Vattenprojekt i Kalmar län
LIFE CONNECTS - förbättrar livsmiljön i vattendrag
Projektet syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Detta till gagn för oss människor, den biologiska mångfalden och för en hållbar vattenanvändning. Projektet löper mellan 2019 och 2025 och i Kalmar län rör det som insatser i Natura 2000-områden inom Emån, Virån och Alsterån. I vattendragen kommer ekosystemsfunktionerna förbättras genom att återskapa trivselhabitat för fisk och stormusslor.
LIFE CONNECTS arbetar för att uppnå gynnsam bevarandestatus för de prioriterade Natura 2000-naturtyperna samt målarterna tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla, öring, ål, mal, lax och utter. LIFE CONNECTS ska även bidra till att ”ge ringar på vattnet”, stimulera mer biotopvård och fler åtgärdade vandringshinder både i projektområdena men även i andra områden i Sverige och Europa.
%20(002).jpg)
Lekgrusbotten i vattendrag, Spiksmedjan
Skydd av grunda vikar - förvaltning genom biotopskydd och marin grön infrastruktur
Länsstyrelsen driver i samarbete med länets kustkommuner ett projekt för att få en helhetssyn på grunda vikars värden samt främja ett hållbart nyttjande av grunda ekosystem. Målet med projektet är framför allt att öka kunskapen om länets marina områden, och på så sätt kunna arbeta med en långsiktig, gemensam förvaltning av de marina värdena. Med projektet vill Länsstyrelsen skapa stommen till ett nätverk av välförvaltade, ekologiskt representativa och sammanhängande grunda biotoper.De prioriterade marina miljöerna är geografiskt fördelade från Torsås i söder, till Västervik i norr samt inkluderar Ölands kustvatten. Genom samverkan vill vi säkerställa en långsiktig förvaltning av grunda kustnära biotoper och ekosystemtjänster. Projektet finansieras av Havs-och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 för åtgärder för havs- och vattenmiljö, samt genom stöd från Jordbruksverkets Havs- och fiskerifond.
Grunda kustnära miljöer har högt ekologiskt värde och bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster. Samtidigt är det mänskliga trycket på dessa miljöer högt, bland annat genom övergödning, strandexploatering, utfyllnader för att vinna mark för bebyggelse, muddring, båttrafik mm. En ny analys av ekosystemtjänster i svenska hav visar att flera ekosystemtjänster i Östersjön, som t ex upprätthållande av näringsvävar och livsmiljöer, idag bedöms ha måttlig eller dålig status.
Kustnära miljöer med karaktärsarter av makrofyter och alger, inklusive kransalger och ålgräs, har sannolikt förändrats kraftigt under de senaste årtiondena, som ett resultat av hög näringsbelastning eller fysiska förändringar. 2000-talets problem med rekryteringsstörningar för abborre och gädda längs Kalmar läns och Blekinge läns kust kvarstår och det är sannolikt att förändringar i grunda kustmiljöer speglar rekryteringsproblemen för olika fiskarter.
För att hejda förlusten av biologisk mångfald och den gröna infrastrukturen i landskapet kan biotopskyddsområde vara en lämplig form av områdesskydd. Biotopskyddsområden kan användas för att skydda särskilt skyddsvärda små mark- och vattenområden (biotoper). Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stora värden för djur- och växtarter, till exempel:
- helt eller delvis avsnörda havsvikar
- grunda havsvikar
- ålgräsängar
- strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter.
Genom skydd av sådana biotoper förbättras förutsättningarna för bevarandet av den biologiska mångfaldens komponenter: ekosystem, arter och genetisk variation
Lyckebyån – åtgärder för att nå god ekologisk status
Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län uppnår idag inte God ekologisk status. Främsta orsakerna till att den inte uppnår god ekologisk status beror på brist på konnektivitet, förändrad hydrologi samt påverkad morfologi. För att ta ett grepp om problematiken och jobba långsiktigt med åtgärder som säkrar en god vattenkvalitet och väl fungerande ekosystem samarbetar Länsstyrelsen i Blekinge och Länsstyrelsen i Kalmar i ett flerårigt projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten. Ett första steg inom projektet är att ta fram underlag i form av biotopkartering, hydromorfologisk åtgärdsplan och utpekande av limniska nyckelbiotoper, vilket påbörjades under hösten 2017.
GRIP on LIFE IP
Länsstyrelsen Kalmar och Skogsstyrelsen distrikt Kalmar deltar tillsammans i projektet GRIP on LIFE IP med fokus på vattendrag och våtmarker i skogslandskapet. Projektet är ett så kallat integrerat projekt som finansieras av EUs miljöprogram Life Nature, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och deltagande partners (totalt 17 stycken). Projektet pågår mellan 2018-2024 och vi deltar och driver flera gemensamma aktiviteter med fokus på samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, skogssektorn och markägare med syfte att nå målen kopplat till gynnsam bevarandestatus i våtmarker och vattendrag i skogslandskapet. Geografiskt fokus ligger främst på Emåns, Alsteråns och Viråns avrinningsområden.
GRIP on LIFE IP, Skogsstyrelsen
Länk till annan webbplats.
