Landshövding och länsråd

Landshövdingen är Länsstyrelsens chef och utses direkt av regeringen. Länsstyrelsens ledning består av landshövdingen tillsammans med ett länsråd.

Landshövdingen är regeringens företrädare i länet och utses ofta i ett sexårigt förordnande, som i vissa fall kan förlängas. Landshövdingen ska samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov.

I länet finns också ett länsråd som leder det dagliga arbetet i Länsstyrelsen och fungerar som landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare. Länsrådet utses av regeringen efter normalt rekryteringsförfarande.

Landshövding Thomas Carlzon

Thomas Carlzons förordnande gäller från
1 juni 2017 till september 2020.

Thomas kommer närmast från näringslivet
där han jobbat många år på IKEA Sverige.
Thomas ledord är "tillsammans" eftersom han
anser att samverkan i olika frågor är A och O.

Landshövding Lena Sommestad

I vår bildbank hittar du bilder från vår verksamhet som är fria för media att använda, till exempel bilder på landshövdingen.

Pressbilderlänk till annan webbplats

Kalmar läns landshövdingar från 1634 och framåt:

  1. Jesper Andersson Cruus (1634-1637).
    (1576-1647) Före detta överste och krigsråd, tidigare ståthållare på Jönköpings slott. Avskedades på grund av egenmäktiga tilltag mot tullen.
  2. Conrad von Falkenberg 1637-1645
    (1591-1654) Tidigare bl a kapten vid Södermanlands regemente och kommissarie i Holland, begärde avsked på grund av sjuklighet.
  3. Gabriel Gyllenankar 1645-1655
    (okänt troligen -1657) Förut underståthållare på Stockholms slott. Han anses som en av Kalmars dugligaste och populäraste landshövdingar.
  4. Göran Eriksson Ulfsparre 1655-1656
    (okänt troligen -1656) Överste, deltog i 30-åriga kriget.
  5. Carl Filip von Sack 1656-1661
    (1627-1661) Tidigare ståthållare på Riga.
  6. Claes Persson Banér 1661-1664
    (1620-1675) Var tidigare landshövding över Helsingland, Gestrikland och Herjedalen.
  7. Gustaf Cruus 1664-1666
    (1620-1665) Överste över Kalmar regemente, sedan Upplands regemente.
  8. Tf landshövding Christopher Larsson Grubbe 1665 
    (1593-1681). Feltsekreterare i Tyskland, stadspresident i Kalmar, en personlig tjänst, 1636-1673. Utgav "Penu Proverbiale". Adlad av Drottning Kristina. Hade 25 barn i två äktenskap.
  9. Claes Niklas Dankwardt-Liljeström 1666
    (1613-1681) Överste, sedemera generalmajor i infanteriet.
  10. Peder Persson Hammarskiöld 1666-1671
    (1616-1671) Överste, vice landshövding i Landskrona före vistelsen i Kalmar
  11. Mauritz Posse 1671-1674
    (1632-1702) Tidigare landshövding i Kronobergs län, friherre 
  12. Conrad Gyllenstierna 1674-1677
    (1645-1684) Ordförande i stora reduktionskommissionen. Entledigades från landshövdingeposten.
  13. Henrik von Vicken 1677-1679
    (1624-1690)
  14. Överste Hans Georg Mörner 1679-1680
    (1623-1685) Bland annat överste, generalmajor, landshövding i Jönköpings län, guvernör över Kalmar och Kronobergs län, guvernör över Jönköpings län. 
  15. Hans Wachtmeister 1680-1683
    (1641-1714) Guvernör över Kalmar och Blekinge län. Orsaken till ändringen av länsdelningen var att man tänkte förlägga den svenska örlogsflottan till Kalmar där bland annat ett örlogsvarv anlades 1681. Wachtmeister var även generalamiral över svenska flottan samt generalguvernör. Till sin hjälp hade han Erik Nilsson Ehrensköld 1681-1683 (1634-1684) med titeln ståthållare. 
  16. Hans Clerk 1683-1694
    (1634-1694) Amiral, tidigare landshövding i Västerbottens län
  17. Carl Gyllenpistol 1694-1695
    (1641-1695) Generalmajor
  18. Blechardt Wachtmeister 1695-1701
    (1644-1701) Generalmajor och överste för Östgöta kavalleri, deltog i slaget vid Narva. Som landshövding vikarierade översten och kommendanten Ernst Lode 1699 samt översten och kommendanten Mattias Salmont 1700.
  19. Reinhold Rehbinder 1701-1709
    (1640-1709) Generallöjtnant samt chef för Nerikes och Vermlands regemente. 
  20. Adam Carl de la Gardie 1709-1711
    (okänt 1721) Överste vid Magnus Stenbocks värvade regemente i Wismar.
  21. Gabriel Gyllengrip 1711-1721
    (1664-1726) Kapten,assessor i Göta hovrätt.F W Leijonancker (1876-1883)
  22. Georg Vilhelm Fleetwood 1721-1728
    (1669-1728) Friherre, generalmajor och chef för Upplands regemente.
  23. Gustaf von Psilander 1728-1734
    (1669-1738) Amiral, tidigare älskad landshövding på Gotland.
  24. Georg Bogislaus Stael von Holstein 1728-1734
    1685-1763) Tillfångatogs i slaget vid Narva och sänd till Sibirien, överste vid Skaraborgs regemente, tjänade en tid under hertigen av Holstein, återvände till Sverige, adlades samt utsågs till överste och kommendant i Kalmar. Flera fabriker anlades i Kalmar under hans landshövdingetid. Som tf landshövding vikarierade Georg Didrik von Essen 1735, överste och kommendant, samt översten och kommendanten Samuel Ankarstjerna 1748, 1750 och 1751.
  25. Nils Djurklou 1755-1757
    (1686-1758) Friherre, blev efter två år som landshövding chef för Kalmar regemente.
  26. Carl Gustaf Roxendorff 1757-1774
    (okänt) Bland annat överste för Kalmar regemente, överkommendant för fästningsverken i länet, friherre, deltog i Karl XII:s krig mot Norge.
  27. Carl Rappe 1774-1781
