Länsdialog - Lantbruket står inför stora utmaningar

Landshövding Allan Widman vill stärka samarbetet med näringslivet i länet och bidra till den regionala utvecklingen. Ett led i detta är att några gånger om året bjuda in olika delar av länets näringsliv till länsdialoger på residenset.

Temat för träffen i oktober var grön omställning och de utmaningar som lantbruket står inför. Det kan vara allt från extremväder, ett förändrat klimat, EU-restriktioner och regelverk, till krig, cyberhot och epizootier. Oavsett detta ska lantbrukarna säkerställa viktiga samhällsfunktioner, inte minst försörja befolkningen.

Hushållningssällskapet Kalmar, Kronoberg, Blekinges VD Paul Robertson hävdade i sin inledning att Sveriges självförsörjningsgrad är noll procent.

- Produktionsförmåga är en annan sak, men allt vi producerar kräver någon insatsvara och vi har inga insatsvaror i lager. Därmed är vår självförsörjningsgrad noll, menar Paul Robertson.

Paul Robertson anser också att inget land är helt självförsörjande och att vi inte heller ska ha det som mål.

- Handelsutbyte är viktigt. Problemet är att vi är så beroende av länder utanför EU. Vi bör fokusera på att minska beroendet från antagonistiska länder utanför EU. Inom EU ska vi ha ett bra handelsutbyte, menar Hushållningssällskapets VD.

Under länsdialogen redogjorde Paul för en rad utmaningar som lantbruket har och vad som bör göras för att minska dem.

- Till exempel bör vi snarast börja producera egen mineralgödsel. Sverige och Danmark är de enda länder som inte har någon egen produktion, säger Paul Robertson.

Framtidens kompetens och arbetskraft är en stor utmaning, även om det idag finns ett stort intresse för lantbruksutbildningarna på gymnasienivå. Paul Robertson avslutande ändå positivt med att påstå att lantbruket har en stor möjlighet att producera biologisk mångfald.

Professor Cornelia Witthöft berättade lite vad hon kommit fram till i sin forskning på Linnéuniversitetet. Framförallt att kosten påverkar vår hälsa.

- 40 procent av våra sjukdomar och lika mycket av vår intelligens påverkas av kosten. Vi måste öka vårt intag av växtproteinlivsmedel som till exempel baljväxter, säger Cornelia Witthöft.

I den efterföljande diskussionen gruppvis diskuterades frågor som vad som krävs för att lantbrukarna ska våga investera i den gröna omställningen, problemen kring generationsskiften samt framtidens produkter.

När det gäller investeringar är det framförallt lönsamhet och efterfrågan från kund som styr. Men flera menade att myndigheternas långa handläggningstider och regelkrångel minskar viljan att investera och utveckla. De efterfrågar också långsiktighet i besluten för att våga investera.

En av grupperna diskuterade problemen med generationsväxling lite mer ingående och kom fram till att det finns flera problemställningar.

• Det psykiska välmåendet och stressen det innebär att generationsväxla.
• Dialogen med myndigheter och svårigheter rörande detta.
• Samhällets attityd till lantbruk och arbetet som utförs.

När det gäller framtidens produkter handlade diskussionerna i en grupp framförallt om att det ur ett beredskapsperspektiv behövs mer baljväxter, rotfrukter och potatis. Det baljväxtmjöl som används i Sverige skulle kunna produceras i Sverige istället för att importeras från Canada.

Men en annan grupp poängterade att det viktigaste är att vi som land får en ökad produktion av animalier för att minska importen. De framhöll att det gäller både att det måste bli fler lantbrukare och att de befintliga behöver bli större.

Grödorna behöver dock anpassas efter odlingsförhållandena, inte minst på ett regnfattigt Öland. Vattenproblemen och vikten av vattenbesparande åtgärder återkom i diskussionerna.

I alla grupper efterlyste deltagarna bättre stöd och bättre dialog med länsstyrelsen, men framförallt ett enklare ansökningsförfarande när det gäller de olika stödformerna. Något som landshövding Allan Widman och länsstyrelsens medarbetare tar med sig i det fortsatta arbetet med att utveckla en livskraftig landsbygd i Kalmar län.