Förutsättningar för arbetet

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

Geografiska förutsättningar

Länet har mer än 200 mils kustlinje, nästan 3 000 öar, och mer än 2 000 sjöar. Av länets totala areal på cirka 112 kvadratmil består cirka:

  • 63 procent av skogsmark
  • 16 procent av jordbruksmark
  • 11 procent av berg
  • 4 procent av bebyggd mark
  • 4 procent av vatten
  • 2 procent av myrmark

Länet har tolv kommuner: Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. Knappt en tredjedel av länets ca 242 000 innevånare återfinns i de tre största tätorterna Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Cirka 80 procent av befolkningen bor i tätorter medan cirka 20 procent bor i glesbygd. Kalmar län har sedan lång tid haft ett relativt konstant befolkningsantal.

Geologiska och hydrologiska förhållanden

Länets berggrund domineras av graniter. Graniterna är som regel kiselsyrerika, det vill säga sura bergarter, varför de jordarter som bildas ifrån dem näringsmässigt är magra. I öst-västliga stråk i mitten av länet sträcker sig ett bälte av porfyr. Liksom granit är porfyr en sur bergart och ger upphov till näringsfattiga jordar.

Sedimentära bergarter

Vid Västervik, i ett nordväst-sydostligt område, breder mycket gamla sedimentära bergarter ut sig. Genom tryck har sedimenten omvandlats till kvartsiter och sura vulkaniter. I sprickzoner har basisk lava trängt fram. Den har omvandlats till gnejser och ådergnejser.

Sediment som avlagrats på urberget för bara 600 miljoner år sedan kom med tiden att bilda den nuvarande Kalmarsundssandsstenen. Sandstenen sträcker sig i ett smalt band längs kusten. De yngsta bergarterna i länet finns på Öland som till större delen består av ordovicisk kalksten.

Fyra jordartsområden

I princip består länet av fyra jordartsområden: Ren morän i sydväst, blandzon med morän och grus i mellersta länet, ett berg- och lerområde i nordost och Öland med den ofta tunna täckningen av moränlera med stort kalkinnehåll.

Vattendrag i länet

Länet karaktäriseras av många soltimmar och liten nederbörd. Länet har även många åar, men ingen är speciellt mäktig förutom Emån, som är sydöstra Sveriges största å. Emån är 22 mil lång. Kalmar län får anses vara sjörikt, med omkring 2 000 sjöar större än en hektar. Fördelningen av sjöar är mycket ojämn. I den norra delen av länet ligger sjöarna tätt medan länets sydöstra del, som ligger under högsta kustlinjen, är mycket sjöfattig.

Industristruktur

Många bruksnäringar och industriella verksamheter har vuxit fram vid rinnande vatten, så också i Kalmar län. Runt sekelskiftet hade snickeri-, möbel- och glasindustrin vuxit fram till länets mest betydande industrinäringar. Under hela 1900-talet har också branscher som massa- och pappersindustri samt sågverk varit framträdande i länet. Gruvdrift och metallverk har förekommit på många ställen i länets historia.

Emån

Emån är den största av de många åar som med sina olika biflöden från småländska höglandet faller ner mot Östersjön. Fallhöjden är över 200 meter på en sträcka av drygt 22 mil. På sin väg passerar den en mängd bruksdistrikt som kunnat utnyttja vattenkraften från ån. Det är väl känt att biota i vatten tar upp en stor del av de föroreningar som finns, till exempel PCB, dioxiner samt tungmetaller. De föroreningar som är lokaliserade till sediment i inlandsvatten, exempelvis i Emåns vattensystem, läcker mer eller mindre till nedströms liggande delar av vattensystemet. Förr eller senare når dessa föroreningar också Östersjön. Från Emån är en minskande halttrend av tungmetaller, bland annat kadmium tydlig de senaste 10 åren. Sannolikt är det effekter av efterbehandlingen av Jungnerholmarnas industriområde år 2000 –2002. Fortfarande sker dock en haltfördubbling nedströms Fliseryd som troligen beror på att metaller ackumulerats i de vidsträckta våtmarksområdena där. Även transporten av PCB har kraftigt minskat sedan saneringen av Järnsjön under 1990-talet.

