Handslag för hållbarhet

Resor och transporter är en stor klimatutmaning. Inrikes transporter står för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I Kronoberg utgör transporterna hälften av länets utsläpp av växthusgaser, (2023 års data). Drygt hälften av dessa utsläpp kommer från personbilar.

Utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner är länets tredje största utsläppskälla. Tillsammans med transporter utgör de 57 procent av territoriella klimatgasutsläppen i Kronoberg år 2023. Merparten av utsläppen från arbetsmaskiner kommer från industri- och byggsektorn, följt av jordbrukssektorn.

Utmaningar

Mest fossila drivmedel

Den största andelen av länets personbilar, tunga fordon och arbetsmaskiner drivs av fossila drivmedel.

I länets tätorter finns viss infrastruktur för förnybara drivmedel, men den behöver byggas ut även på landsbygden. För tunga fordon är även industriområden viktiga etableringsplatser. När det gäller laddinfrastruktur för elfordon uppfyller länet i stort sett kraven i den nya EU-förordningen AFIR (Förordningen om infrastruktur för alternativa drivmedel) för lätta fordon. Dock finns behov av fler laddstationer, särskilt snabbladdare. För att infrastrukturen ska kunna utvecklas vidare krävs en betydligt högre efterfrågan på el och andra förnybara drivmedel.

Landsbygdslän med glesa strukturer

Kronoberg saknar ett tydligt huvudstråk, vilket gör att trafikflödena sprids över ett nät av vägar och järnvägar som är viktiga för både person- och godstransporter. Den glesa strukturen i länet leder till långa körsträckor. En gradvis övergång till mer energieffektiva fordon och ökad elektrifiering inom vägtrafiken bidrar till minskade utsläpp, men det räcker inte för att nå klimatmålen. För att verkligen minska klimatpåverkan krävs också att transporterna blir mer effektiva och helt fossilfria.

Strategiska inriktningar för hållbara resor och transporter och arbetsmaskiner

Samhällsplanering för minskad biltrafik

För att nå klimatmålen behöver vi arbeta för ett transporteffektivt samhälle. Det innebär att vi använder fler miljövänliga färdsätt och minskar antalet transporter.

Kommuner och regioner spelar en viktig roll i detta arbete genom hur de planerar bebyggelse och infrastruktur. Med smart samhällsplanering kan vi minska biltrafiken. Samhällsplaneringen påverkar både hur snabbt vi kan bygga ut infrastrukturen och hur bra den blir. Idag har fossila bränslen ett övertag eftersom de redan har ett väl utbyggt system för distribution och användning.

När det gäller persontransporter handlar mycket om att ändra människors vanor. Fler behöver välja att gå, cykla eller åka kollektivt i stället för att ta bilen. För att det ska bli möjligt krävs bättre och trafiksäkrare gång- och cykelvägar, både vid statliga och lokala vägar. Det behövs också säkra cykelparkeringar och trevliga miljöer vid stationer och hållplatser för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv.

Mer energieffektiva och fossilfria transporter

Att elektrifiera fordonsflottan minskar inte bara utsläppen, utan gör också att energin används mer effektivt. När fler elfordon kommer ut på vägarna måste även laddinfrastrukturen byggas ut. Det är viktigt att det finns god tillgång till laddstationer, så att brist på laddmöjligheter inte blir ett hinder
för utvecklingen.

Utöver eldrift behövs också andra förnybara drivmedel i omställningen. Inget enskilt drivmedel passar alla typer av transporter, därför måste vi satsa på flera olika alternativ samtidigt – till exempel el, biogas och grön vätgas – för att kunna lämna de fossila bränslena bakom oss. En diversifierad fordonsflotta minskar även sårbarheten vid brist på ett specifikt drivmedel.

