Invasiva främmande arter i Kalmar län

Andra invasiva arter i Kalmar län

Här listar vi andra invasiva arter i länet. De här arterna är inte med på EU-listan. Därför finns inga regler för dem om bland annat försäljning och import.

Men även dessa arter är ett hot mot den biologiska mångfalden, och vi bör vara uppmärksamma på deras spridning.

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Lupiner sprider sig längs vägrenarna där de gör tillvaron svår för många ängsarter. Många ängsblommor trivs vid vägrenar eftersom jordmånen är mager och för att vägkanterna slås regelbundet. När lupinen börjar växa i samma miljö gödslar den jorden och de inhemska ängsblommorna kommer därför inte längre att trivas i vägrenen.

Lupinerna är vackra, men extremt invasiva. Plocka gärna blommorna innan de hinner att sätta frö, så hjälper du till att förhindra spridning.

Blomsterlupin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Bakgrund

Första gången arten noterades vild i Sverige var 1870 då den hade spridit sig från en trädgård. Växten togs ursprungligen hit från västra Nordamerika av den kände växtsamlaren David Douglas, och är tack vare sin ståtliga blomställning en omtyckt prydnadsväxt.

Vad är problemet med lupiner?

Lupinerna är ståtliga och har en stor färgvariation. Vi har väl alla sett långa vägsträckor som kantas av enbart lupiner. Det är en snabbväxande, flerårig art som sprider sig effektivt med frön, men även genom underjordisk jordstam. Eftersom blomsterlupin är en kvävefixerande art ökar kvävehalten i jorden där den växer, vilket kan påverka omgivande flora. Blomsterlupin konkurrerar även ut vägkantens övriga flora genom att de skuggar lågväxande arter. Även insektslivet kan drabbas, eftersom många fjärilar och vildbin är beroende av särskilda värdväxter, som kan konkurreras ut av lupinerna.

Hur bekämpar jag lupinerna?

Lupinen är envis och seg och därför måste bekämpningen vara långsiktig och upprepas ofta. Rötterna klarar övervintringen bra och fröna i marken bevarar sin grobarhet i över 70 år. I första hand bör man se till att det inte bildas några frön genom att kapa av blomstjälkarna innan fröna mognar. Då fylls inte fröbanken i marken på och inga fler frön sprids ut i omgivningen.

  • Angrip plantorna direkt när de kommer upp på våren, sparka eller skrapa sönder dem när plantorna är små. Återkom med ett par veckors mellanrum, så minskar utbredningen av beståndet.
  • Slå plantorna innan de gått i blom. Då kommer de tillbaka och hinner förmodligen blomma sent, men de hinner inte bilda frön.
  • Slå av blommorna direkt efter att de har blommat över.
  • För att bestånden ska minska i omfattning krävs att växterna kapas 3-4 gånger under vegetationsperioden. Slåtter två gånger per sommar räcker för att hindra ytterligare utbredning av bestånden.
  • Gräv upp lupinerna med rötterna.
  • Återkom nästa år och gräv upp eventuella nya plantor.
  • Så ALDRIG frön utanför din tomt eller sprid på annat sätt.
  • Lägg aldrig frökapslar eller rötter i skogen eller på kompost.
  • Frökapslar och rötter läggs i säckar och sorteras som brännbart på din återvinningscentral. Avfallsanläggningar kan ta emot större mängder avfall.

Parkslide (Reynoutria japonica) och jätteslide (Reynoutria sachalinensis)

Parkslide och jätteslide är två snabbväxande och storväxta invasiva arter i Sverige. De kan sprida sig snabbt och orsaka stora skador. Deras rötter och underjordiska stammar kan via sprickor tränga igenom asfalt, dränering, avlopp och husgrunder. De är mycket svårutrotade så man gör bäst i att inte plantera dem alls. Om den redan står där så flytta inte på jorden omkring den, en enda liten rotbit på mindre än ett gram kan bli en ny planta. Lägg inte växtdelar i komposten och släng den aldrig i naturen. Växtdelar och eventuella jordmassor lämnas på återvinningsstationen som brännbart.

Parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fakta om parkslide, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Strandkotula (Cotula coronopifolia)

Strandkotula är en liten växt från Sydafrika som idag har satt en ny gul nyans på de öländska stränderna. Den bildar täta mattor som gör det svårt för andra arter att få plats. Kotulan producerar många frön per planta som sprids med vattnet och de kan på så sätt bli många på kort tid.

Fakta om strandkotula, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Om du hittar en kotula så rapportera den!

Rapportera på Artportalen Länk till annan webbplats.

Sjögull (Nymphoides peltata)

Detta är en flytbladsväxt som i likhet med näckrosor bildar täta mattor på lugna sjöar och dammar. Arten än så länge inte funnen i Kalmar län men det är troligtvis bara en tidsfråga innan den upptäcks även här. Dess täta täcke på vattenytan påverkar hela ekosystemet i sjön negativt och gör det även svårt för människor att fiska, bada och åka båt. Den är väldigt svår att utrota och det är därför viktigt att den rapporteras in i tidigt skede när den hittas i nya vatten.

Sjögull, Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fakta om sjögull, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Vattenpest (Elodea canadensis)

Detta är en vattenväxt som växer i dammar, sjöar, våtmarker och i lugna vattendrag. Den sprider sig genom att växtdelar går av och sedan flyter iväg och slår rot på en annan plats. Det bildas snabbt täta bestånd i näringsrika vatten och påverkar hela vattnets ekosystem. Vattenpest bidrar till övergödning och påverkar även människor genom att försvåra för bad, fiske och båttrafik.

Om du rensar i ditt akvarium eller i din damm så lägg alla växtdelarna i en påse och lämna till återvinningscentralen för förbränning. Töm aldrig ut vattnet från dammar och akvarier i naturen.

Vattenpest, Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fakta om vattenpest, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Vresros (Rosa rugosa)

Vresrosen kom till Sverige som prydnadsväxt och har därefter spridit sig till stränder och sandiga miljöer. Nyponen kan spridas långt med vatten och fåglar. Vresrosen täcker och binder sand. Den växer så tätt att andra växter och många insekter inte får plats. Det finns många andra alternativ till vresrosen att plantera i trädgården. Fråga gärna på din plantskola.

Vresros, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fakta om vresros, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)

Denna fisk lever på bottnarna i både sött och salt vatten. Den är vanlig längs Kalmar läns kuster, men än så länge finns det inga rapporter om att den hittats i några svenska sötvatten. Det är en aggressiv fisk som jagar bort andra fiskar och äter upp deras mat och deras rom. Den kan förväxlas med svart smörbult, ringbuk och tånglake.

Svartmunnad smörbult, Sveriges Lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Fakta om svartmunnad smörbult, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Mink (Mustela vison)

Arten infördes från Nordamerika till Europa och Sverige på 1920-talet. På 70-talet exploderade de svenska kustpopulationerna efter upprepade större rymningar och utsläppningar. Minken har stor negativ effekt på förekomsten av de flesta djurgrupper och påverkar därför hela ekosystem.

Mink, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fakta om mink, artfakta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kanadagås (Branta canadensis)

Kanadagåsen är en nordamerikansk art, som infördes till Sverige i början av 1930-talet. Arten har spridit sig över landet och finns nu långt upp i norra Sverige som häckfågel. Antalet gäss ökar fortfarande. Gässen gynnas av det moderna jordbruket med stora fält och riklig tillgång på mat. Det uppskattas inte av bönderna, eftersom flockarna med gäss kan äta upp mycket av grödorna. Nedbajsade badstränder är vi nog många som har fått uppleva. Kanadagässen i Sverige jagas, men de ökar lika fullt.

Fakta om kanadagås, artfakta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Mördarsnigel (Arion vulgaris)

Mördarsnigeln, eller spansk skogssnigel som den också kallas, upptäcktes i Sverige 1975. Den sprider sig naturligt och orsakar stora skador i natur och trädgårdar, då den äter allt i sin väg.

