Hällkistan i Juddhult

Hällkistans övre stenar ligger som lock över gravkammaren. Gravkammaren har en sida öppen och hela hällkistan är övervuxen med gräs.

Hällkistan i Juddhult är en av de mest välbevarade och sevärda i länet. Hällkistan omges av ett röse som är sjutton meter i diameter och över en meter högt. Graven är undersökt i början av 1900-talet av den kände arkeologen Knut Kjellmark.

Hällkistor av stensålderstyp är rektangulärt byggda kommare av hällar. De är oftast omgivna av en hög, en stensättning eller ett röse. Längden på kistan varierar i allmänhet till mellan tre och sju meter. Hällkistor förekommer i södra och i västra Sverige upp till Värmland och Östergötland. Vanligast är de i sydvästra Småland, med en särskild koncentration till Göteryds socken med runt hundratalet hällkistor.

De döda har begravts obrända och i varje stenkammargrav har ett flertal begravningar ägt rum. Bland gravgåvorna märks skafthålsyxor av sten, dolkar, skäror samt spjut- och pilspetsar av flinta, bärnstenspärlor, skifferhängen och enkla lerkärl. När hällkistan i Juddhult undersöktes i början av 1900-talet av arkeologen Knut Kjellmark fann han skrapor, spån och en pilspets av flinta samt skärvor av keramik.

Koncentration av hällkistor kring sjön Römningen i Göteryds socken gör området unikt. Området är kulturmiljö av riksintresse.