Kulturmiljöer vid vatten
Länsstyrelsen Kalmar deltar i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt. Bakgrunden till satsningen är kulturmiljövårdens bristfälliga kunskaps-/planeringsunderlag för kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag och att kulturmiljöer i så stor utsträckning berörs av åtgärder inom vattenförvaltning, biotop-och fiskevård. Vattenförvaltningsarbetet ska bedrivas tvärsektoriellt. För att kunna göra avvägningar mellan olika intressen behövs tillräckligt täckande kunskapsunderlag ur olika aspekter. Projektet handlar om att förbättra kunskapen om kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag, i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet i och vid vatten, ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv.
Uppföljning av våtmarker i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kalmar har fått medel från Havs- och vattenmyndigheten för metodutveckling och effektuppföljning av anlagda våtmarker i Kalmar län. Projektet påbörjades 2015 och syftar till att undersöka hur bra länets anlagda våtmarker fungerar avseende näringsretention. Det förväntas vara färdigt år 2020.
Marina naturvärden runt Öland och Gotland
Runt Öland och Gotland finns många marina natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen i Kalmar län har arbetat tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län och Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitet för att fördjupa kunskaperna om dessa områden. Syftet har varit att ta fram ett underlag som kan användas i länsstyrelsernas arbete med marint områdesskydd och havsplanering, samt tydliggöra områden där konflikter mellan olika intressen behöver belysas.
Lågflödesmuddring
Länsstyrelserna i Kalmar, Östergötland och Jönköping har samarbetat med kommuner och andra aktörer i respektive län, för att hitta nya metoder och tekniker för upptag och hantering av sediment från övergödda sjöar och havsvikar. Projektet finansierades med medel från Havs- och vattenmyndigheten, samt andra lokala och statliga medel. Projektet knyter an till de åtgärdsförslag som finns föreslagna i åtgärdsprogrammen för hav och vatten.
Restaurering av ålgräs i Östersjön
Länsstyrelsen i Kalmar län och Linnéuniversitetet har fått medel från Havs- och vattenmyndigheten och har jobbat med restaurering av ålgräsängar i Östersjön. Ålgräset är en våra vanligaste blomväxter i havet, och de gröna undervattensängarna har många viktiga funktioner i våra kustnära miljöer. Till exempel fungerar ålgräsängar som uppväxtområde för olika fiskarter, och med sina rötter binder ängarna sand och sediment. Ålgräs tar också upp näringsämnen och koldioxid ur vattnet, vilka till stor del binds i sedimentet, varför ålgräsängar minskar övergödning och växthuseffekten. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning har minskat dramatiskt över norra halvklotet de senaste 30 åren. En viktig orsak till förlusterna tros vara övergödning och olika former av exploatering. Ålgräs är anpassade för att leva i klara och näringsfattiga hav och riskerar att konkurreras ut av snabbväxande alger vid höga halter av näringsämnen i vattnet.
Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag – Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?
Projektet genomfördes 2010 av länsstyrelserna i Kalmar län och Västerbottens län med bidrag från Miljömålsrådet. Syftet var att utreda huruvida länsstyrelsernas befintliga kunskaps- och planeringsunderlag kan användas för att följa upp bevarande av kulturmiljövärden enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Tre viktiga slutsatser drogs: 1) Behovet av nya och/eller reviderade kunskaps- och planeringsunderlag för uppföljning, värdering och prioritering av insatser inom kulturmiljöområdet/miljömålet Levande sjöar och vattendrag är stort, 2) Behovet av att etablera systematisk uppföljning av miljötillstånd/kulturmiljökvaliteter är stort, och 3) Resultaten från projektet visar på en negativ utveckling för kulturmiljövärdens bevarande vid sjöar och vattendrag.
Natur och kultur vid limniska miljöer
Under 2007 och 2008 genomfördes ett samverkansprojekt gällande miljömålet Levande sjöar och vattendrag som omfattas av såväl kulturhistoriska som biologiska värden samt fiskeintressen. Bevarandeåtgärderna för de olika sektorsintressena skiljer sig åt i många fall, har olika regelverk och styrmedel vilket också märks avseende resurstilldelning och prioriteringar i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Åtgärder från kulturmiljö- respektive naturperspektiv ser ut att hamna i konfliktsituationer. Det ställer stora krav på intern samverkan mellan olika expertområden, samråd och förankring med olika lokala och regionala aktörer samt god samordning med berörda departement och centrala verk. Genom detta pilotprojekt utvecklade man samarbetet kring limniskt värdefulla miljöer, att finna nya enklare metoder för samverkan kring ett utvalt område, men också att se över de interna rutinerna inom Länsstyrelsen.
Projekt Typvattendrag
Rapporten gjordes 2005 och var del i ett större projekt i Riksantikvarieämbetets regi, som syftade till att ta fram underlag för delmål 2 för miljömålskvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Kalmar län bidrog genom att dela med sig av erfarenheter från Emåns avrinningsområde. Inom avrinningsområdet finns förutom höga biologiska värden många värdefulla kulturlämningar. De vanligaste intressemotsättningarna mellan natur-/fiskevården och kulturmiljövården är dammar kontra vandringshinder där naturvården ofta vill riva ut dammarna för att skapa fria fiskvägar och kulturmiljövården primärt vill bevara dammarna på grund av kulturhistoriska värden. Rapporten redovisar att biotopvårdsåtgärder i vattendrag är möjliga att utföra med hänsyn till kulturmiljövärden om det finns en vilja att kompromissa.