergs läns första nationalpark. Nationalparken har mycket höga naturvärden kopplade till såväl land- som vattenmiljöer, med ett rikt växt- och djurliv.

Hydrologi

Det mesta av vattnet som faller i länet rinner österut och söderut mot södra Östersjön, via avrinningsområdena Helgeå, Mörrumsån, Skräbeån, Bräkneån, Ronnebyån, Lyckebyån och Alsterån. Ungefär en femtedel av länets yta avvattnas västerut via Lagan mot Kattegatt.

Idag påverkas vattenrikedomen i länet mycket av nederbörden. I väster faller mycket regn och landskapet är rikt på myrar. I öster och kring de högt liggande områdena är det betydligt torrare. I öster finns det tunnare jordtäcken samt en årsnederbörd på cirka 700 millimeter per år jämfört med västra delen av länet som kan ha över 1100 millimeter regn per år.

Hydrologin i vattendragen i länet är sedan länge formad av kraftig påverkan från människan genom bland annat sjösänkningar, markavvattningsföretag, vattenkraftverk och övriga vattenregleringar.

Vattennivåerna i länet kan variera kraftigt både mellan år och under året. Under 2020 bidrog en nederbördsrik höst och vinter till fyllda vattenmagasin vilket i sin tur ledde till översvämningar i klass 3-nivåer (den högsta nivån) i stora delar av länet. Samma år uppmättes rekordlåga grundvattennivåer i östra delen av länet i slutet av sommaren.

Industriell verksamhet

Tidigare industriella verksamheter

De äldsta industrietableringarna i länet byggde på järnet och skogens produkter samt tillgången på vattenkraft som energikälla. Kronobergs län har landets största förekomster av sjömalm och redan under järnåldern utnyttjades dessa resurser. Skogen användes för tillverkning av kol, beck, tjära och pottaska. I slutet av 1800-talet växte det upp ett stort antal småindustrier i tätorterna.

Den höga andelen skog i länet har bidragit med råvara för trävaror. Enligt Länsstyrelsens sågverksinventering fanns det år 1975 cirka 100 sågverk med en årsproduktion över 100 kubikmeter. Vid hälften av sågverken förekom doppning och/eller tryckimpregnering, där finns det idag ofta en föroreningsproblematik.

Glasbruk

År 1628 anlades Kronobergs läns första glasbruk, Mäster Påvels hytta i Trestenshult. Till en början var det mindre hyttor som byggdes i landet men under 1700-talet började även större bruk att byggas. År 1742 byggdes Kosta Glasbruk som är ett av de äldsta bruken som finns kvar i landet. Fram till början av 1900-talet anlades 21 glasbruk i Kronobergs län.

I dag finns ett fåtal glasbruk fortfarande i drift men branschen har lämnat stora miljöskulder efter sig. På Länsstyrelsens prioriteringslista över de 38 mest förorenade områdena i länet är över hälften av objekten glasbruk.

De mest förekommande föroreningarna vid glasbruk är bly, arsenik, och kadmium. Förutom dessa förekommer även bland annat antimon, barium, bor, fluor samt en lång rad tungmetaller som fungerar som pigment i olika färger. Det uppskattas att det kan finnas nästan 500 ton arsenik, drygt 3000 ton bly och cirka 30 ton kadmium omkring de gamla glasbruken som kan orsaka risker både för människor och miljö.

Näringslivet i länet idag

Industri är fortfarande den största näringsgrenen i Kronobergs län. Drygt en fjärdedel av de sysselsatta är verksamma inom denna sektor. I ett par av länets kommuner arbetar närmare hälften inom industrin och vissa mindre orter är starkt beroende av enstaka större företag. Dominerande är verkstadsindustrin, men även trä- och möbelindustrin är betydande.

Tillväxten har de senaste åren främst skett inom avancerade företagstjänster samt information och kommunikation. De tjänsteproducerande sektorerna svarar för cirka två tredjedelar av sysselsättningen i länet.

Förekomst av förorenade områden

I Kronobergs län har drygt 2100 misstänkta förorenade områden identifierats. Det inkluderar även kommunala avfallsupplag, Trafikverkets objekt, platser där PFAS-haltigt brandskum har använts och drivmedelsbranschens inventering av bensinstationer. Försvarsmakten har därutöver redovisat 25 militära anläggningar i länet, vilka har klassats enligt deras system. Dessa objekt finns inte inlagda i den nationella databasen för potentiellt förorenade områden, EBH-stödet.

