Landshövding och länsråd

I vår bildbank hittar du bilder från vår verksamhet som är fria för media att använda, till exempel bilder på landshövdingen.

Pressbilder Länk till annan webbplats.

Kalmar läns tidigare landshövdingar från nu och bakåt till 1634:

1. Johan Blom, vikarierande landshövding 2022-2023
   (1967-) Tidigare länsråd och vikarierande landshövding i Värmland.
2. Peter Sandwall, landshövding 2020-2022
   (1963-) Tidigare generaldirektör vid Försvarsmakten och innan dess departementsråd i Finansdepartementet. Nationalekonom, reservofficer och tidigare även fartygschef i flottan.
3. Cecilia Schelin Seidegård, vikarierande landshövding 2019-2020
   (1954- ) Tidigare landshövding på Gotland i nio år och efter det styrelseproffs.
4. Thomas Carlzon 2017-2019
   (1955-2022 ) VD IKEA Sverige, styrelseledamot Linnéuniversitet, insynsrådet vid Länsstyrelsen i Kronobergs län med mera.
5. Stefan Carlson 2012-2016
   (1954- ) Ekonom och statsvetare. Regiondirektör i Region Skåne, landstingsdirektör i Jämtland, VD Apoteket AB
6. Sven Lindgren 2002-2011 
   (1946- ) Universitetslektor i statskunskap, kommunalråd i Linköping
7. Anita Bråkenhielm 1996-2002 
   (1937- ) Läkare, riksdagsledamot, landshövding i Kristianstads län 1990-1996. Kalmar län blev "försökslän" och fick ett Regionförbund. Länsstyrelsens styrelse ersattes av landshövdingens råd. Södra Ölands odlingslandskap blev ett världsarv. 
8. Eric Krönmark 1981-1996
   (1931- ) Riksdagsman och statsråd, chef för försvarsdepartementet, Civilbefälhavare Civo Syd, Lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden införlivas nu i Länsstyrelsens förvaltning, skatteavdelningen bryts ur. Järnvägen rustas upp.
9. Erik Westerlind 1968-1981
   (1914-1990) Byråchef på finansdepartementet, landshövding i Stockholm.
10. Ivar Persson 1959-1967
    (1901-1979) Landstingsman, statsråd, chef för ecklesiastikdepartementet.
11. Ruben Wagnsson 1947-1958
    (1891-1978) Folkskollärare, undervisningsråd och riksdagsman. Lämnade uppdrag i riksdagens första kammare, TCO, ordförandeskapet i IOGT, Hörselfrämjandet, Skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, Svenska Europahjälpen mm när han blev landshövding. Förbättrade länets vägar och järnvägar samt flygförbindelser. Ölandsbrofrågan blev aktuell liksom etableringen av ett atomkraftverk vid Figeholm. Engagerad i biståndsfrågor, var ordförande i Röda korset. 
12. Arvid Lidén 1938-1947
    (1881-1950) Före detta landssekreterare i Norrbotten, Västmanland och Stockholm, var tidigare dessutom förlikningsman för medling i arbetstvister. 
13. John Ludvig Falk 1917-1938
    (1873-1956) Före detta länsnotarie och landssekreterare i Västerbotten, landssekreterare därstädes, sakkunnig i Jordbruksdepartementet, riksdagsman. Han arbetade för Ölands elektrifiering. Specialområden var jakt, fiske och jordbruk. Arbetade både regionalt och nationellt för Röda Korset. Lade förslag till anordnande av ålderdomshem och tandvård i länet. 
14. Conrad Cedercrantz 1903-1917
    (1854-1932) Notarie i Svea hovrätt, kammarherre, "chief justice of Samoa", landshövding på Gotland, riksdagsman. 
15. Karl Adolf Fagerlund 1889-1903
    (1842-1903) Vice häradshövding, länsnotarie i Gävleborgs län, landssekreterare därstädes, tillförordnad landshövding i Kalmar under Grolls stadsrådstid fram till 1896 när han blev ordinarie. 
16. Viktor Lennart Groll 1888-1889
    (1845-1896) Fiskal, assessor i Svea hovrätt, expeditionschef i civildepartementet och därefter expeditionschef i justitiedepartementet. Efter ett år som landshövding i Kalmar blev han statsråd. 
