Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder
Du kan få stöd för vattenvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Det kan till exempel vara att anlägga eller restaurera våtmarker. Du kan också få stöd för att anlägga tvåstegsdiken, kalkfilterbäddar eller någon annan investering som förbättrar vattenkvaliteten.
All allmän information om stödet, villkoren som gäller och hur du ansöker finns hos Jordbruksverket:
Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder 2023–2027, Jordbruksverket
Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen handlägger din ansökan.
Vi rekommenderar att du stämmer av din planerade vattenvårdsåtgärd med Vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar. Detta för att din åtgärd skall blir så bra som möjligt och för att underlätta att komma upp i poäng. Använd formuläret på sidan Anlägga våtmark.
Anlägga våtmark
Öppnas i nytt fönster.
Du kan också skicka e-post direkt till vattenenheten: intressevatmarker.kalmar@lansstyrelsen.se
Det finns tre olika stöd inom vattenvårdsåtgärder. Mer information om dessa finns i flikarna nedanför.
Ansökningsomgångar
Ansökningar hanteras löpande i den ordning de kommer in.
Kommande utlysningar
Inga planerade utlysningar under 2024.
Prioriteringar
Länsstyrelsen Kalmar län har valt att göra regionala prioriteringar inom området:
- Prioriterade arter
Länsstyrelsen har också valt att förstärka de nationella poängen inom området:
- Naturlig utformning
Urvalsmodul (nationella/regionala/maxpoäng):
- Gynnsam utformning 200/-/200
- Arter och naturtyper 150/-/150
- Naturlig utformning 150/100/250
- Metod 125/-/125
- Tillgängligt för allmänheten 75/-/75
- Åtgärdsbehov övergödning 100/-/100
- Prioriterade arter -/100/100
Summa: 800/200/1000
Hotade arter och naturtyper i länet
Hotade naturtyper i länet
- Rikkärr
- Källkärr
- Kalkfuktare
- Laguner
Hotade kärlväxter i länet
- Gulyxne (Liparis loeselii)
Hotade fåglar i länet
- Brushane
- Roskarl
- Rödspov
- Storspov
- Strandskata
- Svartbent strandpipare
- Sydlig kärrsnäppa
- Tofsvipa
- Bläsand
- Kricka
- Skedand
- Stjärtand
- Årta
- Ängshök
Hotade groddjur i länet
- Grönfläckig padda
- Gölgroda
- Långbensgroda
- Strandpadda
- Större vattensalamander
Hotade snäckor i länet
- Kalkkärrsgrynsnäckan (Vertigo geyeri)
Hotade insekter i länet
- Väddnätsfjäril
Hotade arter och naturtyper i länet
Prioriterad vadfågel i länet
- Brushane
- Enkelbeckasin
- Roskarl
- Rödbena
- Rödspov
- Skärfläcka
- Storspov
- Strandskata
- Större strandpipare
- Svartbent strandpipare
- Sydlig kärrsnäppa
- Tofsvipa
- Bläsand
- Kricka
- Skedand
- Stjärtand
- Årta
- Ängshök
Prioriterad änder i länet
- Bläsand
- Kricka
- Skedand
- Snatterand
- Sjärtand
- Årta
Minimipoäng för stöd
För att din ansökan ska kunna kunna beviljas måste den komma upp i minst 550 poäng.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får i e-tjänsten vägledning om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e-tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Regionala prioritering
Du kan få stöd för våtmarksåtgärder som minskar transporten av näringsämnena kväve och fosfor från odlingslandskapet till sjöar, vattendrag och hav. Det kan handla om att anlägga en ny våtmark för näringsretention men även att återskapa eller restaurera våtmarker där de tidigare funnits.
Hur stor renande effekt en våtmark eller fosfordamm får beror framför allt på placering och utformning. En våtmark eller damm har en bättre effekt om den är placerad där det är höga koncentrationer av näringsämnen i vattnet. Även utformningen är viktig, den måste ha förutsättningar för bra näringsrening. I en våtmark sker näringsrening genom att bakterier omvandlar kvävet i vattnet till kvävgas (denitrifikation), genom att partiklar som innehåller fosfor sjunker till botten eller fastnar på vegetation och genom att näring tas upp i växter. Sammantaget så får man en bra näringsrening om man har en grund våtmark med hög koncentration av näringsämnen i vattnet som kommer till våtmarken, en lång väg mellan in- och utlopp, solbelyst med vegetation och bra förutsättningar för skötsel.
Följande aspekter är viktiga att tänka på och förtydliga i din ansökan:
Åtgärdsbehov övergödning
Restaurering eller anläggning av våtmarker med syfte att hålla kvar näringsämnen är prioriterat i områden med ett utpekat behov av att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark. Se anvisningar på Jordbruksverkets sida för investeringsstödet.
