Nätprovfiske 2013

Om publikationen

Löpnummer: 2014:06

Diarienummer:

ISBN/ISSN-nr: 0348-8748

Publiceringsår: 2014

Sidantal: 91

Publikationstyp: Rapport

Inom ramen för Länsstyrelsen i Kalmar läns kalkeffektuppföljning gjordes sommaren 2013 standardiserade nätprovfisken i sju sjöar. I samtliga av de provfiskade sjöarna hittades ettåriga mörtar, och i några sjöar även årsungar. I många sjöar var dock fångsterna av dessa årskullar marginell vilket innebär att viss försurningspåverkan inte kan uteslutas, men påverkansgraden har i så fall inte varit så stark att hela årskullen slagits ut. I vissa fall uppträder även andra tecken på att sjöarna, och fiskbestånden, påverkas av någon yttre störning. Det handlar om negativ trendutveckling med avseende på antal fångade fiskar per nät och vikt per nät, samt ökande medelstorlek. Detta kan emellertid även ha andra orsaker, som t.ex. i Törn, där ett växande bestånd av gös kan tänkas utöva ett allt hårdare predationstryck på mörten. Det bör noteras att i resultaten från de vattenkemiska provtagningarna från våren 2012, finns inget som pekar på att försurning skulle kunna ha påverkat reproduktionen negativt. Momentana mätningar av vattenkemi kan dock missa kortare perioder av låg pH-nivå, s.k. surstötar. I ett fall, Stensjön, är det tänkbart att ett ”glapp” i längd-frekvensdiagrammet, kan tyda på viss yttre påverkan. Detta skulle i så fall troligen motsvara treåriga mörtar, och peka på att någon störning inträffade våren 2010. Detta stöds i viss mån av den vattenkemiska provtagningen som noterade pH 5,9 i slutet av mars månad detta år. Lågt pH, d.v.s. under pH-målet på 6,0, har noterats även i Boasjö och Törn de senaste åren.
Bestånden av abborre och mört har i nästan samtliga fall en negativ trendutveckling. Notera att förändringar av fångst per ansträngning (F/A) inte endast berör abborre och mört, utan även andra arter där nätprovfiske kan anses ge en jämförbar bild av beståndet. Framförallt kan noteras att bestånden av braxen och gers i Bjärssjön tycks ha minskat. I Törn verkar bestånden av siklöja och sik vara utomordentligt svaga eller helt utslagna. Inga exemplar av dessa arter har fångats sedan provfisket 1991. Även beståndetav siklöja i Store Hindsjön är svagt, men var så även vid föregående profisken. Gösen i Törn tycks öka, vilket kan ha fått konsekvenser för dels siklöjan i sjön, som omnämns ovan, dels även för mörten. I Store Hindsjön fångades gös för första gången, vilket i framtiden kan leda till ändrad artsammansättning.
Låg syrehalt uppmättes i flera fall, trots att de undersökta sjöarna är tämligen grunda. Den varma och torra sommaren medförde troligen att tillrinningen till sjöarna var liten, varför en viss stagnation kan ha följt på detta och orsakat syrebrist i delar av sjöarna. I synnerhet om ett utvecklat temperatursprångskikt fanns kan syrebrist uppstå i hypolimnion (kallare vattenmassa närmst sjöbotten). Stagnation, och syrebrist, kan ha effekter på provfisket genom att fisken förflyttar sig till områden med bättre syretillförsel
En positiv effekt av den låga tillrinningen till sjöarna var att siktdjupet var betydligt större i alla sjöar, utom i Store Hindsjön där siktdjupet var detsamma som vid föregående provfiske.

Kontakt