Ungefär hälften av de misstänkt förorenade områdena har riskklassats enligt MIFO-metodiken av Länsstyrelsen eller miljökontoret i Växjö kommun. Av dessa tillhör 35 objekt riskklass 1 (mycket stor risk) och 135 objekt riskklass 2 (stor risk). Ungefär hälften av alla riskklassade objekt har hamnat i riskklass 3 (måttlig risk) och knappt 300 i riskklass 4 (liten risk).

Inventeringen har skett branschvis med undantag av Växjö tätort som inventerades områdesvis. När en bransch är färdiginventerad har inventeringsresultatet kommunicerats med verksamhetsutövare och fastighetsägare.

Intern organisation

Arbetet med förorenade områden kallas även efterbehandlingsarbete (EBH-arbete). Hos Länsstyrelsen i Kronoberg hanteras dessa frågor främst av den så kallade efterbehandlingsgruppen, EBH-gruppen, inom miljöskyddsenheten. För närvarande är det fem personer i EBH-gruppen som arbetar med tillsyn och handläggning.

Frågor om förorenade områden hanteras även inom andra delar av Länsstyrelsen, till exempel inom vattenenheten, rättsenheten och enheten för hållbar samhällsplanering.

Samverkan lokalt, regionalt och globalt

Arbetet med förorenade områden sker inte bara på landets länsstyrelser utan även i kommunerna och på andra statliga myndigheter. Kommunerna i Kronobergs län är förhållandevis små, och i några kommuner finns endast en handläggare som arbetar med miljöfrågor där förorenade områden ingår. Detta gör att tillsynsvägledning, samverkan och informationsutbyte mellan olika aktörer är viktigt.

Ett nätverk för förorenade områden inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge startade 2018. Nätverket träffas regelbundet och det pågår ett kontinuerligt informationsutbyte mellan medverkande kommuner.

Länsstyrelsen i Kronoberg är även med i tillsynsvägledningsprojektet ”TVL-cykeln” som är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län inom förorenade områden. Inom projektet erbjuder vi utbildningar och träffar gemensamt för länens samtliga 46 kommuner. Enligt nuvarande avtal fortsätter samverkan till och med 2024.

Vi är även engagerade i arbetet som berör länets glasbruk och medverkar i projektgruppen för ”Sanering av glasbruk – ett samverkansprojekt i Glasrike­kommunerna”. De fyra kommunerna Nybro, Emmaboda, Uppvidinge och Lessebo utgör gemensamt det som kallas för glasriket. I arbetet med att sanera glasbruken samverkar kommunerna tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar och Kronoberg samt med SGU.

År 2015 initierade Länsstyrelsen Kronoberg ett projekt tillsammans med Miljömedicin i Lund och Linköping, Linneuniversitetet, Linköpings universitet, Karolinska institutet och Länsstyrelsen i Kalmar för att belysa och diskutera riskerna med glasbruksföroreningarna på kort och lång sikt. Medverkande parter träffas några gånger per år och då redovisas exempelvis nya forskningsresultat och expertutlåtanden. Det senaste mötet hölls i april 2022. Under 2023 har vi inte haft något möte då ingen ny information tillkommit.

När det gäller globala samarbeten har vi bland annat medverkat i EU-projektet Baltic Leadership Programme for the Policy Area Hazards of the EU Strategy for the Baltic Sea Region. Målet med projektet var bland annat att skapa ett nätverk och höja kunskapen om PFAS.

Vi har fortsatt arbetet med PFAS på Länsstyrelsen genom att bland annat kartlägga fler områden där PFAS har använts. Vi har även deltagit i Miljösamverkan Sveriges projekt om PFAS vid deponier och därefter börja arbeta aktivt med pågående deponier som vi ser är en stor källa för spridning av PFAS.

I Naturvårdsverkets regi planerar vi att i framtiden delta i ett projekt rörande luftkvalitén på Västra Balkan. Vår del i projektet ska vara inriktat på miljöinspektörsrollen och planen är det ska ske ett utbyte av erfarenheter mellan länder. Vi har även skickat ut en intresseförfrågan inom Södra Östersjö programmet om ett liknade samarbete fast med annat fokus. Planen är att förorenade områden ska vävas in i båda dessa projekt.

Länsstyrelsen påbörjar under 2023 ett ”tematiskt samarbete” med SGU och Länsstyrelsen i Blekinge. SGU ska vara huvudman för tre sågverk som är i åtgärdsförberedande fas. I Kronobergs län gäller det Vida Urshult och Bolmens sågverk där det finns delat ansvar. Ansökan om åtgärder kommer skickas in till Naturvårdsverket under hösten 2023

Vi samverkar också under hösten 2023 med Länsstyrelsen i Jönköpings län för att identifiera och inventera områden med förorenade sediment.