Vattenenhetens projekt

Pågående projekt

Marina naturvärden runt Öland och Gotland

Runt Öland och Gotland finns många marina natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar nu tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitet för att fördjupa kunskaperna om dessa områden. Syftet är att ta fram underlag som kan användas i länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd och havsplanering, samt tydliggöra områden där konflikter mellan olika intressen behöver belysas.

Lågflödesmuddring

Länsstyrelserna i Kalmar, Östergötland och Jönköping samarbetar nu, tillsammans med kommuner och andra aktörer i respektive län, för att hitta nya metoder och tekniker för upptag och hantering av sediment från övergödda sjöar och havsvikar. Projektet finansieras med medel från Havs- och vattenmyndigheten, och växlas upp genom andra lokala och statliga medel. Projektet knyter an till de åtgärdsförslag som finns föreslagna i åtgärdsprogrammen för hav och vatten.  

Vik för vik - mot en friskare Östersjökust

Längs Östersjökusten finns idag många havsvikar och kustmynnande vattendrag som har dålig vattenkvalitet och dåliga förutsättningar för att utgöra livsmiljöer för fisk och andra organismer. Tillsammans med övriga kustlänsstyrelser från Blekinge i söder till Stockholm i norr deltar Länsstyrelsen i Kalmar i ett projekt som syftar till att ta fram åtgärdsplaner för restaurering för ett antal utvalda vikar och bygga en kunskapsbank för utförandet av utgärder. Projektet finansieras av medel från Havs och Vattenmyndigheten och pågår hösten 2016-2018.

Restaurering av ålgräs i Östersjön

Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitetet har fått medel från Havs- och vattenmyndigheten för att jobba med restaurering av ålgräsängar i Östersjön. Ålgräset är en våra vanligaste blomväxter i havet, och de gröna undervattensängarna har många viktiga funktioner i våra kustnära miljöer. T ex fungerar ålgräsängar som uppväxtområde för olika fiskarter, och med sina rötter binder ängarna sand och sediment. Ålgräs tar också upp näringsämnen och koldioxid ur vattnet, vilka till stor del binds i sedimentet, varför ålgräsängar minskar övergödning och växthuseffekten. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning har minskat dramatiskt över norra halvklotet de senaste 30 åren. En viktig orsak till förlusterna tros vara övergödning och olika former av exploatering. Ålgräs är anpassade för att leva i klara och näringsfattiga hav och riskerar att konkurreras ut av snabbväxande alger vid höga halter av näringsämnen i vattnet.        

Musselodling i Kalmar läns kustvatten

Länsstyrelsen i Kalmar län deltar under perioden 2016-2019 i ett internationellt projekt Baltic Blue Growth. Projektet syftar till att genom storskalig musselodling motverka och minska effekten av övergödning i kustområdena och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion. Projektet har 18 deltagare från Sverige, Estland, Lettland, Polen, Danmark och Tyskland. Projektet finansieras inom EU:s Östersjöprogram samt av Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. Projektets totala budget är cirka
40 miljoner svenska kronor. Baltic Blue Growth har som mål att: reducera överskott av näringsämnen från havet genom att odla och skörda musslor, utveckla teknik och logistik för produktion av musselmjöl som alternativ, proteinrik ersättare till importerat fisk- eller sojamjöl samt utreda musslor som människoföda, skapa arbetstillfälle och nya företag i kustlandskapet, lyfta fram och informera om blåmusslornas ekosystemtjänster ge underlag för havsplanering och kompensationsåtgärder.

Baltic Blue Growthlänk till annan webbplats  

Lyckebyån – åtgärder för att nå god ekologisk status

Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län uppnår idag inte God ekologisk status. Främsta orsakerna till att den inte uppnår god ekologisk status beror på brist på konnektivitet, förändrad hydrologi samt påverkad morfologi. För att ta ett grepp om problematiken och jobba långsiktigt med åtgärder som säkrar en god vattenkvalitet och väl fungerande ekosystem samarbetar Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kalmar i ett flerårigt projekt finansierat av Havs-och Vattenmyndigheten. Ett första steg inom projektet är att ta fram underlag i form av biotopkartering, hydromorfologisk åtgärdsplan och utpekande av limniska nyckelbiotoper, vilket påbörjades under hösten 2017.

GRIP on Life IP

Länsstyrelsen Kalmar och Skogsstyrelsen distrikt Kalmar deltar tillsammans i projektet GRIP on LIFE IP med fokus på vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Projektet är ett så kallat integrerat projekt som finansieras av EUs miljöprogram Life Nature, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och deltagande partners (totalt 17 stycken). Projektet pågår 2018-2024 och vi deltar och driver flera gemensamma aktiviteter med fokus på samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, skogssektorn och markägare med syfte att nå målen kopplat till gynnsam bevarandestatus i våtmarker och vattendrag i skogslandskapet. Geografiskt fokus ligger främst på Emåns, Alsteråns och Viråns avrinningsområden.