För tunga fordon krävs särskilda tankställen för de drivmedel som passar bäst för just dessa fordon. Det är viktigt att ta vara på den potential som finns i länet för att producera biodrivmedel. I dag finns både produktion och tankställen för biogas och grön vätgas i länet. Om den regionala produktionen ökar kan det inte bara täcka delar av länets behov, utan också bidra till ökad trygghet i energiförsörjningen och bättre beredskap vid kriser eller krig.

För att göra godstransporter mer klimatsmarta behöver vi också öka fyllnadsgraden i fordonen och samordna varudistributionen bättre.

Ökad efterfrågan på fossilfria transporter

Utsläppen från godstransporter och arbetsmaskiner måste minska. För att lyckas med det behöver fler aktörer i länet börja efterfråga transporter och tjänster som innebär drift av arbetsmaskiner om är fria från fossila bränslen.

Ett viktigt verktyg för att påverka detta är offentlig upphandling. Genom att ställa krav på fossilfria transporter och arbetsmaskiner vid exploatering av mark och byggnation i upphandlingar kan kommuner, regioner och andra offentliga verksamheter styra mot mer hållbara transportlösningar.

Åtgärder för hållbara resor, transporter och arbetsmaskiner

Länets utmaningar påvisar ett stort behov av att vidta åtgärder. Nedanstående rubriker visar utpekade åtgärdsområden. Inom varje åtgärdsområde listas exempel på åtgärdsinsatser.

Transportsnål samhällsplanering

• Stärk infrastrukturen för gång- och cykeltrafik
• Främja attraktiva hållplatser som gynnar överflyttning av transportslag
• Tillämpa restriktiv parkeringsnorm, fler pendlarparkeringar samt platser för bilpooler

Främja hållbart resande

• Upprätta policys för resor och möten som styr mot hållbara alternativ
• Ersätta transporter där möjligheten finns; underlätta för distansarbete, utbildningstillfällen och virtuella möten
• Främja samåkning och användning av bilpooler
• Inför klimatreduktion för tjänsteresor som ger upphov till utsläpp av växthusgaser (exempel flyg)
• Investera i säkra cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser.
• Verka för beteendeförändring och skapa incitament för att överföra resandet från bil till kollektivtrafik och cykel

Utveckla klimatinriktad länstransportplanering

• Inför framtagning av ny länstransportplan genomförs en djupgående analys av länets transportbehov utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Fasa ut fordon och arbetsmaskiner med fossila drivmedel

• Öka kunskapsnivån om fossilfria alternativ för fordon för såväl normalläge som vid krisberedskap.
• Köp endast in fordon och arbetsmaskiner som kan drivas med förnybara drivmedel eller el.
• Konvertera befintlig fordonsflotta till förnybara drivmedel.

Förbättra infrastrukturen för förnybara bränslen och elladdning

• Ta fram lokal plan för behov av infrastruktur för elfordon.
• Använd digitala plattformen Drivmedla för att peka ut lämpliga platser för infrastruktur förnybara bränslen och elladdning.

Främja klimatsmarta gods- och varutransporter

• Ställ inköpskrav på fossilfria transporter.
• Verka för godstransporter flyttas från väg till järnväg där infrastruktur finns tillgänglig.
• Förbättrad transportlogistik exempelvis genom samordnad varudistribution och ruttplanering.
• Främja användning av cykel och elfordon för godstransporter inom och mellan tätorts- och stadsmiljö.

Under lång tid har samhällets energiförsörjning haft en undanskymd plats i både debatt och samhällsplanering. En snabb förändringstakt inom energiområdet har dock lyft fram hur betydelsefull energiförsörjningen är för länets förmåga att utvecklas. Det gäller till exempel det befintliga näringslivets möjligheter att växa och nya företags möjligheter att etablera sig i länet. Det är också avgörande för kommunernas möjligheter att bygga bostadsområden.

