Mål, strategi och prioritering

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

För varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar beslutade som syftar till att utgöra kriterier för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringen för förorenade områden är att de är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Naturvårdsverket har under år 2014 tagit fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Målen ska bidra till att öka arbetstakten samt att öka användningen av annan teknik än den traditionella, schaktning och deponering av massor, i syfte att effektivisera efterbehandlingsprocessen.

Förslaget är utformat enligt följande:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Som övergripande mål gäller att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön vara åtgärdade. Vidare anges att som förutsättning för att uppnå etappmålet ska samlad, tydlig och kvalitetssäkrad digital information om förorenade områden finns allmänt tillgänglig. Förorenade områden undersöks och utreds även i sådan omfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas.

Nationella tillsynsmål

Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Länsstyrelsen i Kalmar län har gjort om Naturvårdsverkets tillsynsmål till länets mål för operativ tillsyn och tillsynsvägledning.

Regionala mål

Regionala mål har tagits fram av efterbehandlingsgruppen för att vägleda länets kommuner och Länsstyrelsen i sitt arbete med egeninitierad tillsyn av förorenade områden.

  • Kalmar län har som mål att år 2030 är minst 25 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
  • Kalmar län har som mål att år 2040 är minst 75 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
  • Kalmar län har gjort det nationella övergripande målet till sitt, att till år 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade (riskklass 1 och 2).

Kalmar län har följer även de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmål.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete.

Prioriteringsgrunder i Kalmar län

En mängd vattendrag i länet har förorenats med tungmetaller och olika typer av svårnedbrytbara organiska miljögifter, såsom PCB, dioxiner, PAH och ämnen med hormonella effekter. I länets södra del är vattendragen mer utsatta för försurning, och här kalkas därför de flesta vattendrag regelbundet.

Den historiska industristrukturen i regionen är betydelsefull när det gäller att förklara belastningen på framförallt Emån med biflöden, men även på andra vattendrag. Under lång tid har skogsnäringarna dominerat med omfattande papperstillverkning, sågverk och snickerifabriker. Om man räknar med även mindre sågverk har det identifierats nästan 600 sågverk i länet. Vid många sågverk har blånadsskydd av virket eller träimpregnering förekommit. Länets pappersbruk har efterlämnat stora volymer cellulosafibrer i framförallt sjöar. Dessa fibersediment är ofta förorenade med kvicksilver som bland annat har använts vid olika steg i papperstillverkningen. Under en begränsad tid av pappersbrukens historia har också återanvändningen av självkopierande papper gett upphov till utsläpp av PCB. Förutom skogsnäringarna har flera större ackumulatorindustrier varit lokaliserade till länet. Även dessa har gett upphov till en stor belastning på Emåns vattensystem.

Glasbruken i Kalmar län har efterlämnat stora mängder av framförallt bly och arsenik i marken, grundvattnet och i sediment. På flera glasbruksobjekt har arsenikhalter som bedömts utgöra risk för akut direktexponering uppmätts. Ett stort antal utfyllnader med glasavfall finns och flertalet är inte övertäckta. Många av glasbruken och deras deponier ligger dessutom direkt vid vattendrag. Några av glasbruken ligger på isälvsmaterial, och tre av dem ligger just på Nybroåsen som är sydöstra Sveriges största åsbildning. Nybroåsen utgör en grundvattenresurs som i dagsläget försörjer Kalmar, Nybro och Torsås kommuner med dricksvatten.

Grundvattenresurser har blivit allt viktigare att skydda, bland annat genom den brist på dricksvatten som var under sommaren 2016 i länet. Många förorenade områden ligger på eller i anslutning till nuvarande eller möjliga vattenresurser för dricksvatten. Dessa objekt är prioriterade att arbeta vidare med.

Prioriteringsgrunder som är mest relevanta för Länsstyrelsens tillsynsarbete.

  • Objekt som brådskar ur ansvarssynpunkt, till exempel vid risk för nedläggning eller konkurs.
  • Objekt där klagomål eller ny information inkommit.
  • Objekt med status ”XX påbörjad” i EBH-stödet.
  • Objekt med påverkan på vattenförekomster som ej uppnår god status (I enlighet med Vattenmyndighetens förvaltningsplan 2016-2021, åtgärd 10.
  • Objekt på gång in i åtgärd.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de ca 4000 områdena i Kalmar län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken . Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

  1. Registrering sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Vill du ha mer information om områdena på listan?

Mer information om de översta objekten i listan finns under fliken Plan för kommande arbete av sanering av förorenade områden i Kalmar län. Vill du ha information om övriga objekt på prioriteringslistan, kontakta handläggare för förorenade områden. Kontaktuppgifter finns längst ned på sidan.

De första objekten i listan nedan är i åtgärd och rangordnas med bokstäver. De tio efterföljande objekten är rangordnade. Övriga presenteras utan inbördes ordning.


Objektnamn

Kommun

Bransch

a. Impregneringsverket, Hultsfred

Hultsfred

Träimpregnering

b. Vassmolösa ångsåg

Kalmar

Sågverk med doppning

c. Kopparverket

Oskarshamn

Primära metallverk

d. Alsterbro glasbruk

Nybro

Glasindustri

e. Flerohopp glasbruk

Nybro

Glasindustri

1. Flygsfors glasbruk

Nybro

Glasindustri

2. Rasslebygds avfallsdeponi

Emmaboda

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

3. Hälgenäs hamn

Västervik

Sågverk med doppning

4. Impregneringsverket Södra Vi

Vimmerby

Träimpregnering

5. Orrefors glasbruk

Nybro

Glasindustri

6. Åfors glasbruk

Emmaboda

Glasindustri

7. Två sågverk i Västra skogen

Vimmerby

Sågverk med doppning

8. Gullaskruvs glasbruk

Nybro

Glasindustri

9. Lovers Alunbruk

Kalmar

Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr

10. Batterifabriken, Oskarshamn

Oskarshamn

Ackumulationsindustri

11. Johansfors glasbruk

Emmaboda

Glasindustri

12. Boda glasbruk och glasbruksdeponi

Emmaboda

Glasindustri

13. Lyckebyån, Glasbruk

Emmaboda

Sediment

14. Ljungbyån - Vapenbäcksån, Glasbruk

Nybro

Sediment

15. Verda Träindustri

Emmaboda

Sågverk med doppning

Madesjö Återvinningscentral

Nybro

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

Köpings tall

Borgholm

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

Gasverket Sandås

Kalmar

Gasverk

Målerås glasbruk

Nybro

Glasindustri

Emmaboda glasverk och GLASMA

Emmaboda

Glasindustri

Smålandshyttan

Emmaboda

Glasindustri

Yttre hamnen, nordväst

Borgholm

Hamn - handelstrafik med miljöfarliga varor

Kvarteret Skeppet med flera - Wästerviks Ångtvätt

Västervik

Kemtvätt - med lösningsmedel

Nedsjön

Hultsfred

Sediment BKL 1

Nötöfjärden

Oskarshamn

Sediment BKL 1

Skeppsbrofjärden

Västervik

Sediment BKL 1

Bockara sågverk

Oskarshamn

Sågverk med doppning

H. Johansson / Källenäs

Vimmerby

Sågverk med doppning

Fågelfors bruk

Högsby

Sågverk med doppning

Bergs Timber AB, Mörlunda

Hultsfred

Sågverk med doppning

Kvillsfors träindustri

Hultsfred

Sågverk med doppning

Ljunghäll AB

Vimmerby

Tungmetallgjuterier

Åbe:s verkstäder

Vimmerby

Verkstadsindustri - med halogerande lösningsmedel

Upsala Armaturfabrik II

Hultsfred

Ytbehandling av metaller elektrol./kemiska processer

Rivningsmassor i Ankarsrum

Västervik

Övrigt, BKL 2

Bie Grafiska, Drageryd

Högsby

Verkstadsindustri - med halogerande lösningsmedel

Ragn-Sells Vimmerby

Vimmerby

Anläggning för farligt avfall

PFOS i Törnebybäcken

Kalmar

Brandövningsplats

Olssons hytta

Nybro

Glasindustri

Wentzelholms glasbruk

Vimmerby

Glasindustri

Torsås glasbruk (deponi)

Torsås

Glasindustri, industrideponi

Emsfors bruk

Oskarshamn

Massa och pappersindustri

76 Plantskolor

Hela

Plantskola

Alsterån

Nybro (Uppvidinge och Högsby)

Sediment BKL 2

Serp AB, tidigare Sibä

Emmaboda

Tungmetallgjuterier

Kontakt