Näringsbelastning
För en bra näringsrening ska vattnet som kommer till våtmarken ha en hög halt av näringsämnen. Halterna av näringsämnen i vattnet beror till stor del på hur mycket åkermark det finns i våtmarkens tillrinningsområde, det vill säga i området som förser våtmarken med vatten från avrinning.
Våtmarkens tillrinningsområde och arealen åkermark ska framgå av den obligatoriska kartan som skickas med ansökan. Poäng ges i för andelen av avrinningsområdets areal som är åker.
- Andel åkermark i procent fås genom att dividera arealen åkermark med den totala arealen för tillrinningsområdet och sen multiplicera med 100.
- Våtmarkens tillrinningsområde (området som förser våtmarken med vatten från avrinning) kan uppskattas med hjälp av webbgis ”Våtmarksplanering” och skiktet ”Teoretisk ytavrinning”. Ett noggrannare tillrinningsområde kan man beräkna med hjälp av mätverktyget och avgränsningar (vattendelare) i form av delavrinningsområdesgränser (DARO) och höjddata.
Näringsrenande
Våtmarken ska vara utformad så att den har en god näringsrenande effekt. Det finns flera viktiga aspekter att tänka på:
- Tid för rening: för att vattnet ska hinna renas bör vattnets uppehållstid i våtmarken vara minst 2-3 dygn som medel. En kort uppehållstid är speciellt negativt för fosforavskiljning genom sedimentation.
- Nyttja hela våtmarken: så stor andel som möjligt av våtmarkens yta ska vara aktiv, det vill säga vattnet ska spridas jämnt i våtmarken istället för att gå i kanaler och det ska vara långt mellan in- och utlopp.
- Djup som tillåter vegetation: Relativt grunda våtmarker fungerar bäst för både näringsretention och biologisk mångfald. Detta då det krävs vegetation för en effektiv omvandling av kväve till kvävgas. Ett medeldjup på under 1 m är fullt tillräckligt och det är oftast inte kostnadseffektivt att anlägga en djupare våtmark.
För att få en uppskattning av vattnets uppehållstid (hur länge vattnet stannar i våtmarken) behöver man veta hur mycket vatten som når våtmarken och våtmarkens volym.
- Hur mycket vatten som når våtmarken i m3 per år räknar man ut med hjälp av den specifika avrinningen (avrinning per ytenhet) och våtmarkens tillrinningsområde. Hitta avrinningen i mm/år för området på https://vattenwebb.smhi.se/avrinningskartor/. För att få årsavrinningen (m3), multiplicera avrinningen (m) med tillrinningsområdets areal (m2).
- Våtmarkens volym beräknas genom: Areal (m2) multiplicerat med medeldjup (m). Ex en våtmark på 2 ha med ett medeldjup på 0,8 m ger: 20 000*0,8=16 000 m3
- Våtmarkens omsättningstid är viktig för att kunna uppskatta den näringsrenande effekten. Omsättningstiden i dygn beräknas genom att multiplicera våtmarkens volym (m3) med antalet dagar på ett år (365) delat med årsavrinning till våtmarken (m3): (volym*365)/avrinning = omsättningstid i dygn.
Ansökningsomgångar
Ansökningar hanteras löpande i den ordning de kommer in.
Kommande utlysningar
Inga planerade utlysningar under 2024.
Prioriteringar
Länsstyrelsen Kalmar län har valt att förstärka de nationella poängen inom området:
- Näringsrenande
Urvalsmodul (nationella/regionala/maxpoäng):
- Åtgärdsbehov övergödning 400/-/400
- Näringsbelastning 200/-/200
- Näringsrenande 200/200/400
Summa: 800/200/1000
Minimipoäng för stöd
För att din ansökan ska kunna kunna beviljas måste den komma upp i minst 450 poäng.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får i e-tjänsten vägledning om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e-tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
Ansökningsomgångar
Ansökningar hanteras löpande i den ordning de kommer in.
Kommande utlysningar
Inga planerade utlysningar under 2024.
Prioriteringar
Länsstyrelsen Kalmar län har valt att göra regionala prioriteringar inom området
- Prioriterat område fysisk påverkan
Ett prioriterat område är ett område där länsstyrelsen bedömer att det finns ett behov av att förbättra vattenkvaliteten
Urvalsmodul (nationella/regionala/maxpoäng):
- Åtgärdsbehov övergödning 200/-/200
- Vattenkvalitet 600/-/600
- Prioriterat område – fysisk påverkan -/200/200
Summa: 800/200/1000
Minimipoäng för stöd
För att din ansökan ska kunna kunna beviljas måste den komma upp i minst 600 poäng.
Alla ansökningar poängsätts utifrån olika poängkrav. Du som söker stöd får i e-tjänsten vägledning om vilka svar och underlag som du behöver lämna. I e-tjänsten kan du också se hur dessa efterfrågade uppgifter kommer att bedömas och vilka krav som gäller för att få poäng.