En annan batterifabrik som har haft produktion sedan 1917 och fortfarande är i drift är Batterifabriken i Oskarshamn. Hamnbassängen i Oskarshamn har under årens lopp förorenats med stora mängder kadmium, men även av andra metaller och av dioxiner från det nedlagda kopparverket i Oskarshamn. Åtgärder i Oskarshamns hamnbassäng pågår med muddring, avvattning och deponering. Åtgärder förväntas vara klara 2019.

Glasbruk i länet

Glas har tillverkats i Småland under snart 300 år. Av de en gång drygt 100 glasbruken i ”Glasriket” mellan Nybro och Växjö finns idag ett tiotal bruk och hyttor kvar. Tungmetaller, främst kadmium, har använts i pigment för att färga och måla glas. Bly har använts som stabilisator vid framställning av kristallglas och arsenik som luttringsmedel. Historiskt sett har glasindustrin släppt ut stora mängder metaller. Enbart från Orrefors glasbruk släpptes det 1980 ut 4 ton bly till Ljungbyån. Från hela glasindustrin släpptes det för knappt 15 år sedan ut 19 kg bly till vattendragen årligen. År 2007 hade dessa utsläpp minskat till 2,2 kg bly.

Vid de undersökningar av glasbruksmark och deponier som genomförts i Kalmar och Kronobergs län, har det beräknats att det finns sammanlagt ca 460 ton arsenik, ca 30 ton kadmium och ca 3200 ton bly i områdena. Dessa föroreningar utlakas långsamt från de förorenade massorna och kommer på sikt att tillföras Östersjön om inga åtgärder vidtas. Från glasbruksobjekten sprids årligen ca 40 kg arsenik, 12 kg kadmium och 180 kg bly till de sex närliggande åarna.

Flera av glasbruksobjekten på länets prioriteringslista ligger på Nybroåsen. Ett av dem är Pukebergs glasbruk som åtgärdats under 2016–2017. Nybroåsen är sydöstra Sveriges största och mäktigaste isälvsavlagring. Åsen är ca sju mil lång och sträcker sig från Kalmarsund i sydost upp till Lenhovda i nordväst. Nybroåsen utgör huvudvattentäkt för Kalmar kommun, Nybro kommun och Torsås kommun. På Nybroåsen ligger även ett prioriterat sågverksobjekt, Vassmolösa Ångsåg, där åtgärder skett i Etapp 1 och Etapp 2 genomförs 2018–2020.

Hultsfredsdeltat

Hultsfredsdeltat är en annan omfattande isälvsavlagring som sträcker sig i nordvästsydostlig riktning uppifrån det lilla samhället Silverdalen och ned till sjön Hulingen. Deltaformationen är två till fyra kilometer bred och mycket mäktig. Seismiska undersökningar visar att bergytan ligger drygt 100 m under markytan mellan Silverån och Hultsfreds flygfält. Områdets potential för framtida vattenförsörjning är mycket god. Inom Hultsfredsdeltat finns två av länets högst prioriterade efterbehandlingsobjekt, Impregneringsverket, Hultsfred och Batterifabriken, Hultsfred. År 2017 är båda projekten i åtgärdsskede där åtgärder bekostas med medel från ansvariga verksamhetsutövare och bidrag från Naturvårdsverket.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Intern organisation

Länsstyrelsens efterbehandlingsfrågor handläggs på Miljöenheten som är en del av Tillväxt- och miljöavdelningen. Efterbehandlingsgruppen har därför en tydlig koppling till området miljöfarlig verksamhet samt prövning och tillsyn över pågående verksamheter.

