Problem med vilda djur?

Ibland kommer de vilda djuren lite väl nära inpå oss. Här kan du läsa om vad du kan göra om du har oönskade djur på tomten eller i huset.

Ormar

Alla ormar i Sverige är fridlysta, men om man har en huggorm på tomten får man fånga in och flytta på den. Om det inte finns någon möjlighet att fånga den och ingen annan lämplig lösning finns får man döda ormen. Detta undantag gäller dock endast huggorm.

Närbild på en huggorm där man ser den vertikala pupillen

Huggorm. Foto Zdeněk Fric (cc by sa)

Huggormen är brun eller grå och känns igen på det mörka sicksack-bandet längs ryggen. Ibland är den helsvart och då syns inte bandet. Huggormen har en vertikal pupill (som hos en katt) med en brunröd kant runt om. Huvudet är täckt av små plåtar. Den är relativt tjock och stubbsvansad i förhållande till snokarna.

Hasselsnok är den orm som är lättast att förväxla med huggorm. Denna art är gråbrun och har två rader mörka fläckar längs ryggen. Fläckarna kan helt eller delvis flyta ihop till ett band. Hasselsnoken har tvåfärgade ögon (gult och brunt) och mörka streck på sidan av huvudet genom ögat. Pupillen är rund om hos alla snokar. Den har stora plåtar på hjässan och är slankare och blankare än huggormen.

Vanlig snok är grå eller svart och har oftast ljusa öronfläckar. Svarta snokar kan dock sakna öronfläckar och liknar då svarta huggormar. Snoken har ett svart öga med en rund pupill med smal gul kant. Huvudets plåtar är stora i förhållande till huggormens små plåtar. Kroppen är slankare och blankare än huggormens och den är ofta tecknad med rader av svarta fläckar längs sidorna.

Kopparödla är ingen orm utan en ödla men eftersom den saknar ben tror man ofta att det är en orm. Den har en styv, glänsande ljust gråbrun kropp och på undersidan har den små fjäll istället för breda bukplåtar. Tungan är inte kluven som hos ormarna. Även kopparödlan är fridlyst.

Säkraste sättet att göra tomten ormfri är att göra den oattraktiv för ormar. Avlägsna rishögar, sätt finmaskigt nät för hål i husgrunder, kontrollera näten vid källarventiler. Håll gräset kortklippt och se till att komposter och lövhögar inte ligger intill husen.

Huggormen är ett nyttigt djur som håller efter sorkar och möss. Den går aldrig till anfall och biter inte om man inte nästan trampar på den. Om man fångar en huggorm bör man flytta den till ett lämpligt ställe minst ett par kilometer bort. Men att flytta huggormar är inte att rekommendera om du inte är van att handskas med ormar. Dessutom överlever de sällan när man flyttar dem.

Huggormlänk till annan webbplats (Naturhistoriska Riksmuseet)

Orm på tomtenlänk till annan webbplats (Naturvårdsverket)

Hur man skiljer ormarna åtlänk till annan webbplats (Stockholms Herpetologiska Förening)

Fladdermöss

I Sverige finns 19 arter fladdermöss och de är alla fridlysta. De behöver håligheter att vistas i på dagarna, övervintra i och föda sina ungar i. Helst söker sig djuren till naturliga håligheter i t ex gamla träd. De naturliga "bostäderna" har minskat kraftigt i antal och därför söker sig fladdermössen till bostadshus och andra byggnader. Det är framför allt tillgången på insekter som styr fladdermössens val av bostad.

Fladdermössen kan bland annat bo mellan inner- och yttertak och mellan inner- och ytterväggar. De kan inte gnaga och bygger inga bon utan de utnyttjar bara de hålrum som redan finns. Ibland får man in fladdermöss inne i rummet. Det händer särskilt i slutet av juli – början av augusti när ungarna håller på att lära sig flyga. Bästa sättet att få ut den är att öppna fönstren på vid gavel och eventuellt släcka ljuset. Då hittar de oftast ut av sig själva ganska snabbt. Om man hittar en fladdermus som ligger på golvet och inte kan flyga ut själv bör man försöka hjälpa den. Ta på dig en handske och fatta djuret försiktigt runt kroppen. Bär ut den och häng den upp och ner på en trädstam eller en vägg på en skuggig plats. Ge gärna en liggande fladdermus lite vatten på en tesked eller liknande innan den släpps ut igen.

Foto på en flygande fladdermus av arten långörad fladdermus

Långörad fladdermus. Foto Rudo Jureček (cc by sa)

Det är oftast spillningen från fladdermössen som kan orsaka bekymmer. Spillningen består av kitinrester från insekter och torkar därför mycket snabbt. I ett normalt ventilerat hus ger fladdermössens spillning inte upphov till någon lukt. Börjar det lukta kan man därför utgå från att det finns brister i husets ventilation. Om det handlar om smuts på fönster och fasad kan man sätt upp ett enkelt "innertak" av t ex masonit som hindrar spillningen att falla ner på fel ställe.

Fladdermöss är oftast tysta djur. De ljud man kan höra ibland är kontaktläten mellan honorna och deras ungar. När ungarna är flygfärdiga brukar ljuden tystna. Problem med ljud från fladdermöss är svåra att lösa och man kan inte göra något förrän ungarna är flygfärdiga. Man kan försöka med att isolera med ljudisolerande material. För att förhindra att fladdermössen kommer tillbaka året därpå måste man se till att de inte kan komma in i mellanväggen igen. För att göra det krävs dispens från länsstyrelsen.

Att få bort fladdermöss är svårt. Enda sättet att bli av med dem är att stänga dem ute. Det innebär att man måste täppa till alla hål som är större än 10 mm i hela huset. Om man vill genomföra en sådan åtgärd bör man först kontakta en expert. Innan man gör några som helst åtgärder för att försöka stänga fladdermössen ute krävs dispens från länsstyrelsen. Man får bara göra eventuella åtgärder under perioden 15 augusti - 15 september. Under yngelperioden och övervintringsperioden får inga åtgärder genomföras eftersom fladdermössen då kan bli instängda och svälta ihjäl. Det leder dessutom till att döda fladdermöss blir kvar i huset vilket ger avsevärda luktproblem.

Grävling

Grävlingen kan ställa till problem för husägare genom att den gräver gryt eller skapar sin "toalett" under huset. Man bör därför se upp om grävlingen börjar boa in sig under en husgrund på tomten. I så fall bör man sätta igen djurets ingång och täta husgrunden. Detta måste man dock göra nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute. Om det inte hjälper att sätta igen boet kan skyddsjakt tillämpas. Skyddsjakt kan tillåtas hela året om det är på öar, gård eller i trädgård (jaktförordningen bilaga 4, punkt 2). Vid skyddsjakt fångas grävlingen vanligen i en fälla och avlivas på plats efter fångsten. Kontakta jaktorganisationen på orten om du behöver hjälp.

Hackspettar

Det händer att hackspettar hackar på trähus och trästolpar och det kan bli stora skador. Det är som tur är inte särskilt vanligt. Oftast orsakas skadorna av större hackspett eller spillkråka. De skador som hackspettarna gör beror på att de letar efter mat eller vill hacka upp ett bohål eller ett övernattningshål. När de letar efter insekter blir det oftast emå, spridda och oregelbundna hål. Under vintern och våren hackar de upp bo- eller övernattningshål. Då är hålen rundade och lagom stora för att fågeln ska kunna flyga in och ut.

Det finns några åtgärder som man kan försöka med för att bli av med problemet:

Det första man bör kontrollera är om det finns insektsangrepp i anslutning till skadan. De syns inte alltid på ytterväggen utan kan finnas i innerväggen.

Hackspettar har väldigt god hörsel. Ibland förväxlar de vibrationer från elledningar, elektriska mätare, transformatorer m.m. för gnagljud från insekter och deras larver. Kanske kan de till och med förväxla ljudet från en väggklocka med något ätbart. Därför är det första man ska göra att undersöka om det finns något sådant i närheten av skadan. I så fall kan man dämpa ljudet med något mellanlägg.

Sätt upp en eller flera hackspettsattrapper. Det utlöser hackspettarnas revirbeteende. Om hackspetten upptäcker att reviret redan är upptaget drar den sig undan. Attrapperna kan man göra själv av plåt eller trä. Klipp eller såga ut en siluett av en hackspett och måla den i de färger som den angripande hackspetten har. Sätt upp attrappen rätt högt på husknuten så att den syns från två av väggsidorna.

Man kan också prova olika typer av rovfågelattrapper för att skrämma bort hackspettarna. Även dessa attrapper kan man göra själv, men siluetterna måste vara karaktäristiska. Färgen bör vara mörkgrå eller mörkbrun ovanpå och delvis strimmig eller bandad undertill. Attrappen bör hängas upp så att dess färger kontrasterar mot bakgrunden.

En uggleattrapp kan tillverkas på samma sätt. Den bör föreställa en ugglesiluett med stort huvud och stora ögon. Uggleögonen är viktiga och måla dem gula eller orangeröda med en ljus prick i ögats övre del. Uggleattrappen spikas lämpligen upp under takskägget.

Vimplar, ballonger, plastpåsar, CD-skivor eller liknande kan hängas upp i snören vid skadestället. Kombinationen av något som rör sig i vinden och samtidigt låter är bra.

Starholkar eller pärluggleholkar kan sättas upp i närheten av huset och förhoppningsvis fungera som alternativa övernattningshål.

Med hjälp av finmaskigt kycklingnät (maskvidd max 20 mm) kan man hindra fåglarna att nå ytterpanelen. Nätet ska spännas upp parallellt med panelen på ca 10 cm avstånd och täcka hela den vägg där ett angrepp börjat.

Om hackspetten inte ger upp kan man ansöka om skyddsjaktPDF hos länsstyrelsen.

foto på en större hackspett som sitter på en trädstam

Större hackspett. Foto Ron Knight (cc by)

Kontakt