Mänskliga rättigheter

Länsstyrelsen arbetar systematiskt med mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt. Vi ger också stöd till andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Som invånare kan du kräva att bemötas respektfullt av anställda på en kommun eller en myndighet. Om någon i din omgivning uppträder hotfullt ska du kunna begära skydd från polis, socialtjänst eller annan myndighet. Dina uppfattningar ska vara representerade i politiska församlingar och du ska kunna förvänta dig att eventuella hinder mot ett jämlikt deltagande i samhället, i utbildning eller i arbetslivet undanröjs.

Med andra ord, de mänskliga rättigheterna ska respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att du ska kunna hävda din integritet, använda din handlingsförmåga och begära dig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Det offentliga ansvaret

Det offentliga bär ett grundläggande ansvar för invånarnas rättigheter. Invånare som söker kontakt med det offentliga eller är beroende av dess service har att rätt bemötas respektfullt. Invånare som upplever hot eller missaktning från andra eller strömningar i samhället ska kunna förvänta sig motåtgärder från det allmänna. Invånare som stöter på hinder mot att delta i samhället ska ges understöd för att förutsättningarna ska
förbättras.

Det offentliga ansvaret kan genom lagstiftning, upphandlingar och arbetsgivaransvaret även omfatta näringslivet. Staten uppmuntrar näringslivet att införliva relevanta ansvarsområden för de mänskliga rättigheterna i sin egen affärsverksamhet.

Vårt arbete för mänskliga rättigheter

Vi kommer i kontakt med de mänskliga rättigheterna på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker genom verksamhet som på sikt underlättar alla invånares vardag, som stöd i tillväxtfrågor, samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt med de mänskliga rättigheterna ska vi inte ta för givet att invånaren själv har förmåga att försvara dem, eller att hen inte möter särskilda hinder eller svårigheter. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med frågorna. Så att eventuella problem i verksamheten kan undanröjas innan det leder till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Ju större handlingsutrymmet är, ju bättre påverkan kan proaktiva insatser för de mänskliga rättigheterna ha. Därför söker Länsstyrelsen samsyn och samarbete med kommuner, näringsliv och andra aktörer i länet kring de mänskliga rättigheternas betydelse och arbetssätt.

Regeringen har betonat att länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt vara ett stöd för kommunernas och andra aktörers arbete på området.

Politiska rättigheter

Politiska rättigheter skyddar invånarens inflytande. Invånare har rätt att bilda sig en egen uppfattning och ge uttryck för den. De har rätt att tillhöra en religion eller trosuppfattning av valfritt slag, eller att avstå från religion. Invånare har rätt att ingå i föreningar och nätverk. De har rätt att demonstrera och delta i samhällsutvecklingen. De har rätt att inhämta information, att rösta i allmänna val och att ställa upp på valbar plats.

Medborgerliga rättigheter

Medborgerliga rättigheter skyddar invånarens personliga säkerhet och integritet. Invånare har rätt att inte utsättas för olaga frihetsberövande, tvångsmedicinering eller andra angrepp på säkerheten. De har rätt att få sin sak prövad av en domstol och inte uppfattas som misstänkta för ett brott innan det motsatta är bevisat. Invånare har rätt att rikta klagomål mot de som utsätter andra för övergrepp. Invånare ska få röra sig fritt inom landets gränser.

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna skyddar invånares ekonomiska säkerhet. Invånare har rätt att utföra ett betalt arbete, till rättvisa och godtagbara arbetsvillkor. De har rätt att organisera sig på arbetet och till socialförsäkringar i händelse av sjukdom, skada, funktionsnedsättning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Invånare har rätt att oavsett inkomster uppleva en godtagbar levnadsstandard. Det innebar en trygg tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, vatten, bostad, värme och kläder, med mera.

Sociala rättigheter

Sociala rättigheter skyddar invånarens sociala handlingsförmåga. Invånare har till exempel rätt till en hälsa av högsta möjliga nivå. De ska skyddas från hälsovådliga och giftiga ämnen i naturen, kunna erhålla vård och att dra nytta av folkhälsofrämjande program mot missbruk, tuberkulos, utbredda cancerformer, med flera. De har rätt till ett tryggt familjeliv och att som barn skyddas mot övergrepp och exploatering i alla dess former.

Kulturella rättigheter

Kulturella rättigheter skyddar invånarens kulturella identitet. Invånare har rätt till grundskola. De ska inte på osakliga grunder uteslutas från högre utbildningar. Utbildning ska uppmuntra till en anda av respekt för de mänskliga rättigheterna. All invånare har rätt att delta i kulturlivet. De ska kunna fira kulturella högtider och delta i seder de identifierar sig med. Deras upphovsmannarätt ska vara skyddad. Invånare ska kunna dra nytta av forskningens framsteg och innovationer.

Allmänna principer

Alla ha rätt till samma rättigheter och till lika skydd av rättigheterna oavsett exempelvis kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Vidare ska den som upplever att rättigheterna kränks kunna framföra klagomål och få upprättelse. Barnet har rätt till ett särskilt skydd. I barnkonventionen gestaltas detta bland annat med rätten till personlig utveckling, att få komma till tals och få sina intressen satta i första rummet, i relation till alla beslut som berör barnet. På motsvarande sätt har det inrättats särskilda regler gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett förstärkt skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och mot tortyr i det internationella regelverket.

Vårt arbete för mänskliga rättigheter

Vi kommer i kontakt med dina rättigheter på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker genom verksamhet som på sikt underlättar din vardag, som samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt med dina rättigheter ska vi inte ta för givet att du själv kan försvara dem, eller att du inte möter särskilda hinder eller svårigheter. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med frågorna. Så att eventuella problem i verksamheten kan undanröjas innan det leder till kränkningar av dina rättigheter.

Regeringen har betonat att Länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt vara ett stöd för kommunernas eller andra aktörers arbete på området.

Det rättighetsbaserade arbetssättet

Det rättighetsbaserade arbetssättet är en metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Metoden utvecklades av FN:s utvecklingsorgan under 2000-talet och har successivt spritt sig bland offentliga aktörer.

Länsstyrelsen tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt i flera frågor. Tillvägagångssättet är en enkel men princip-fast modell. Först klargör handläggare på myndigheten verksamhetens samband med de mänskliga rättigheterna. Därefter inhämtar handläggarna uppgifter om berörda invånares perspektiv på det sambandet. Uppgifterna analyseras och med stöd i slutsatserna tillämpar myndigheten rättssäkra medel för att förebygga risker eller motverka befintliga brister inom ansvarsområdet.

[Länk till länsstyrelsernas metodstöd]

Hur väl uppfylls de mänskliga rättigheterna i Sverige?

FN har inrättat granskningsorgan för de mänskliga rättigheterna. De bedömer hur väl Sverige och andra medlemsländer i FN lever upp till sina folkrättsliga åtaganden för mänskliga rättigheter.

Under 2016 granskade två av FN:s granskningsorgan Sverige. Det gällde dels FN:s kommitté för ekonomiska. sociala och kulturella rättigheter, dels FN:s kommitté för medborgerliga och politiska rättigheter.

Länsstyrelsen har uppmärksammat kommittéernas slutsatser i en publikation som heter På tal om mänskliga rättigheter. Den presenterar rekommendationer som rör de regionala och lokala myndigheterna med hjälp av offentlig statistik från de olika länen.

På tal om mänskliga rättigheter 2017PDF

Kontakt