17. Gustav Jakob Edelstam 1873-1888
    (1831-1892) Expeditionschef i ecklesiastikdepartementet. Målat av hovintendenten Edvard Perseus.
18. Knut Erik Sköldebrand 1852-1873
    (1807-1874) Bland annat kammarjunkare, riddarhuskanslist, kammarherre, tillförordnad landshövding i Kalmar ett år före utnämningen till ordinarie. En verksam och initiativrik landshövding. Banade väg för järnvägs- och kanalbyggandet i länet. 
19. Claes Ulrik Nerman(1792-1852) Tidigare häradshövding i Dalsland, rättegångsbiträde och handsekreterare åt Magnus Brahe vid riksdagen, polismästare i Stockholm och kunglig rådgivare, justitiekansler. 
20. Jacob August von Hartmansdorff 1839-1840
    (1792-1856) Första gången en ämbetsman blev landshövding i Kalmar, det första året som tillförordnad landshövding. Före detta kansliråd, politiker, som hovkansler lät dra in en del tidningar som var oppositionella mot regeringen och måste avgå och skickades då till Kalmar.
21. Gustaf Peter Nordenancar 1822-1839
    (1771-1839) Bland annat överstelöjtnant i örlogsflottan, ledamot av krigsvetenskapsakademien, var så intresserad av att bli landshövding i Kalmar att han betalade sin företrädare 22.000 rd b:o - en ackordsumma - för att bli innehavare av ämbetet, vilket gjorde att han måste skuldsätta sig och inte orkade lägga ner så mycket kraft på arbetet som han borde. Målat av Axel Smith efter miniatyr av Fränkel.
22. Johan Georg de la Grange 1810-1822
    (1774-1884) Militär, bland annat i fälttåget i Meclenburg och Pommern, deltog aktivt vid Gustaf IV Adolfs fängslande och avsättning. Han tog initiativet till att Hushållningssällskapet inrättades 1811. Under hans tid som landshövding blev Öland ett eget landshövdingedöme, 1819-1825, Ölands landshövding var först Axel Adelsparre 1819-1821 och därefter Lagman Eric Gustaf Lindencrona 1821-1825 då Öland förenades med Kalmar län.
23. Mikael (Cosswa) Ankarsvärd 1790-1810
    (1741-1838) Militär, bland annat rådgivare åt Gustaf III, föll efter kritik av krigsplaner mot Ryssland i onåd. Tog avsked som landshövding. 
24. Fredrik von Köhler 1788-1790
    (okänt) överstelöjtnant och friherre.
25. Lars Fredrik Kaulbars 1781-1788
    (okänt) överste och friherre.
26. Carl Rappe 1774-1781
    (1721-1790) Bland annat överste vid Smålands kavalleriregemente, politiker, hattpartiets ledare 1760-1762, generallöjtnant, arbetade mycket för att ge länet bättre vägar och ett mer rationellt vägunderhåll, bekämpade lönnbränneriet, lade på folket i länet olagliga skatter, vilket gjorde att kung Gustaf III var tvungen att ge honom tjänstefrihet 1781, han återvände inte i tjänsten men fick behålla en stor del av lönen. Som vikarie tjänstgjorde amiralitetsöversten Per Liljehorn 1775 och 1776.
27. Carl Gustaf Roxendorff 1757-1774
    (okänt) Bland annat överste för Kalmar regemente, överkommendant för fästningsverken i länet, friherre, deltog i Karl XII:s krig mot Norge.
28. Nils Djurklou 1755-1757
    (1686-1758) Friherre, blev efter två år som landshövding chef för Kalmar regemente.
29. Georg Bogislaus Stael von Holstein 1728-1734
    1685-1763) Tillfångatogs i slaget vid Narva och sänd till Sibirien, överste vid Skaraborgs regemente, tjänade en tid under hertigen av Holstein, återvände till Sverige, adlades samt utsågs till överste och kommendant i Kalmar. Flera fabriker anlades i Kalmar under hans landshövdingetid. Som tf landshövding vikarierade Georg Didrik von Essen 1735, överste och kommendant, samt översten och kommendanten Samuel Ankarstjerna 1748, 1750 och 1751.