Utmaningar

Låg energiproduktion

Elproduktionen i länet är lägre än vårt nuvarande behov. Produktionen ökar dock och kan inom ett fåtal år vara i nivå med länets planerade behov. Den ökande elektrifieringen av transporterna och industrins behov kan dock leda till ett fortsatt underskott. Länet ingår i elområde 4 som har ett stort underskott av elproduktion, med höga elpriser, vilket förstärker behovet av en högre elproduktion i Kronobergs län. Biobränslen står för en stor och viktig andel av länets energianvändning. En utmaning är att upprätthålla tillräcklig bioråvara i framtiden utan att riskera negativa effekter på biologisk mångfald och i konkurrens med andra samhällsbehov.

Ineffektiv energianvändning

En annan viktig utmaning är att el och energi i andra former inte används effektivt i dagsläget, till exempel att lokaler värms upp med direktel och både kyls och värms upp samtidigt på grund av brister i styrning/underhåll av ventilation. Det bidrar till kapacitetsbrister i elnätet och onödiga kostnader för samhälle, näringsliv och medborgare.

Kapacitetsbegränsningar i framtiden

En utmaning som i dagsläget är ganska begränsad i länet, men som kan bli mer omfattande i framtiden, är kapacitetsbegränsningar i elnätet. I takt med att elanvändningen ökar och elproduktionen blir mer variabel, ökar också behovet av högre kapacitet i elnätet, större lagringskapacitet och mer flexibel elanvändning.

Kunskapsbehov

Det finns även kunskapsmässiga utmaningar som hänger samman med energisystemets snabba förändringstakt och olika typer av kriser/konflikter i vår omvärld. Detta ställer krav på kunskap, dels om energiplanering på lokal och regional nivå, dels om beredskap för kriser av olika slag.

Strategiska inriktningar för ett hållbart energisystem

Ökad energieffektivisering

Det enskilt mest kostnadseffektiva sättet att öka tillgänglig elkapacitet är att effektivisera elanvändningen. Studier visar en betydande potential för el- och annan energi-effektivisering, vilket inkluderar både tekniska lösningar och beteendeförändringar.

Ökad produktion av el, biogas och vätgas

För att möta framtida behov från en ökad elektrifiering, är det strategiskt viktigt att öka elproduktionen i länet. Även andra energikällor/energibärare som bio- och vätgas är viktiga att utöka då de har potential att ersätta fossila bränslen, främst inom industrins tillverkningsprocesser.

Utvecklad lokal och regional energiplanering

Vårt energisystem möter nya utmaningar och förändringar sker i en hög takt. Det leder till att nya kunskaper och utökad kompetens behövs. Det medför också att och en mer aktiv samhällsplanering är nödvändig för att möta samhällets energiförsörjningsbehov.

Utökad flexibilitet och elkapacitet

Elnätets förmåga att tillgodose det viktiga behovet av elkapacitet kan stärkas genom utökad kapacitet. Detta kan även ske genom att använda olika typer av flexibilitetstjänster, som särskilda avtal mellan elnätsbolag och företag som kan justera sin elanvändning samt ellagring exempelvis i form av batterier.

Trygg energiförsörjning

Energisystemet kan utsättas för olika typer av påfrestningar och påverkan. Det är därför viktigt att det utformas på ett sådant sätt att det klarar av kriser av olika slag. Ett sätt att stärka vår beredskap är att vi i länet producerar förnybara/fossilfria bränslen som kan användas både till uppvärmning och transporter. Ett annat är att prioritera lokal kraftvärmeproduktion, som kan vara särskilt vid olika former av kriser.

Åtgärder för ett hållbart energisystem

Länets utmaningar påvisar ett stort behov av att vidta åtgärder. Nedanstående rubriker visar utpekade åtgärdsområden. Inom varje åtgärdsområde listas exempel på åtgärdsinsatser.

