Viltskador

Om rovdjur skadar dina tamdjur eller om fredat vilt skadar dina grödor kan du få ersättning från Länsstyrelsen.

Bestämmelserna om ersättning finns i viltskadekungörelsen. Länsstyrelsen kan även betala ut bidrag till förebyggande åtgärder. 

När kan jag få ersättning?

Du kan få ersättning för skador som orsakas av fredat vilt under vissa förutsättningar. En grundförutsättning är att du har försökt förebygga skadorna, till exempel genom jakt, utestängning eller skrämsel.

När det gäller skador på tamdjur och gröda så ska dessa alltid besiktigas av en särskilt utsedd besiktningsman som värderar den förlorade egendomen. En sådan skada ska du alltid meddela till oss på Länsstyrelsen direkt när skadan skett.

Ansökan om ersättning

Ansökan om ersättning gör du på en särskild blankett som du får av besiktningsmannen. Länsstyrelsen måste ha fått din ansökan om ersättning för viltskador senast 3 månader efter det att skadan är upptäckt.

Du som har problem med viltskador kan även vända dig till Viltskadecenter för att få råd om vad du kan göra för att förebygga eventuella skador.

Viltskadecenterlänk till annan webbplats

Skador på tamdjur

Du som upplever problem med rovdjur, eller har fått tamdjur skadade eller dödade, ska kontakta Länsstyrelsens besiktningsman för hjälp med skadeförebyggande insatser eller besiktning av skadorna. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Mer om rovdjuren

Lodjur
Lodjur orsakar ganska sällan skador på tamdjur i Kalmar län. Om det händer är det oftast ett enstaka får som dödas.

Varg
Under vårvintern lämnar ofta tidigare års ungar flocken och ger sig ut på långa vandringar för att söka efter en partner att bilda familj med. Dessa unga vargar kan ibland ge sig in i byar eller nära gårdar. Det är viktigt att sådana vargar skräms bort med de medel som står till buds, till exempel skrik eller andra starka ljud. Eftersom vargar mycket sällan angriper nötkreatur prioriteras fårbesättningar i näringsverksamhet.

Kungsörn
Skador på tamdjur orsakade av kungsörn är mycket ovanliga i Kalmar län.

Vad gör jag om rovdjur orsakat skada på mina tamdjur?

  1. Ring snarast till Länsstyrelsens personal på telefonnummer 010-223 80 00 och be att få prata med en vilthandläggare eller direkt till någon av besiktningsmännen nedan. Det är viktigt att det angripna djuret och platsen för angreppet undersöks av en besiktningsman så snart som möjligt.
  2. Täck över det dödade djuret med en presenning eller liknande för att hindra fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommer. I övrigt bör det döda djuret och dess omgivningar lämnas orörda tills besiktningsmannen har undersökt platsen och djuret. Detta för att undvika att eventuella spår förstörs.
  3. Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan. Om du vill ha ersättning måste du fylla i ansökan och skicka den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in. Eventuella indirekta kostnader som uppkommit i samband med rovdjursangreppet kan du också ta upp i din ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa.
  4. När besiktningen är avslutad ska djuret lämnas för destruktion. För vidare information kan du kontakta:

    Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 018-67 40 00
    Jordbruksverket, 036-15 50 00

    Där kan du även få reda på om djuret är av intresse för pågående övervakningsprogram (gäller får). I så fall hämtas de kostnadsfritt.

Skador på gröda

Du som upplever problem med skador på gröda ska kontakta Länsstyrelsens besiktningsman så snart som möjligt för hjälp med skadeförebyggande insatser eller besiktning av skadorna. Du hittar kontaktuppgifter längre ner på sidan.

Länsstyrelsens besiktningsman granskar skadorna och avger yttrande som ligger till grund för beslutet om ekonomisk ersättning.

Vad är fredat vilt?

Arter som inte har någon allmän jakttid kallas fredat vilt. En art är också fredad under den tid på året då det inte är allmän jakt på den.

