Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Här finns information om hur du får veta att en olycka har inträffat och vad du kan göra för att skydda dig.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverket

Du som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.

Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller.

Inre och yttre beredskapszoner

Området kring kärnkraftverket är indelat i två beredskapszoner - en inre och en yttre beredsakpszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär 5 kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.

I beredskapszonerna ska det finnas förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Länsstyrelsen tillsammans med andra myndigheter har också planering i beredskapszonerna för att skydda allmänheten vid en olycka genom att exempelvis utrymma till en annan plats eller uppmana allmänheten att stanna inomhus och ta jodtabletter.

Planeringszon

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig 100 kilometer från kärnkraftverket. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.

Naturliga gränser - förändrade beredskapszoner

Beredskaps- och planeringszonerna runt kärnkraftverket har avgränsningar i vägar och andra naturliga gränser. Därför är det exakta avståndet till kärnkraftverket aningen kortare eller längre på vissa ställen.

Indelningen i beredskapszoner förändrades den 1 juli 2022 som ett reslutat av ett långsiktigt palneringsarbete baserat på nya erfarenheter om kärnenergiberedskap i Europa och Japan. Redan 2015 fick Strålsäkerhetsmyndigheten uppdrag att se över Sveriges beredskap. Regeringen tog beslut om förändrade zoner i maj 2020.

Karta som visar yttre beredskapszon - Oskarshamns kärnkraftverk

Om du bor eller vistas i en beredskapszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar.

Så här blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Varning inomhus

Alla som bor i beredskapszonerna (inre och yttre) runt kärnkraftverket ska ha en egen varningsmottagare som också fungerar som en radio. Varningsmottagaren startar automatiskt vid larm från kärnkraftverket. Med varningsmottagaren lyssnar du på Sveriges Radios beredskapskanal P4 Kalmar. Genom att lyssna på den kanalen får du information om vad som har inträffat på kärnkraftverket och vad du ska göra för att skydda dig och andra. Hushåll och verksamheter i beredskapzonerna får en varningsmottagare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Placera varningsmottagaren på en central plats inomhus.

Alla hushåll, fritidshus och verksamheter i den yttre beredskapszonen kommer att få varningsmottagare för inomhuslarm under 2023. De som redan ha varningsmottagare kommer att få byta ut sina gamla mot nya.

Varningsmottagare kommer att delas ut med posten. De hushåll och verksamheter som är berörda kommer att få information om att varningsmottagarna är på gång, så att man kan hålla utkik efter sin postavi och när det är dags att få hämta ut sitt paket.

Om din varningsmottagare är trasig, om du saknar eller behöver fler eller har andra frågor om varningsmottagaren så mejlar du till kalmar@lansstyrelsen.se eller ringer 010-223 80 00 (växel).

Varning utomhus

I beredskapszonerna finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen "Hesa Fredrik" betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar. Stanna inomhus tills du via radion får andra instruktioner.

Test av varningssystem

Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas inomhus- och utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00. På kvällen klockan 19.00 startar varningsmottagaren och Sveriges Radio läser upp ett testmeddelande som hörs i varningsmottagaren.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller genom att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns mer information om vilka hälsoeffekter som kan uppstå vid en kärnkraftsolycka.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningara från länsstyrelsen via i första hand Sveriges Radio P4.

Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig att:

• Stanna inomhus. Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.
• Ta jodtabletter. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktivt jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktivt jod.
• Utrymma till annan plats. Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.
• Tvätta dig och byta kläder. Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.
• Avstå vissa livsmedel. Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.
  

Stanna inomhus

Bostadshus ger skydd mot radioaktiva ämnen efter ett utsläpp från en kärnkraftsolycka. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vändringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden.

Uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur och husdjur. Stäng om möjligt dörrar och fönster till djurstallar och lador med foder. Skydda foder och vatten från att blandas med radioaktiva ämnen genom att täcka över.

Om du måste gå ut är det bra att ha skydd för mun och näsa samt klädesplagg som täcker huden. Det underlättar om kläderna är lätta att rengöra såsom regnkläder som är lätta att spola av. Undvik att ta in utomhuskläderna i bostaden för att minska risken att sprida radioaktiva ämnen. Tvätta dig när du kommer in.