Mördarsnigel, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fakta om mördarsnigel, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus)

I oktober 2021 gjordes länets första fynd av den invasiva arten svarthuvad snigel i Högsby kommun. Under hösten 2024 rapporterades arten in från två andra orter i Högsby kommun. Inventering visar att arten är väl spridd på de tre orterna. Experter på Artdatabanken har gjort en riskanalys av arten och man har kommit fram till att denna snigel kan bli ett problematiskt skadedjur. Det beror dels på att det finns så många sniglar en plats, dels för att den finns i eller nära odlingar där snigeln gör skada genom att äta upp växter. Den konkurrerar också ut andra sniglar och snäckor, både våra inhemska arter och mördarsniglar. För att undvika att den svarthuvade snigeln blir permanent och sprider sig ännu mer krävs rapportering av arten och bekämpning i ett tidigt skede.

Rapportera och bekämpa arten

Alla rapporter av svarthuvad snigel hjälper oss att ringa in hur stor spridning arten har. Om du upptäcker svarthuvad snigel ska du rapportera den med foto.

Rapportera på invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Du kan hjälpa till att bekämpa alla svarthuvade sniglar du ser. Det finns flera metoder som du kan prova:

  • Halshugg/klipp sniglarna. En trädgårdssax, kniv eller en vanlig spade med skarpt blad kan användas.
  • Plocka sniglar och avliva dem med hjälp av kokhett vatten.
  • Plocka sniglar och avliva dem genom att frysa in dem i en burk eller påse.
  • Sätt ut skålar med öl i, sniglarna dras till detta och drunknar.
  • Gillra fällor för sniglarna genom att lägga ut föremål på marken (till exempel brädbitar, masonitskivor, plastsäckar). Sniglarna kommer att gömma sig under dem på dagarna. Vittja fällorna varje dag och avliva sniglarna.
  • Lägg ut snigelmedel: Det finns medel som är giftiga för sniglar, exempelvis järnfosfat (Ferramol). Dessa medel är ofarliga för andra djur och för naturen, men tänk på att de också slår mot andra arter av sniglar och snäckor.
  • Hittar du ägg, gräv upp dem och lägg dem i en tätt försluten påse som sedan lämnas som brännbart material på en återvinningscentral.
  • Har du möjlighet att hålla ankor i din trädgård så kan de hjälpa till att minska snigelbeståndet, eftersom de tycker att sniglarna är goda.

Sniglarna dras till ruttnande frukt och grönsaker, börja ditt letande och din bekämpning vid platser där det odlas eller finns en kompost. Plocka och samla sniglar ofta, det går bäst tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Extra effektivt är det när det är fuktigt eller efter regn, eftersom sniglar är mer aktiva då. Det ger bra effekt om man regelbundet samlar upp sniglar dagligen i några veckor.

Om svarthuvad snigel

Den svarthuvade snigeln är 4,5–6 cm lång som vuxen, och man känner igen den på att den har en grågul/gråvit kropp och ett svart till blåsvart huvud. Tentaklerna har samma svarta färg som huvudet. Den är betydligt mindre än mördarsnigeln och kan skiljas från andra liknande snigelarter genom att den alltid har andningshålet baktill i mantelns högersida (se bild nedan). Liknande arter som trädgårdssnigel, parksnigel och gråsidig skogssnigel har alltid andningshålet framtill i mantelns högersida.

Den svarthuvade snigeln kan inte övervintra i Sverige. Äggen kan dock överleva vintern och det är på det viset den övervintrar. Sniglarna växer till sig under sommaren och de hittas nästan aldrig före mitten av juli. Det finns uppgifter om att den svarthuvade snigeln bara lägger ägg en gång per säsong. Genom att bekämpa sniglarna innan de lägger ägg bör antalet minska tydligt kommande säsong och förhoppningsvis kan den utrotas helt på några års sikt.

Fakta om svarthuvad snigel, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Kontakt

Art- och friluftslivsenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss