Hållbara transporter kräver samverkan, långsiktighet och flera drivmedelslösningar

Hållbara transporter var temat för höstens första länsdialog på residenset. Aktörer från hela transportkedjan, från energi- och infrastrukturföretag till drivmedelsleverantörer, transportköpare, logistikföretag och fordonstillverkare diskuterade hur vi kan identifiera hinder för en effektiv och hållbar omställning.

Elisabet Zöttl från Region Kalmar län inledde eftermiddagen genom att redovisa hur regionen arbetat med att ta fram en strategi för att påskynda en effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur för tunga fordon och samhällsviktig trafik.

- Mycket handlar om att få en balans mellan etablering av laddstationer och antalet elfordon i trafik. Utvecklingen av ellastbilar bromsades i och med reduktionsplikten, så idag finns det för få ellastbilar på våra vägar.

Omställning till fossilfria drivmedel handlar även om att stärka länets beredskap, bygga resiliens och ta tillvara de möjligheter som finns i vår region.

- Biogas är en del av framtidens energiberedskap och ska bland annat bidra till reservkraft, lokal energianvändning och robusthet vid elavbrott, menar Elisabet Zöttl. Just dessa frågor undersöker Regionen nu i en förstudie inom ramen för projektet Smarta elsystem i Kalmar och Kronobergs län.

Initiativet till dialogen om hur vi tillsammans kan arbeta för att nå klimatmålen om minskade utsläpp från inrikes transporter kom från Miljöfordon Sveriges verksamhetsledare Jonas Lööf, som tycker det är viktigt att arbetet med hållbara transporter går framåt i hela landet. Jonas lyfte upp flera regionala projekt som med stöd från bland annat Klimatklivet framgångsriktutvecklat laddinfrastrukturen och ökat antalet biogasmackar på landsbygden.

- I veckan öppnade vi den första laddstationen som även kan batterilagra el. Den finns i Rockneby och ytterligare 15 platser är på gång, berättar Jonas Lööf från Miljöfordon Sverige.

De har även via projektet Kust till kust med vätgas försökt skapa intresse för transportinfrastruktur i öst-västlig riktning. Men hittills är det bara Oskarshamn i länet som har öppnat en vätgas-mack.

Pierre Widén och Nils Gladysz från Widéns åkeri berättade om företagets framtidsplaner och konstaterade att elpriserna stigit med cirka 60 procent under året, HVO100 med 77 procent och flytande biogas med åtta procent. Det påverkar naturligtvis val av nya fordon. Samtidigt är det få privata kunder som ställer krav på fossilfria transporter.

Utmaningar och möjligheter

Vid de efterföljande gruppdiskussionerna diskuterades dels vilka utmaningar och behov som branscherna står inför på kort och lång sikt. Dels möjligheter och lösningar som omställningen kan skapa för små och medelstora företag i transportsektorn, och hur vi tillsammans kan jobba för att påskynda omställningen.

Alla var överens om att omställningen inte kan bygga på ett enskilt energislag utan kräver en kombination av olika tekniker och drivmedel.

Elektrifieringen av tunga transporter lyftes fram som särskilt utmanande på grund av det stora behovet av eleffekt, omfattande investeringar och krav på ny infrastruktur. Samtidigt konstaterades att en relativt liten del av lastbilsflottan står för en stor andel av utsläppen, vilket motiverar behovet av alternativa drivmedel för dessa transporter.

- Det är viktigt att inte bara satsa på ett drivmedel för det är omöjligt att hela åkerinäringen ska gå på el, menade en representant för åkerinäringen.

Naturligtvis är kostnaderna också ett hinder. Flera grupper menade att vi måste hitta en modell där alla är med och bidrar till omställningen. Det måste också finns en större långsiktighet när det till exempel gäller investeringsstöd, så att företag ges möjlighet att planera sina investeringar. Deltagarna tyckte att politik och lagstiftning inte utvecklas i takt med näringslivets behov.

De flesta grupperna var överens om att vi också måste anpassa och utforma både energiproduktionen och energianvändningen till aktuella förutsättningar i olika delar av landet. Omställningen behöver ske stegvis, där olika transportkategorier analyseras utifrån sina specifika behov och förutsättningar i regionen.