Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

"Det kan ta 50 år att återställa Östersjön"

Algblomning vid en klippa

Det går sakta, men vattenmyndigheterna kan ändå se att vattnet på vissa platser återhämtar sig. Många av de försämringar som syns beror helt enkelt på att vi blivit bättre på att upptäcka miljöproblem. Nu gäller det att hålla i och genomföra de åtgärder vårt vatten behöver, slår vattenvårdsdirektör Anna Linusson fast.

Det har gått sex år sedan vattenmyndigheterna tog tempen på hur vattnet mår. Nu har en ny klassificering gjorts.

Förändringarna är små, men det syns ändå förbättringar, och att det arbete som görs har betydelse.

Det är viktigt i sammanhanget att se vattenförvaltning som ett långsiktigt arbete, det finns inga snabba genvägar, menar Anna Linusson, vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt.

- Vi ser hela tiden att de åtgärder Sverige gör ger effekt. Men det tar tid. ­Om det har tagit 50 år att förorena Östersjön, kanske det tar 50 år att återställa havet, säger Anna Linusson.

Att förvalta vatten är komplext. Problembilden kan se olika ut inom en vattenförekomst, en å kan ha problem nedströms men inte uppströms. På samma sätt består en sjö som Mälaren av ett flertal vattenförekomster, eftersom förutsättningarna ser olika ut på olika platser.

Problemen kan också skilja sig i olika delar av Sverige. Övergödning är till exempel främst ett problem i de södra och mellersta delarna av landet.

Värst är problemen med just övergödning i Norra Östersjöns vattendistrikt, alltså i de mest tätbefolkade delarna av Sverige.

59 procent av ytvattnet i det distriktet bedöms ha betydande påverkan av övergödning. Motsvarande siffra för Östersjökusterna och inlandet från Norrköping ner till Skåne, alltså Södra Östersjöns vattendistrikt, är 38 procent. I Västerhavet är vart fjärde vatten betydande påverkat.

Blir det då inte bättre?

Jo, det blir oftast bättre, men det tar tid.

Sedan 2016 har det gjorts åtgärder i jordbruket som minskat fosforläckaget med åtminstone 26 ton per år. Troligen är detta en underskattning då en del lantbrukare själva bekostar åtgärder, och de syns inte i statistiken om de inte rapporterats in.

Många åtgärder för bättre vatten har genomförts, men det kan ta tid innan förbättringar syns på en större skala, Naturliga faktorer, som väder och avrinning, påverkar också vattenkvaliteten, och sådana naturliga variationer kan lätt dölja förändringar eller förbättringar.

Vattenmyndigheterna ser att det kommer att krävas både ekonomiska insatser och fysiskt arbete för att minska övergödningen.

Även om effekter inte kan ses direkt, så pekar allt mot att många av de stora problem som finns kan lösas, om den plan med åtgärder som nu tagits fram följs.

- Det är väldigt viktigt att vi genomför ytterligare en lång rad nödvändiga åtgärder, framför allt inom jordbruket, om vi ska åstadkomma förbättring, säger Anna Linusson.

Läs förslaget till ny förvaltningsplan 2021-2027 här Länk till annan webbplats.

Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Fakta / Åtgärder mot övergödning

Vattenmyndigheterna har räknat ut hur mycket utsläppen och läckaget av fosfor och kväve behöver minskas för att nå vattendirektivets mål för sjöar, vattendrag och kust.

  • Den sammanlagda minskningen som krävs är 510 ton fosfor och ungefär 5 500 ton kväve per år. Utsläppen behöver minska från bland annat reningsverk och små avlopp.
  • Det behövs även bättre rening av dagvattnet i våra tätorter. Men de största minskningarna, cirka 75 procent, behöver göras i läckaget av näring från jordbruksmark.
  • De åtgärder som behöver göras i jordbrukslandskapet är att exempelvis anlägga våtmarker, anlägga skyddszoner där man inte plöjer och gödslar, och kalka marken för att få en bättre struktur.
  • Det är möjligt att söka statliga bidrag för att genomföra dessa åtgärder, och för att uppnå målen om friskare sötvatten och ett renare Östersjön är det viktigt att det finns tillräckligt med pengar att söka för lantbrukarna.
  • Det kan även gå att uppnå förbättringar genom att exempelvis gödsla med rätt mängder, ta hand om stallgödsel på rätt sätt, och åtgärda diken som släpper ifrån sig näringsämnen.

Fakta / Svenska vatten

Ett av de mest omfattande avsnitten i vattenmyndigheternas nya förslag till planer och åtgärder för vatten handlar om hur vattnets tillstånd är, och vad som påverkar vattnet.

Analysen bygger på detaljerade data kring 27 525 vattenförekomster i Sverige. Drygt hälften av dem är vattendrag.

Fakta/ Åtgärdsbehov i våra vatten

För Kalmar län är åtgärdsbehovet i inlandsvattnen 4 573 kilo fosfor per år. För kustvattnen är åtgärdsbehoven per år 83 875 kilo kväve och 11 280 kilo fosfor.

På www.vattenmyndigheterna.se Länk till annan webbplats. finns en sammanställning av åtgärdsbehoven för varje län. Tänk på att behovet för kustvatten endast är kopplat till det län som har ansvar för vattenförekomsten, det vill säga har ansvar för att statusklassa vattenförekomsten. Det är dock inte dessa län som ensamt ansvarar för att åtgärder ska genomföras (samtliga län inom avrinningsområdet till en kustvattenförekomst kan ha mer eller mindre ansvar). Vad gäller åtgärdsbehovet för inlandsvatten så kommer ett genomförande av åtgärderna även ha en effekt på näringsbelastningen på kustvattnet. I sista kolumnen har vi därför sorterat bort den effekten: Där anges kvarvarande åtgärdsbehov efter att åtgärdsbehovet för inlandsvatten tagits hänsyn till.


Kontakt