Kalkning av försurade vatten

Länsstyrelsen planerar och följer upp länets kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även stadsbidrag till kalkning.

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.

Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för kalkningens genomförande.

Hos Havs- och vattenmyndigheten finns mer information och vägledning om försurning och kalkning.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighets webbplats.länk till annan webbplats

Kalkningens mål och metoder

Som grund för planeringen har länsstyrelserna i samarbete med kommunerna upprättat länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.

För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.

Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.

Kalkning i Kalmar län

Länsstyrelsen tog 2010, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten fram en åtgärdsplan för kalkning som ligger till grund för hur kalkningen utförs. Planen innehåller beskrivningar av åtgärdsområden, målområden, utförda och planerade kalkningsåtgärder, effektuppföljningsplan samt behov av återställningsåtgärder. Hösten 2018 börjar arbetet med att ta fram en ny plan som ska gälla 2020-2025.

De delavrinningsområden i länet där kalkning genomförs utgör olika åtgärdsområden. I ett åtgärdsområde ingår åtgärdsobjekt och målområden. Ett åtgärdsobjekt är en sjö, ett vattendrag eller en våtmark där kalk sprids. Ett målområde är den sjö eller vattendragssträcka där utförd kalkning syftar till att uppnå de uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska målen. En sjö eller vattendragssträcka kan alltså vara både åtgärdsobjekt och målområde samtidigt.

 Kalmar län finns 38 åtgärdsområden varav elva är vilande. Här sker ingen kalkning längre, endast effektuppföljning för att se om problem uppstår pga återförsurning. Det finns 168 målområden i länet, varav 130 är sjöar och 38 är vattendrag. Länet har 7 kalkdoserare. I 135 sjöar sprids kalk direkt i sjön, antingen för sjöns egen skull eller för målområden som ligger nerströms. Utöver detta förekommer också kalkning av våtmarker uppströms en del målområden.

Knappt 3000 ton kalk sprids varje år. Varav ca 1200 ton med doserare, 1200 ton i sjöar och 300 ton i våtmarker med helikopter och 200 ton med båt i sjöar.

Kalkning i Kalmar län - Verksamhetsberättelse 2017PDF

 

Bidrag för kalkning av vatten

Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.

Mer information om bidraget finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Nationella kalkdatabasen

Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Nationella Kalkdatabasenlänk till annan webbplats

Kontakt