Länsdialog - Kraftsamling behövs för att klara framtidens energiförsörjning

Landshövding Allan Widman vill stärka samarbetet med näringslivet i länet och bidra till den regionala utvecklingen. Ett led i detta är att några gånger om året bjuda in olika delar av länets näringsliv till residenset för länsdialoger kring olika aktuella ämnen. På årets sista länsdialog diskuterades framförallt framtidens energiförsörjning.

I regleringsbrevet, där regeringen styr länsstyrelserna verksamhet och uppdrag, står att länsstyrelsen ska leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken bland annat för att bidra till stärkt näringslivsutveckling.

- Framförallt vill vi bidra till att samhället ska kunna möta näringslivets krav på tillräckligt mycket el på rätt plats och i rätt tid. En annan viktig fråga för oss just nu är att planera för en stabil elförsörjning i ett mer robust totalförsvar, menar landshövding Allan Widman.

Länsstyrelsen håller just nu på att färdigställa klimat- och energistrategin för Kalmar län 2025-2030. Den ska skickas ut på remiss i början av 2025.

Under länsdialogen gjorde Pierre Ståhl, projektledare på Energikontor Syd, en historisk tillbakablick och menar att Sverige till skillnad från de flesta andra länder redan jobbar med energiomställning och idag ”bara” har 30 procent fossila bränslen att ersätta de närmaste åren. Tyskland har till exempel 90 procent fossila bränslen och vill därför gärna importera mer fossilfri el från oss. Samtidigt ökar vår energiförbrukning, så nu är det viktigt att hushållen och den befintliga industrin försöker minska sina behov.

- Tittar vi på de olika energislagen, så har de olika egenskaper och därför är en blandning viktig. Den stora utmaningen framöver är dock att vårt befintliga elnät behöver byggas ut och moderniseras. Det handlar om investeringar på 1000 miljarder, menar Pierre Ståhl.

Andra utmaningar för energiomställning som kom fram i gruppdiskussionerna var det kommunala vetot, långa tillståndsprocesser och acceptansen för större anläggningar.

Men framförallt diskuterades det hur vi ska kunna minska behovet framöver? Behovstoppar kostar pengar och belastar elnätet. Pierre Ståhl tycker att vi behöver fler hybridanläggningar där vi kan kombinera olika energislag som till exempel sol-, vind- och vattenkraft för att få en jämnare belastning på elnätet och en jämnare elproduktion.

- Jag tycker också att vi ska skapa fler energigemenskaper för att öka engagemanget bland invånarna. Bilda fler föreningar, företag eller liknande för att kunna producera och använda el gemensamt, menar Pierre Ståhl.

Grupperna diskuterade vidare hur företagen kan samverka mer för att jobba med omställning och inte minst för att tillsammans kunna jämna ut elanvändningen.

- Alla behöver bidra på sitt sätt. Det krävs mod att kapa toppar och behov. Det krävs också en styrning för att lösa olika målkonflikter och avgöra vem eller vad som är viktigast, avslutade Pierre Stridh.

En av grupperna höll med om att det i länet som helhet inte finns någon större brist på effektuttag, men att det i praktiken ofta saknas möjligheter att koppla in verksamheter på olika platser. Det skulle behövas en mer nyanserad beskrivning som pekar på var i länet eventuella förstärkningar behöver sättas in. Den missvisande bilden får konsekvensen att satsningar på energiinfrastrukturen i länet släpar efter.

Alla grupper var också överens om att beredskapsfrågan är viktig, men det är viktigare att värna produktionen här och nu och inte bara blicka framåt.

Energikontor Syds analyser visar att Kalmar län är där Skåne var för fem år. Skåne har en jättestor effektbrist idag, och flera nystartade företag får inte ens koppla in sig på nätet. Så gör vi inget i Kalmar län kommer det bli kris här om ett par år. Mer el måste finnas tillgängligt på rätt platser och vid rätt tidpunkter för att näringslivet ska kunna ställa om och kunna växa.