Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, och för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Skapa och restaurera sandmarker och torrängar 2018–2020

Länsstyrelsen driver ett projekt som fått ekonomiskt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Projektet syftar till att restaurera och nyskapa biologiskt värdefulla sandmarker och torrängar. Det handlar framförallt om igenväxande täkter, vägkanter, kraftledningsgator och liknande miljöer, men även om före detta betes- och åkermark på sandjord. Genom huggning och röjning av skuggande träd och buskar, schaktning för att ta fram sand, slåtter och/eller bränning av högvuxen vegetation, samt utplantering/insådd av perenna torrängsväxter, kan värdefulla miljöer snabbt återskapas.

Många djur och växter är beroende av till öppna och solbelysta sandmarker och torrängar. Dessa marker har ett särskilt varmt och gynnsamt mikroklimat som gynnar biologisk mångfald. Det gör att en speciell blomrikedom uppstår i dessa miljöer och det drar i sin tur till sig en mängd olika insekter. Dessutom är den öppna sanden i sig viktig som bomiljö för insekter och som växtplats för konkurrensvaga växter. Många av våra vilda bin är helt beroende av dessa miljöer då de behöver lättgrävd och glest bevuxen jord för att kunna gräva sina bon i marken.

Öppna och blomrika marker har minskat kraftigt, och i dagens landskap utgörs de framförallt av täkter och vägkanter. Faktum är att många av det gamla odlingslandskapets djur och växter tagit sin tillflykt till dessa miljöer i takt med att betesmarker, slåtterängar och trädesåkrar på torr och sandig mark försvunnit. Täkter, vägkanter och liknande miljöer är därför mycket viktiga komplement till traditionellt hävdade marker i dagens odlingslandskap. Även dessa miljöer minskar dock i snabb takt då grustäkt ersätts med bergtäkt samtidigt som avslutade täkter antingen planteras med skog eller växer igen spontant. Med anledning av detta har särskilda åtgärdsprogram tagits fram för bland annat flera hotade arter av vilda bin. Även andra arter som är knutna till sandmarker har fått åtgärdsprogran, till exempel sandödla, dyngbaggar, spansk fluga, korthalsad majbagge, sandstäpp, skärrande gräshoppa, och trumgräshoppa.

Positivt är dock att sandmarker och torrängar till skillnad från många andra hotade naturtyper är relativt lätta att åter- och nyskapa.  Detta kan vi göra genom att öppna upp igenväxta marker på moiga-sandiga jordar så att solen åter kan värma marken. Vi behöver också se till att det finns blottad sand och blommande örter. När vi lyckats med det kan höga biologiska värden snabbt komma tillbaka. Åtgärderna inom projektet bedöms kunna ge mycket positiva effekter för såväl hotade arter som en bred mångfald av arter knutna till öppen sandmark och torräng, och de ekosystemtjänster som dessa arter levererar i form av t.ex. pollinering. I ett landskapsperspektiv har åter-/nyskapande av dessa miljöer en starkt positiv effekt på den gröna infrastrukturen för odlingslandskapets arter. Det kommer också att vara mycket positivt för pollineringen av grödor som odlas i anslutning till de områden som restaureras. Detta gäller inte minst åtgärder längs med spridningskorridorer som vägkanter och kraftledningsgator. Projektet kommer bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.

Projektet kommer att utföra åtgärder för 1,4 miljoner kronor. Av dessa kommer 980 000 kronor från EU, resten är medfinansiering.


Logotyp för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Kontakt

Naturskyddsenheten Länsstyrelsen Kalmar län


Telefon 010 223 80 00 (växeln)