Energioptimera mera

• Genomför åtgärder för ökad el- och energieffektivisering.
• Beakta energianvändning vid användning av AI-verktyg, använd mer energieffektiva alternativ om möjligt.
• Öka användningen av spillvärme.
• Öka användningen av IOT (Internet Of Things) för ökad energieffektivisering.
• Utökad användning av flexibilitetstjänster (Exempelvis lagring av el i batterier eller avtal mellan elleverantörer och elanvändare).
• Främja bildandet av nya energigemenskaper och energikooperativ för produktion och distribution av förnybar el och värme.
• Höjd kapacitet genom förstärkningar i elnätet.
• Höj kompetensnivån inom energiområdet genom kunskapsinsatser.
• Förbättra samverkan mellan elnätsbolag, kommuner och företag med olika typer av dialogsatsningar.

Fasa ut klimatpåverkande utsläpp

• Ersätt naturgas och gasol med biogas, el eller andra fossilfria energikällor.
• Ersätt oljeanvändningen i värmepannor med förnybar energi från exempelvis pelletspannor, fjärrvärme eller värmepumpar.
• Samla in lustgas vid utsläppskällor inom sjukvården.
• Etablera insamling och lagring av koldioxid genom ”Carbon Capture Storage” (CCS) och ”Bio Carbon Capture Storage” (BCCS) exempelvis vid lämpliga kraft- och fjärrvärmeanläggningar.

Öka produktion av förnybara/fossilfria bränslen och drivmedel

• Prioritera en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och -kyla, exempelvis vid bildande av nya bostads- och verksamhetsområden.
• Ökad elproduktion från fjärrvärmeanläggningar, exempelvis genom ökad produktion av fjärrvärme och -kyla eller ORC-turbiner.
• Utökad elproduktion från vindkraft och tak- och markbaserad solkraft.
• Öka användningen av vätgas och biogas inom industri.

Utveckla lokal och regional energiplanering

• Utveckla kommunala energiplaner.
• Integrera energiaspekter i översiktsplaneringen.
• Utveckla planeringsunderlag inom energiområdet.
• Utveckla interna klimat- och energistrategier för kommuners och företags åtgärdsinriktade arbete.
• Höj kunskapsnivån inom energiområdet.
• Förbättra samverkan mellan olika el- och energi-aktörer genom ökad dialog.
  

Jord- och skogsbruket spelar avgörande roller i Sveriges klimat- och energisystem.

Sett till klimatpåverkan står jordbruket för en betydande del av växthusgasutsläppen, fördelade över flera av klimatrapporteringens sektorer. Inom det som benämns jordbrukssektorn ingår särskilt växthusgaser kopplade till djurens fodersmältning, kväveomvandling i jordbruksmark samt gödselhantering. Dessa motsvarar omkring 14 procent av rikets totala utsläpp. För Kronoberg är motsvarande siffra omkring 27 procent. Dessutom bidrar jordbruket till ett nettoutsläpp av koldioxid inom markanvändningssektorn i och med kolförrådsförändringar i jordbruksmarken. Till det kommer utsläpp kopplade till energianvändning, såsom arbetsmaskiner och uppvärmning, samt internationella utsläpp, bland annat från importerade insatsvaror.

Den kolsänka som den svenska skogen utgör är av stor vikt ur ett nationellt såväl som ett internationellt perspektiv. Även om skogsmarkens upptag fortfarande är långt högre än dess utsläpp har det senaste decenniet präglats av minskad skoglig tillväxt i kombination med en ökning i både naturlig avgång (främst torka och insektsangrepp) och avverkning. Det har
gjort att nettoupptaget i levande träd sjunkit markant.

Även på energisidan är insatser inom jord- och skogsbruk viktiga. Förutom effektivisering och fossil utfasning i de egna sektorerna spelar de gröna näringarna en avgörande roll för produktionen av inhemskt biobränsle samt stor- och småskalig förnybar energi.

I ett större perspektiv är jord- och skogsbruk självklara nyckelsektorer på många andra samhällsavgörande områden såsom livsmedelsförsörjning, bioekonomi, beredskapsplanering, biologisk mångfald och rekreation.

