Publiceringsdatum: 8 juni 2018

Sant eller falskt i medier och omvärld

Påverkanskampanjer, propaganda, falska nyheter och nättroll. Ämnen som samlade ett hundratal personer från länet när Länsstyrelsen igår arrangerade en kunskapsdag för aktörer inom Krissamverkan Kalmar län.

Deltagarna uppmanades att använda mobilen som arbetsverktyg under kunskapsdagen.

Krishändelser, politiska situationer och uttalanden; allt kan utnyttjas för att sprida propaganda och felaktig information. Bilder, film och rubriker manipuleras och nya ”sanningar” tillverkas. Att genomskåda manipulerat material, propaganda och falska nyheter kräver både träning och kunskap. Därför tog vi under gårdagen hjälp av forskare, handläggare och journalister för att få deras syn på vad propaganda är, varför någon vill påverka oss, vilka varningssignaler vi kan se och hur vi kan agera.

Felaktigheter får stor spridning

Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och var en av talarna under dagen. Emma har skrivit boken Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Hon menar att felaktigheter får stor spridning idag eftersom alla människor har en plattform att sprida desinformation på.
– Felaktigheter får stor spridning men förtydliganden och dementier får inte det. När felaktigheter väl har spridit sig är det väldigt svårt att få människor att sluta tro på desinformationen. Därför är det viktigt att jobba förebyggande, till exempel genom att stärka förtroendet för myndigheter.

Emma menar också att det är viktigt att forskare är ute och föreläser, precis som professorn Hans Rosling gjorde.
– Folk som är tvärsäkra på sina, ofta felaktiga, fakta tar mer plats idag. Det är Trump ett bra exempel på. De verkliga experterna uttrycker sig ofta på ett mer försiktigt och nyanserat sätt och får då inte lika mycket utrymme.

Nättroll och botar

En stor del av dagen ägnades åt att prata om så kallade nättroll som både finns i form av faktiska personer och digitala botar. Trollen spelar stor roll i försöken att splittra ett samhälle genom informationspåverkan. Henrik Agardh-Twetman vid Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) förklarar informationspåverkan:

– Det är en systematisk användning av information för att uppnå en effekt, skapa förvirring och splittring i ett samhälle, tvinga aktörer och myndigheter att hantera oroliga medborgare samt underminera förtroendet för media och myndigheter.

Fokus på valet

– Enkelt uttryckt så är det ett hot mot demokratin, det handlar om strävan att påverka ett demokratiskt system, förklarar Henrik vidare.

Detta är extra aktuellt i Sverige i år eftersom det är valår. Något som ger nättroll tillfälle att sprida felaktig information och misskreditera myndigheter.
– Målet är ofta att kasta in grus i maskineriet. Undergräva förtroendet för valets genomförande, påverka väljarnas vilja och förmåga att rösta samt skapa polarisering, det vill säga två läger där alla hatar varandra, säger Henrik Agardh-Twetman.

Viktigt att arbeta tillsammans

Men det finns beredskap för informationspåverkan i Sverige. MSB jobbar aktivt med frågan. Riksdagen har beslutat att svenska myndigheter ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer samt neutralisera propagandakampanjer.

Länets krisberedskapsdirektör Ana Norlén menar att det är viktigt att alla aktörer jobbar tillsammans med detta:
– Syftet med denna kunskapsdag var att väcka tankar och hitta verktyg så att vi kan hantera påverkanskampanjer tillsammans i länet. Informationspåverkan är verkligen ingen ny företeelse, det som är nytt är de moderna verktyg vi nu har för att hantera propaganda. Och det lyckas vi med tillsammans.

Kontakt