Fortsätt lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar för löpande information. Länsstyrelsen meddelar när faran är över eller om du ska göra något annat för att skydda dig.

Ta jodtabletter på uppmaning av länsstyrelsen

En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktivt jod. Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktivt jod och hindrar på så sätt sköldkörteln från att ta upp jod som är radioaktivt. För barn och gravida är jodtabletter extra viktigt eftersom barn och foster är känsligare än vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktivt jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta. Djur ska inte ha jodtabletter.

Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till annan plats. Din ålder avgör doseringen. Läs på förpackningen och bipacksedeln/ informationsbladet i asken för rätt dosering.

Jodtabletter ska vara förhandsutdelade till hushåll och verksamheter i den inre och yttre beredskapszoner. Det finns också lagerhållning och planering för att dela ut jodtabletter på andra platser om behov uppstår. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, bedömer vilka områden det kan vara aktuellt med extrautdelning av jodtabletter efter genomförd strålmätning. På SSM:s webbplats finns mer information om jodtabletter.

Jodtabletter är ett läkemedel (receptfritt). Länsstyrelsen skickar ut nya när jodtabletterna behöver förnyas. Om du tappar bort dina jodtabletter eller behöver fler mejlar du till kalmar@lansstyrelsen.se eller ringer
010-223 80 00 (vx).

Utrymma till annan plats

Om länsstyrelsen bedömer att det inte är ett tillräckligt bra skydd att stanna inomhus kan du behöva utrymma till en annan plats. Människor som bor eller arbetar i den inre beredskapszonen kan behöva utrymma till en annan plats i förebyggande syfte. Även du som bor eller arbetar i den yttre beredskapszonen behöver ha beredskap för att utrymma till annan plats. Att behöva lämna sitt hem är en jobbig situation där vi kan behöva hjälpa varandra. Samhällets resurser behöver i första hand fokusera på dem som inte klarar sig själva.

Vid beslut om utrymning upprättar länsstyrelsen olika typer av platser där den som utrymmer kan få hjälp och stöd på olika sätt. I planeringen ingår följande platser:

• Uppsamlingsplats. Om länsstyrelsen uppmanar dig att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller ställen som skolor och omsorgsboenden där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som blir aktuella. Hjälp andra som inte själva kan ta sig till en uppsamlingsplats.
• Utrymningsplats. Om du inte har någon stans att ta vägen vid utrymning (till exempel sommarstuga, släkt eller vänner på annan ort) kan du ta dig till en utrymningsplats. Där får du stöd utifrån dina behov. På utrymningsplatsen finns möjlighet att duscha och byta kläder samt enklare mat och dryck.
• Mottagningsplats. För dig som inte har möjlighet att ordna eget boende öppnas mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Situationen avgör vilka uppsamlingsplatser som pekas ut och vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 för aktuell information.

Utrymda områden bevakas av polisen. Om du blir uppmanad att utrymma till en annan plats är det viktigt att du bara tar med dig det nödvändigaste. Bra saker att tänka på att ta med vi utrymning är:

• Jodtabletter och mediciner
• Hygienartiklar
• Körkort, ID-kort, pass och annan legitimation
• Varma kläder och ombyte
• Pengar/kontanter, bankkort och bankdosor
• Mobiltelefon och laddare
• ... och dina sällskapsdjur

Hjälp gärna dem som inte kan utrymma på egen hand. Meddela dina anhöriga vart du åker. Undvik att ringa för att minska belastningen på mobilnätet. Skicka hellre sms.

Delar av personal på kärnkraftverket skickas hem vid en olycka. Kvar bli nödvändig personal som behöver vara kvar för att hantera olyckan.

Avstå från vissa livsmedel

Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen. Dricksvatten och mjölk är exempel på livsmedel som kan bli påverkade kort efter en kärnkraftsolycka. Myndigheterna kan även rekommendera att du ska avstå från egenodlade livsmedel.

Vid en olycka på kärnkraftverk är det Livsmedelsverket som bedömer konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om varningssystem

Frågor och svar om beredskapszoner

Text