En balanserad och klok prioritering mellan alla dessa områden innebär att välanpassade åtgärder sätts in i rätt sammanhang och på rätt plats. I Kronoberg finns goda förutsättningar att göra framsteg och skapa goda exempel på klimat- och energiområdet.

Utmaningar

Ett skogslän med särskilda förutsättningar

För ett län med hög andel skog är behoven stora att klargöra målkonflikter och optimera skogens klimatnytta. Denna avgörs i hög grad av skogens tillväxt och hur den avverkade biomassan används. Kronoberg och de andra smålandslänen skiljer sig på flera sätt från svenska skogslän i allmänhet. Faktorer som jordmån, nederbörd och klimat inverkar positivt på tillväxten, som är högre per hektar i södra Sverige än i norra. I ett förändrat klimat förutspås ännu högre tillväxt, men också en högre risk för klimatrelaterade skador och skadegörare än i landet i stort. Utmaningen ligger i att anpassa insatserna så att tillväxten och klimatnyttan optimeras på både kortare och längre sikt.

Smålandslänen sticker också ut med en högre grad av enskilt ägande och små, familjedrivna skogsbruk. Många av de åtgärder som kan ge inverkan på utsläpp och upptag ställer därför särskilt höga krav på långsiktiga styrmedel, tydliga ekonomiska incitament och nya konsumtionsmönster.

När det gäller biomassans användande har Kronoberg en väl utvecklad förädlingsindustri och en stark utbildnings- och forskningskultur. Sett till exportvärde per capita är det också ett av de mer internationaliserade länen. Sammantaget skapar det klimatmässiga möjligheter, men också utmaningar när det gäller balans i produktionsfokus, regionalt byggande och export. Användandet av långvariga trävaruprodukter kan potentiellt minska de inhemska (territoriella) klimatutsläppen också genom den så kallade substitutionseffekten. Samtidigt är effekten svår att kvantifiera och diskussionen om dess faktiska nytta kompliceras i ett internationellt-/EUperspektiv.

Fragmenterat jordbruk med hög andel djur

På lantbrukssidan är Kronoberg förhållandevis starkt präglat av djurhållning. Eftersom djur och gödselhantering allmänt sett bidrar till höga utsläpp ställer det krav på effektiva och välanpassade insatser. Samtidigt innebär det att Kronobergs jordbruksmark utgörs av en högre andel betesmark än riksgenomsnittet. Jordhälsan är också förhållandevis god i länet tack vare den relativt höga andelen vallodling. Det gör sammantaget att utsläppen från jordbruket kan antas vara lägre här. Det kan i viss mån också skapa goda förutsättningar för ökad kolinlagring.

Jordbruksmarken i Kronoberg är fragmenterad och en förhållandevis stor andel av lantbrukarna är deltidsbönder. Vissa åtgärder som kan ge god utväxling inom storskaliga lantbruk och på stora arealer kan därför försvåras sett till, kostnadseffektivitet och investeringsrisker. Det i sin tur ställer högre krav på övergripande incitament för mer småskaligt anpassade insatser.

Strategiska inriktningar

Ökad kolinlagring i jord- och skogsbruksmark

Ett fokus på att förstärka insatserna på upptagssidan är särskilt relevant för ett utpräglat skogslän. Utmaningarna både på skogs- och jordbrukssidan handlar mycket om hantering av målkonflikter. Insatser för ökad kolinlagring måste vägas mot andra målområden, som livsmedelsförsörjning, ekonomisk hållbarhet och biologisk mångfald. Men i länet finns också stora möjligheter på området. Kronoberg har mycket goda förutsättningar för återvätning av utdikade torvmarker.

Minskade utsläpp från gödsel och djur

Djuren medför en betydande klimatpåverkan samtidigt som de är av stor vikt för bland annat livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och landskap. I ett litet län med relativt hög andel djur per capita kan vissa åtgärder vara svåra att genomföra, men det kan också finnas goda möjligheter för samverkan och föregångsinsatser i mindre skala.