30. Gustaf von Psilander 1728-1734
    (1669-1738) Amiral, tidigare älskad landshövding på Gotland.
31. Georg Vilhelm Fleetwood 1721-1728
    (1669-1728) Friherre, generalmajor och chef för Upplands regemente.
32. Gabriel Gyllengrip 1711-1721
    (1664-1726) Kapten,assessor i Göta hovrätt.F W Leijonancker (1876-1883).
33. Adam Carl de la Gardie 1709-1711
    (okänt 1721) Överste vid Magnus Stenbocks värvade regemente i Wismar.
34. Reinhold Rehbinder 1701-1709
    (1640-1709) Generallöjtnant samt chef för Nerikes och Vermlands regemente. 
35. Blechardt Wachtmeister 1695-1701
    (1644-1701) Generalmajor och överste för Östgöta kavalleri, deltog i slaget vid Narva. Som landshövding vikarierade översten och kommendanten Ernst Lode 1699 samt översten och kommendanten Mattias Salmont 1700.
36. Carl Gyllenpistol 1694-1695
    (1641-1695) Generalmajor
37. Hans Clerk 1683-1694
    (1634-1694) Amiral, tidigare landshövding i Västerbottens län
38. Hans Wachtmeister 1680-1683
    (1641-1714) Guvernör över Kalmar och Blekinge län. Orsaken till ändringen av länsdelningen var att man tänkte förlägga den svenska örlogsflottan till Kalmar där bland annat ett örlogsvarv anlades 1681. Wachtmeister var även generalamiral över svenska flottan samt generalguvernör. Till sin hjälp hade han Erik Nilsson Ehrensköld 1681-1683 (1634-1684) med titeln ståthållare. 
39. Överste Hans Georg Mörner 1679-1680
    (1623-1685) Bland annat överste, generalmajor, landshövding i Jönköpings län, guvernör över Kalmar och Kronobergs län, guvernör över Jönköpings län.
40. Henrik von Vicken 1677-1679
    (1624-1690)
41. Conrad Gyllenstierna 1674-1677
    (1645-1684) Ordförande i stora reduktionskommissionen. Entledigades från landshövdingeposten.
42. Mauritz Posse 1671-1674
    (1632-1702) Tidigare landshövding i Kronobergs län, friherre 
43. Peder Persson Hammarskiöld 1666-1671
    (1616-1671) Överste, vice landshövding i Landskrona före vistelsen i Kalmar
44. Claes Niklas Dankwardt-Liljeström 1666
    (1613-1681) Överste, sedermera generalmajor i infanteriet.
45. Tf landshövding Christopher Larsson Grubbe 1665 
    (1593-1681). Feltsekreterare i Tyskland, stadspresident i Kalmar, en personlig tjänst, 1636-1673. Utgav "Penu Proverbiale". Adlad av Drottning Kristina. Hade 25 barn i två äktenskap.
46. Gustaf Cruus 1664-1666
    (1620-1665) Överste över Kalmar regemente, sedan Upplands regemente.
47. Claes Persson Banér 1661-1664
    (1620-1675) Var tidigare landshövding över Helsingland, Gestrikland och Herjedalen.
48. Carl Filip von Sack 1656-1661
    (1627-1661) Tidigare ståthållare på Riga.
49. Göran Eriksson Ulfsparre 1655-1656
    (okänt troligen -1656) Överste, deltog i 30-åriga kriget.
50. Gabriel Gyllenankar 1645-1655
    (okänt troligen -1657) Förut underståthållare på Stockholms slott. Han anses som en av Kalmars dugligaste och populäraste landshövdingar.
51. Conrad von Falkenberg 1637-1645
    (1591-1654) Tidigare bl a kapten vid Södermanlands regemente och kommissarie i Holland, begärde avsked på grund av sjuklighet.
52. Jesper Andersson Cruus (1634-1637).
    (1576-1647) Före detta överste och krigsråd, tidigare ståthållare på Jönköpings slott. Avskedades på grund av egenmäktiga tilltag mot tullen.