Kulturmiljöer vid vatten

Länsstyrelsen Kalmar deltar sedan 2010 i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Bakgrunden till satsningen är kulturmiljövårdens bristfälliga kunskaps-/planeringsunderlag för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag och att kulturmiljöer i så stor utsträckning berörs av åtgärder inom vattenförvaltning, biotop-och fiskevård. Vattenförvaltningsarbetet ska bedrivas tvärsektoriellt. För att kunna göra avvägningar mellan olika intressen behövs tillräckligt täckande kunskapsunderlag ur olika aspekter. Projektet handlar om att förbättra kunskapen om kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag, i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet i och vid vatten, ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv.

Uppföljning av våtmarker i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar har fått medel från Havs- och vattenmyndigheten för metodutveckling och effektuppföljning av anlagda våtmarker i Kalmar län. Projektet ska genomföras under 2015 och syftar till att undersöka hur bra länets anlagda våtmarker fungerar avseende näringsretention.

Avslutade projekt

Emån – en långsiktig hållbar resurs för samhälle och miljö

Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län samt Emåförbundet fick under 2015-2017  medel från Havs- och vattenmyndigheten till ett projekt med fokus på länets största vattendrag, Emån. Emån är sydöstra Sveriges största och kanske mest värdefulla vattendrag ur såväl naturvärdes- som resurssynpunkt. Genom att illustrera möjligheter och problem i Emåns avrinningsområde kunde man skapa diskussioner och samsyn hos Emåns många intressenter kring viktiga åtgärder. Det kunde röra sig om att motverka ovälkomna översvämningar och extrema lågflöden samt även förbättra livsmiljöer för djur och växter i och runt Emån.

 Läs mer om Emå-projektet på Emåförbundets hemsidalänk till annan webbplats

Vintermorgon vid Emån

Vintermorgon vid Emån

Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag – Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?

Projektet genomfördes 2010 av länsstyrelserna i Kalmar län och Västerbottens län med bidrag från Miljömålsrådet. Syftet var att utreda huruvida länsstyrelsernas befintliga kunskaps- och planeringsunderlag kan användas för att följa upp bevarande av kulturmiljövärden enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Tre viktiga slutsatser drogs: 1) Behovet av nya och/eller reviderade kunskaps- och planeringsunderlag för uppföljning, värdering och prioritering av insatser inom kulturmiljöområdet/miljömålet Levande sjöar och vattendrag är stort, 2) Behovet av att etablera systematisk uppföljning av miljötillstånd/kulturmiljökvaliteter är stort, och 3) Resultaten från projektet visar på en negativ utveckling för kulturmiljövärdens bevarande vid sjöar och vattendrag. 

Natur och kultur vid limniska miljöer

Under 2007 och 2008 genomfördes ett samverkansprojekt gällande miljömålet Levande sjöar och vattendrag som omfattas av såväl kulturhistoriska som biologiska värden samt fiskeintressen. Bevarandeåtgärderna för de olika sektorsintressena skiljer sig åt i många fall, har olika regelverk och styrmedel vilket också märks avseende resurstilldelning och prioriteringar i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Åtgärder från kulturmiljö- respektive naturperspektiv ser ut att hamna i konfliktsituationer. Det ställer stora krav på intern samverkan mellan olika expert-områden, samråd och förankring med olika lokala och regionala aktörer samt god samordning med berörda departement och centrala verk. Genom detta pilotprojekt utvecklade man samarbetet kring limniskt värdefulla miljöer, att finna nya enklare metoder för samverkan kring ett utvalt område, men också att se över de interna rutinerna inom Länsstyrelsen.

Projekt Typvattendrag

Rapporten gjordes 2005 och var del i ett större projekt i Riksantikvarieämbetets regi, som syftade till att ta fram underlag för delmål 2 för miljömålskvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Kalmar län bidrog genom att dela med sig av erfarenheter från Emåns avrinningsområde. Inom avrinningsområdet finns förutom höga biologiska värden många värdefulla kulturlämningar. De vanligaste intressemotsättningarna mellan natur-/fiskevården och kulturmiljövården är dammar kontra vandringshinder där naturvården ofta vill riva ut dammarna för att skapa fria fiskvägar och kulturmiljövården primärt vill bevara dammarna p g a kulturhistoriska värden. Rapporten redovisar att biotopsvårdsåtgärder i vattendrag är möjliga att utföra med hänsyn till kulturmiljövärden om det finns en vilja att kompromissa. 

Kontakt