Integrerad markanvändningsplanering

Samverkan mellan och inom sektorer med stora markanspråk kan bidra till bra underlag och klokare prioriteringar när det gäller var i geografin olika verksamheter och insatser bäst förläggs och anpassas. Diskussioner och inriktningar kan baseras på tematiska kartläggningar i större och mindre skala – från regionala planeringsunderlag till stöd i anpassningen av den
enskilda verksamheten.

Robust energi inom de gröna näringarna

Sektorspecifika åtgärder på energiområdet kan bidra till ökad robusthet i det regionala energiförsörjningssystemet i stort. Dessutom finns potential för synergier i den framtida inriktningen för länets gröna näringar med verksamhetsnära energiproduktion, ökat tillvaratagande av restprodukter och kombinerad markanvändning.

Åtgärder för hållbart jord- och skogsbruk

Länets utmaningar påvisar ett stort behov av att vidta åtgärder. Nedanstående rubriker visar utpekade åtgärdsområden. Inom varje åtgärdsområde listas exempel på åtgärdsinsatser.

Främja ökad kolinlagring i jord- och skogsbruksmark

• Koppla utbildnings- och kommunikationskampanjer till kartläggning av lämpliga områden för återvätning av organogen skogs- och jordbruksmark.
• Utforska/utveckla potentialen i kolinlagrande jordbruksmetoder såsom: ökad andel bevuxen mark under stora delar av året, utökad vallodling, ökat användande av mellangrödor, reducerad jordbearbetning, rotationsbete och användande av biokol.
• Verka för ökad skogstillväxt genom till exempel: växtförädling, snabb återetablering efter avverkning, klimatanpassningsåtgärder, askåterföring samt anpassad och förbättrad skogsskötsel/röjning.
• Verka för bevarande och god skötsel av länets värdefulla naturbetesmarker och skötselberoende skyddad skog.
• Förstärk inriktningen i användandet av skogen för långlivade skogsprodukter, träbyggande och energiproduktion.
• Verka för ett ökat tillvaratagande av all skoglig biomassa samt utveckling av nya material och produkter av skogsindustrins biprodukter.

Utforska och tillämpa utsläppsminskande metoder för gödselhantering och djurens fodersmältning

• Förstärk inhemsk proteinfoderproduktion och utforska användandet av biomassa för produktion av hållbart proteinfoder och biogas.
• Utforska och verka för metoder för minskat ammoniakläckage, till exempel behandling av gödsel och täckning av brunnar med fysiskt tak.
• Fortsätt utveckla integrerat djurhållnings- och odlingsjordbruk.
• Fortsätt utvecklingen och användandet av optimerad och preciserad gödsling.
• Verka för ökad produktion och användande av fossilfri mineralgödsel.
• Fortsätt minska behovet av mineralgödsel genom till exempel myllning och näringsutvinning från stallgödsel och restprodukter.
• Fortsätt utveckla resurseffektiviteten sett till ökad djurhälsa, avel, effektivare foderstat samt integrerad produktion av mjölk och kött.
• Förstärk medvetenheten bland hästägare kring effektiva gödselkretslopp.
• Utforska aktivt metansänkande åtgärder såsom utökat/optimerat betesintag och fodertillsatser.
• Öka andelen närproducerat, ekologiskt och/eller naturbeteskött för att minska utsläppen från sojabaserat foder.

Utveckla integrerad markanvändningsplanering

• Genomför övergripande kartläggnings- och informationsinsatser för god markprioritering inom skogsbruk, jordbruk, återvätning och energiproduktion.
• Utveckla/förstärk regionala markanvändningsstrategier med fokus på: brukningsvärd jordbruksmark, torvmarker med återvätningspotential och lämpliga områden för förnybar energiproduktion.
• Utveckla användandet av lokala system för anpassning och optimering, till exempel precisionsodling.