Miljöskyddshandläggare på Miljöenheten handlägger också ärenden angående förorenade områden i det fall ett område är förorenat av en verksamhet som finns inom den handläggarens normala tillsyns- och prövningsområde. Efterbehandlingsgruppen fungerar i dessa ärenden som ett internt stöd.
Inventering och riskklassning av pågående verksamhet görs dock av efterbehandlingsgruppen. Efterbehandlingsgruppen fungerar också som uppgiftslämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, så som exploateringsärenden och vattenärenden.

Förorenade områden och sanering av dessa aktualiseras ofta i samband med planläggning eller ändrad markanvändning av ett område. Genom detta krävs ett stort samarbete mellan handläggare på Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet och efterbehandlingsgruppen. Det sker veckovisa avstämningar mellan samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen om aktuella frågor. Efterbehandlingsgruppen är även representerad på planberedningar, interna och externa, utöver som remissinstans i planeras samråd- och granskningsskede.

Bidraget för sanering i samband med bostadsbyggande har skapat en samverkan mellan samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen. Flera instanser på kommunerna, plan- och byggavdelning, mark- och exploaterings avdelning samt miljö- och hälsoskyddsavdelning blir inkopplade i samband med bidraget. Både handläggare
från samhällsbyggnadsenheten och efterbehandlingsgruppen informerar om bidraget i olika forum och samverkar för att få ut informationen på bästa sätt.

I Länsstyrelsens arbete med bidragsfinansierade åtgärdsprojekt inom förorenade områden, deltar personer från efterbehandlingsgruppen som kontaktpersoner respektive adjungerade kontaktpersoner i de projekt- och styrgrupper som bildas för varje projekt. I de fall Länsstyrelsen har tillsynsansvaret vid en åtgärd deltar
miljöskyddshandläggare som tillsynsansvariga i projekten.

Samverkan

Samverkan förekommer med länets kommuner, Miljösamverkan Sydost och vattenförvaltning.

Samverkan med länets kommuner

Vid plansamråd informerar Länsstyrelsen om identifierade förorenade eller potentiellt förorenade områden för det aktuella området.

Flera instanser på kommunerna, plan- och byggavdelning, mark- och exploaterings avdelning samt miljö- och hälsoskyddsavdelning blir inkopplade i samband med bidraget för sanering i samband med bostadsbyggande.

Kommunerna översänder anmälningar om efterbehandlingsåtgärder enligt 28 § Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i enlighet med miljöbalkens rutiner för anmälningsärenden.

De kommunala kontaktpersonerna när det gäller frågor om förorenade områden får information från Länsstyrelsen.

Samverkan med Miljösamverkan Sydost

Kommunförbundet Kalmar län driver projektet Miljösamverkan Sydost, där syftet är att driva projekt för samverkan mellan miljöhandläggare i Kalmar och Gotlands län inom olika miljö- och hälsoskyddsområden. Projektet finansieras ekonomiskt av samtliga kommuner i länen, Länsstyrelserna och Kommunförbundet. Miljöbalkens syfte att tillförsäkra alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö vilket kräver att tillsynsmyndigheterna i länet samverkar.

Miljösamverkan Sydost Länk till annan webbplats.

Samverkan med vattenförvaltningen

Vattenmyndigheten för Södra Östersjön i samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län har tagit fram ett åtgärdsprogram för åren 2016–2021 med åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Av de 12 åtgärder som är listade för länsstyrelsen är det främst åtgärd 10 som gäller efterbehandling av förorenade områden.

Länsstyrelsens arbete med åtgärder vid glasbruken och objekt på värdefulla grundvattentillgångar är i linje med detta. Att komma till undersökningar och åtgärder vid brandövningsplatserna där PFOS, högfluorerade ämnen, använts prioriteras. Fortsatt kartering av möjliga källor till PFOS i vattendrag blir också angeläget då överskridande av EU:s gränsvärde för ytvatten är vanligt. Detta gäller även förekomst av PAH och TBT i vattendrag även om det inte är lika utbrett.

Kontakt