    (1721-1790) Bland annat överste vid Smålands kavalleriregemente, politiker, hattpartiets ledare 1760-1762, generallöjtnant, arbetade mycket för att ge länet bättre vägar och ett mer rationellt vägunderhåll, bekämpade lönnbränneriet, lade på folket i länet olagliga skatter, vilket gjorde att kung Gustaf III var tvungen att ge honom tjänstefrihet 1781, han återvände inte i tjänsten men fick behålla en stor del av lönen. Som vikarie tjänstgjorde amiralitetsöversten Per Liljehorn 1775 och 1776. Ingvar Lindell (1959-1971)
  28. Lars Fredrik Kaulbars 1781-1788
    (okänt) överste och friherre.
  29. Fredrik von Köhler 1788-1790
    (okänt) överstelöjtnant och friherre.
  30. Mikael (Cosswa) Ankarsvärd 1790-1810
    (1741-1838) Militär, bland annat rådgivare åt Gustaf III, föll efter kritik av krigsplaner mot Ryssland i onåd. Tog avsked som landshövding. 
  31. Johan Georg de la Grange 1810-1822
    (1774-1884) Militär, bland annat i fälttåget i Meclenburg och Pommern, deltog aktivt vid Gustaf IV Adolfs fängslande och avsättning. Han tog initiativet till att Hushållningssällskapet inrättades 1811. Under hans tid som landshövding blev Öland ett eget landshövdingedöme, 1819-1825, Ölands landshövding var först Axel Adelsparre 1819-1821 och därefter Lagman Eric Gustaf Lindencrona 1821-1825 då Öland förenades med Kalmar län.
  32. Gustaf Peter Nordenancar 1822-1839
    (1771-1839) Bland annat överstelöjtnant i örlogsflottan, ledamot avkrigsvetenskapsakademien, var så intresserad av att bli landshövding i Kalmar att han betalade sin företrädare 22.000 rd b:o - en ackordsumma - för att bli innehavare av ämbetet, vilket gjorde att han måste skuldsätta sig och inte orkade lägga ner så mycket kraft på arbetet som han borde. Målat av Axel Smith efter miniatyr av Fränkel.Lena Sommestad (2014-)
  33. Jacob August von Hartmansdorff 1839-1840
    (1792-1856) Första gången en ämbetsman blev landshövding i Kalmar, det första året som tillförordnad landshövding. Före detta kansliråd, politiker, som hovkansler lät dra in en del tidningar som var oppositionella mot regeringen och måste avgå och skickades då till Kalmar.
  34. Claes Ulrik Nerman(1792-1852) Tidigare häradshövding i Dalsland, rättegångsbiträde och handsekreterare åt Magnus Brahe vid riksdagen, polismästare i Stockholm och kunglig rådgivare, justitiekansler. 
  35. Knut Erik Sköldebrand 1852-1873
    (1807-1874) Bland annat kammarjunkare, riddarhuskanslist, kammarherre, tillförordnad landshövding i Kalmar ett år före utnämningen till ordinarie. En verksam och initiativrik landshövding. Banade väg för järnvägs- och kanalbyggandet i länet. 
  36. Gustav Jakob Edelstam 1873-1888
    (1831-1892) Expeditionschef i ecklesiastikdepartementet. Målat av hovintendenten Edvard Perseus.
  37. Viktor Lennart Groll 1888-1889
    (1845-1896) Fiskal, assessor i Svea hovrätt, expeditionschef i civildepartementet och därefter expeditionschef i justitiedepartementet. Efter ett år som landshövding i Kalmar blev han statsråd. 
  38. Karl Adolf Fagerlund 1889-1903
    (1842-1903) Vice häradshövding, länsnotarie i Gävleborgs län, landssekreterare därstädes, tillförordnad landshövding i Kalmar under Grolls stadsrådstid fram till 1896 när han blev ordinarie. 
  39. Conrad Cedercrantz 1903-1917
    (1854-1932) Notarie i Svea hovrätt, kammarherre, "chief justice of Samoa", landshövding på Gotland, riksdagsman. 
  40. John Ludvig Falk 1917-1938
    (1873-1956) Före detta länsnotarie och landssekreterare i Västerbotten, landssekreterare därstädes, sakkunnig i Jordbruksdepartementet, riksdagsman. Han arbetade för Ölands elektrifiering. Specialområden var jakt, fiske och jordbruk. Arbetade både regionalt och nationellt för Röda Korset. Lade förslag till anordnande av ålderdomshem och tandvård i länet. 
  41. Arvid Lidén 1938-1947
    (1881-1950) Före detta landssekreterare i Norrbotten, Västmanland och Stockholm, var tidigare dessutom förlikningsman för medling i arbetstvister. 
  42. Ruben Wagnsson 1947-1958
    (1891-1978) Folkskollärare, undervisningsråd och riksdagsman. Lämnade uppdrag i riksdagens första kammare, TCO, ordförandeskapet i IOGT, Hörselfrämjandet, Skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, Svenska Europahjälpen mm när han blev landshövding. Förbättrade länets vägar och järnvägar samt flygförbindelser. Ölandsbrofrågan blev aktuell liksom etableringen av ett atomkraftverk vid Figeholm. Engagerad i biståndsfrågor, var ordförande i Röda korset. 
  43. Ivar Persson 1959-1967
    (1901-1979) Landstingsman, statsråd, chef för ecklesiastikdepartementet.
  44. Erik Westerlind 1968-1981
    (1914-1990) Byråchef på finansdepartementet, landshövding i Stockholm.
  45. Eric Krönmark 1981-1996
    (1931-) Riksdagsman och statsråd, chef för försvarsdepartementet, Civilbefälhavare Civo Syd, Lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden införlivas nu i Länsstyrelsens förvaltning, skatteavdelningen bryts ur. Järnvägen rustas upp.
  46. Anita Bråkenhielm 1996-2002 
    (1937-) Läkare, riksdagsledamot, landshövding i Kristianstads län 1990-1996. Kalmar län blev "försökslän" och fick ett Regionförbund. Länsstyrelsens styrelse ersattes av landshövdingens råd. Södra Ölands odlingslandskap blev ett världsarv. 
  47. Sven Lindgren 2002-2011 
    (1946-) Universitetslektor i statskunskap, kommunalråd i Linköping
  48. Stefan Carlson 2012-2016
  49. Thomas Carlzon 2017-närvarande