Förstärk insatser inom energieffektivisering, energiproduktion och fossil utfasning

• Verka för snabb utfasning av fossila drivmedel.
• Säkerställ Kronobergs roll som föregångslän i fråga om torvutvinningens hållbarhet.
• Genomför energieffektiviseringskampanjer med fokus på skogs- och lantbruk.
• Utveckla förutsättningarna för utökad verksamhetsnära energiproduktion såsom solceller på ekonomi- och komplementbyggnader samt på lågproduktiv mark.
• Förtydliga och utveckla de gröna näringarnas roll i en välanpassad, storskalig energiproduktion:
  • Verka för en optimerad markanvändning sett till livsmedelsproduktion, energimässig yteffektivitet och biologisk mångfald.
  • Utveckla förutsättningar för kombinerad markanvändning, såsom solenergi – livsmedelsproduktion/bete (solsambruk/agrivoltaiska system).
  • Utred potentialen för solcellsparker på organogen skogs- och jordbruksmark i samband med återvätning.
• Utveckla förutsättningarna för att skala upp produktion och användande av biokol.
• Skala upp och effektivisera biogasproduktionen; Ta tillvara lantbrukets resurser och restprodukter, till exempel gödsel från häststall
• Utveckla leverantörskedjor för biobränsle för ett förbättrat omhändertagande av restprodukter från skogsbruket.

Skapa forum för kunskapsutbyte, kartläggning och regional anpassning

• Verka för utvecklad rådgivning, kunskapsöverföring, samordning med systemperspektiv, innovation, mätning och kartläggning av klimateffekter.
• Inled sektorsövergripande diskussioner och proaktiv samverkan kring målkonflikter (1) och komplexa, riktade insatser (2) såsom:
  • Skogen som utvecklad kolsänka med hänsyn till: produktivitet och efterfrågan på skogsprodukter, biologisk mångfald, användandet av skogsråvaran, regional bioekonomi, etcetera (1)
  • Torvutvinningens framtid i ett hållbart Kronoberg med hänsyn till: klimatpåverkan, användning och efterfrågan, beredskap och livsmedelsförsörjning, etcetera (1).
  • Utforskande av möjligheten att kombinera återvätning och solenergiproduktion (2).

I detta avsnitt behandlar vi cirkulär ekonomi ur ett övergripande perspektiv. Det saknas regionaliserade data kopplad till cirkulär ekonomi, vilket försvårar en detaljerad analys på lokal nivå.

Cirkulär ekonomi är ett sätt att organisera ekonomin så att vi använder resurser så effektivt som möjligt och minskar mängden avfall. Det handlar om att återanvända, laga, renovera och återvinna produkter och material. På så sätt minskar vi behovet av nya resurser, sänker utsläppen av koldioxid och bidrar till en mer hållbar livsstil.

Konsumtion betyder att vi använder varor och tjänster. Det innebär också att vi indirekt förbrukar naturresurser. Den höga konsumtionen i dagens samhälle orsakar stora miljöproblem och leder även till sociala och ekonomiska utmaningar. Den bidrar till mer avfall, fler transporter, ökade utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar, samt större användning och spridning av kemikalier. Indirekt påverkar konsumtionen också vattenkvaliteten negativt, orsakar försurning och övergödning, ökar behovet av odlingsmark och produktionsskogar, och driver på klimatförändringarna.

En lösning är hållbar konsumtion, vilket innebär att vi använder så lite råvaror som möjligt och i stället återanvänder mer. Varor och tjänster påverkar miljön i flera steg: när de tillverkas, används, återbrukas, återvinns, transporteras och när avfallet tas om hand. Om vi fortsätter konsumera i samma takt som idag kommer jordens resurser att ta slut snabbare än de hinner förnyas.

Genom att mäta vårt ekologiska fotavtryck kan vi se hur mycket resurser vår livsstil kräver. Att minska detta fotavtryck är viktigt för att vi ska kunna nå Sveriges miljömål.