Viltskada på gröda

Tranor, gäss och sångsvanar söker gärna föda på odlade fält och kan därmed orsaka skador på växande gröda. Skadorna uppkommer främst på grund av fåglarnas bete men även genom nedtrampning och upplockning av vår- och höstsått spannmål.

Genom att fåglarna koncentreras på populära rast- och häckningslokaler kan skadorna i vissa områden bli mycket omfattande. De rapporterade skadorna orsakas framförallt av trana, grågås, vitkindad gås, bläsgås och sädgås, samt i mindre utsträckning av kanadagås och sångsvan.

​Förebygga viltskada

Allmän jakt

Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt. Jakt efter vilt av olika slag är tillåten under de tider av jaktåret (allmänna jakttider) som anges i bilaga 1 till jaktförordningen.

Skyddsjakt på eget initiativ

För att förebygga skador av vilt får jakträttsinnehavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen. Om det behövs för att förebygga skada får till exempel kanadagås och grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas 1 juli - 30 juni. Vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda får i Kalmar län jagas 21 aug.–den 15 nov.

Tillståndsprövad skyddsjakt

Om det behövs för att hindra avsevärda skador kan länsstyrelsen i vissa fall ge tillstånd till skyddsjakt (23a och 29 §§ jaktförordningen).

Övriga skadeförebyggande åtgärder

Viltåkrar och foderplatser, på störnings- och jaktfria platser, kan hålla viltet borta från jordbruksgrödorna. Utfodring bör man dock vara återhållsam med eftersom den gynnar tillväxten av viltstammarna. Observera att enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter får vilt ej utfodras med matavfall eftersom mul- o klövsjuka kan spridas med matrester. Båda sjukdomarna förorsakar stora ekonomiska förluster. 

Under de perioder då det inte råder hundförbud är upprepad skrämsel med hjälp av hundar en effektiv metod. Valet av gröda i det ordinarie jordbruket kan ha betydelse för skaderisken. I ett område som hyser starka viltstammar bör man som lantbrukare vara medveten om risken med att odla av viltet särskilt begärliga grödor.

Tranor och gäss kan orsaka betydande skador på gröda där de samlas i större antal. Vissa arter, till exempel tranor och sångsvanar anses inte kunna tåla ett jakttryck. Då kan skrämsel eller stängsling istället användas. Det finns en mängd olika typer av skrämselutrustning i handeln. Vanliga fågelskrämmor kan också fungera. Ofta vänjer sig fåglarna vid utrustningen efter en tid och man kan behöva flytta runt dem för att maximera skrämseleffekten.

Andra åtgärder kan vara att välja grödoslag som inte är lika attraktiva för fåglarna eller att vänta med att plöja stubbåkrar efter korn för att ge till exempel tranor möjligheten att födosöka på stubben. Detta förhindrar att de uppehåller sig på grödor där de orsakar skada.

Fler åtgärder på Viltskadecenters webbplatslänk till annan webbplats

​Medel ur viltskadefonden

Länsstyrelsen får årligen viltskademedel för att kunna förebygga och bevilja ersättningar för uppkomna skador orsakade av fredat vilt. Till exempel trana, sångsvan, vitkindad gås, sädgås och bläsgås är helt fredade från allmän jakt i Kalmar län. Skador orsakade av älg, rådjur, vildsvin eller andra djur som får jagas kan man alltså inte ansöka om medel ur viltskadefonden för.

Du som upplever problem ska kontakta Länsstyrelsens besiktningsman så snart som möjligt för hjälp med skadeförebyggande insatser eller besiktning av skadorna. Länsstyrelsens besiktningsman granskar skadorna och avger yttrande som ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om ekonomisk ersättning.

Ansökan om ersättning ska göras på en särskild blankett som du får av besiktningsmannen. Din ansökan om ersättning för viltskador ska komma till Länsstyrelsen senast 3 månader efter det att skadan är upptäckt.

Kontakt