Landshövdingens kalender

Här nedan hittar du information om landshövding Thomas Carlzons inplanerade aktiviteter. Vi uppdaterar informationen löpande.

Mötesförfrågningar

Förfrågningar om landshövdingens medverkan vid olika möten och evenemang ställs till charlotte.breitholtz@lansstyrelsen.se

Vecka 26

24/6: Lunch och utdelning Årets företagare Kalmar län, Residenset

25/6: Platsbesök med djurenheten, Kalmar län

27/6: Kommun- och företagsbesök, Kalmar kommun

 

Vecka 27

3/7: Företagsbesök Åbro Bryggeri, Vimmerby

PRO/SPF Sommarträff, Vimmerby

4/7: Besök hos Kustbevakningen i Oskarshamn

6/7: Årsmöte Smålandskustens Skärgårdsförening, Östra Skälö

 

Vecka 28

11/7: Årets Ölänning, Sollidens slott, Borgholm

12/7: Invigning av Mörbylånga Vattenverk, Mörbylånga

14/7: Victoriadagen, Borgholm

 

Länsråd Malin Almqvist

I länet finns ett länsråd som leder det dagliga arbetet i Länsstyrelsen.

Landshövding Lena Sommestad

Insynsråd

Insynsrådet har insyn i Länsstyrelsen Kalmar läns verksamhet och ger råd till landshövdingen. Ledamöter i insynsrådet är:

  • Jenny Andersson, lantbrukare
  • Mari Kadowaki, VD
  • Matilda Wärenfalk, ordförande kommunstyrelsen Mörbylånga kommun
  • Anders Henriksson, regionråd, ordförande regionstyrelsen
  • Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet
  • Jan-Olof Torstensson, ordförande Länsförsäkringar
  • Anders Åkesson, riksdagsledamot
  • Laila Naraghi, riksdagsledamot

Kontakt