Kalkning av försurade vatten
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även statsbidrag till kalkning.
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.
Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för genomförandet av kalkningen.
Länets åtgärdsprogram
Länsstyrelsen tar, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten fram en åtgärdsplan för kalkning som ligger till grund för hur kalkningen utförs. Planen innehåller beskrivningar av åtgärdsområden, målområden, utförda och planerade kalkningsåtgärder, effektuppföljningsplan samt behov av återställningsåtgärder.
De delavrinningsområden i länet där kalkning genomförs utgör olika åtgärdsområden. I ett åtgärdsområde ingår åtgärdsobjekt och målområden. Ett åtgärdsobjekt är en sjö, ett vattendrag eller en våtmark där kalk sprids. Ett målområde är den sjö eller vattendragssträcka där utförd kalkning syftar till att uppnå de uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska målen. En sjö eller vattendragssträcka kan alltså vara både åtgärdsobjekt och målområde samtidigt.
I Kronobergs län finns 88 åtgärdsområden. Det finns 262 målområden i länet, varav 224 är sjöar och 38 är vattendrag. Länet har 31 kalkdoserare. I 224 sjöar sprids kalk direkt i sjön, antingen för sjöns egen skull eller för målområden som ligger nerströms. Utöver detta förekommer också kalkning av våtmarker uppströms en del målområden.
Kalkningens mål
Den långsiktiga planeringen av kalkningen sker i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det upprättas länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.
För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.
Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.
Metoder för kalkning
Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo och utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.
Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.
Ansökningsblanketter
Länsstyrelsen skickar själv ut ansökningsblanketter till länets kommuner när det är dags att söka statsbidrag.
Kalkning i Kronobergs län
Kalkningen i Kronobergs län finansieras till 85 procent med statsbidrag. Resterande 15 procent av totalkostnaden får huvudmännen, det vill säga kommunerna, stå för. Havs- och vattenmyndigheten som har ett övergripande ansvar för kalkningsverksamheten, fördelar statsbidragsmedel till länsstyrelserna samt ansvarar för den nationella effektuppföljningen.
Länsstyrelsen ansvarar för den regionala åtgärdsstrategin och effektuppföljningen samt godkänner statsbidrag till huvudmännen. Länsstyrelsen har också det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs på bästa sätt.
Kommunerna är huvudmän. De ansvarar för planering och det praktiska genomförandet av kalkningen inom respektive åtgärdsområde. De ska också rapportera genomförd kalkning till länsstyrelsen.
Bidrag för kalkning av vatten
Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.
Nationella kalkdatabasen
Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.
Webbplatsen Nationella Kalkdatabasen
Länk till annan webbplats.