Utmaningar

För att hantera naturresurser på ett hållbart sätt behöver vi utvinna, bearbeta och använda dem effektivt. Men många organisationer använder sina resurser på ett ineffektivt sätt, vilket leder till att mängden avfall ökar globalt och orsakar miljöproblem.

För att möta dessa utmaningar krävs en tydlig strategi som omfattar hela värdekedjan – från hur resurser utvinns och produkter tillverkas, till hur de används, återvinns och hur avfallet tas om hand. Det är viktigt att alla steg i processen samverkar för att minska avfall och öka resurseffektiviteten.

Strategiska inriktningar

Maximera värdet av resurser

För att få ut så mycket som möjligt av våra resurser behöver vi skapa värde även från avfall, öka resurseffektiviteten och främja cirkulära processer. Det innebär att material återanvänds, produkter designas för lång livslängd och att resurser hålls i omlopp så länge som möjligt. Genom att minska avfall, främja delningsekonomi och öka nyttan per resursenhet kan vi både spara pengar och minska miljöpåverkan.

Tydliggör företagsstrategier, investeringar och regelverk

Företagsstrategier, investeringar och regelverk spelar en avgörande roll i omställningen till en hållbar ekonomi. När organisationer har tydliga riktlinjer för miljöarbete blir det lättare att styra mot ekonomisk utveckling utan att skada miljön. Tydligheten gör också att uppföljning blir enklare och att resultat syns tydligt, vilket stärker både ansvarstagande och effektivitet.

Åtgärder för cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion

Länets utmaningar påvisar ett stort behov av att vidta åtgärder. Nedanstående rubriker visar utpekade åtgärdsområden. Inom varje åtgärdsområde listas exempel på åtgärdsinsatser.

Utveckla cirkulär ekonomi

• Utveckla återbruk- och reparationskoncept i flera kommuner: till exempel sakbibliotek, verktygsbibliotek, leksaksbibliotek, cykelköket, och så vidare inklusive reparation och upcycling (omvandla gamla material till något med användbart) samt steg 1 och 2 i avfallstrappan.
• Implementera tjänstemodeller som leasing, uthyrning och produktåtertagande: till exempel "pay-per-use" eller abonnemangsmodeller.

Erbjud information/utbildning till företag om var de kan hitta råvara som annat företag inte behöver samt om lagstiftning kring avfall och biprodukt

• Biogas från organiskt avfall.
• Återvinning av kritiska metaller från elektronikskrot.
• Samarbeta mellan industrier där en verksamhets restprodukt blir en annan verksamhets råvara.

Ansvarig aktör: Bildningsförbund, Folkhögskolor, kommuner, universitet och högskolor, yrkeshögskolor och övriga aktörer inom utbildningsväsendet

Utveckla cirkulär livsmedelsproduktion i enlighet med rådande lagstiftning (livsmedelslagen ABPlagstiftning)

• Akvaponi – kombination av fiskodling och hydroponisk växtodling där fiskavföring omvandlas till växtnäring. Växterna i sin tur renar vatten som återförs till fiskodlingen.
• Räddad/skadad/av sämre kvalitet frukt och grönt som förädlas.
• Rester efter servering i skolor, inom vården, i produktionsköken, och vid restauranger tas tillvara som foder till grisar och höns.

Främja hållbara investeringar, till exempel av företag, banker i till exempel värdepapper som aktier eller fonder

• Främja divestering: till exempel gröna lån, gröna obligationer och hållbarhetskrav på placeringar i fonder.

Öka mängden hållbara inköp och upphandling

• Inför rutiner för hållbart inköp och upphandling: till exempel inför och/eller skärp hållbarhetskraven i upphandlingar samt förbättra uppföljningen av hållbarhetskrav

Minska matsvinn

• Teknik och innovation för att förlänga livsmedels hållbarhet (till exempel smart förpackning).
• Implementera åtgärder för att minska matsvinn i hela värdekedjan, från produktion till konsumtion.