Vattenläget i länet

Vattenläget ser olika ut i olika delar av länet. Generellt sett är det ansträngt men inte akut. Vår uppmaning till länsborna är att vara sparsamma med vattnet. Du hittar tips, aktuella bevattningsförbud och uppmaningar samt svar på vanliga frågor längre ner på sidan.

Under hösten, vintern och våren 2017-2018 har nederbörden varit normal och fallit på ett gynnsamt sätt för grundvattenbildningen, det vill säga under längre perioder så att marken har blivit mottaglig för vattnet. Våtmarker och sjöar har också fyllts på och flödena i vattendragen har varit normala. Risken för vattenbrist sommaren 2018 bedömdes tidigt under våren därmed vara mindre i år jämfört med år 2016 och 2017.

Dock har sommaren 2018 varit ovanligt varm och torr, varpå ytvattennivåerna sjunker och flödena i vattendragen minskar. Detta ökar i sin tur utflödet av grundvatten till ytvatten och sänker därmed grundvattennivån. Samtidigt ökar vattenkonsumtionen betydligt vid varmt och torrt väder. Detta har lett till att läget försämrats och i delar av länet finns en oro för hur vattentillgången för dricksvattenproduktion ser ut framåt sensommaren och hösten om värmen och torkan fortsätter.

Uppmaning: Använd inte åvatten

Använd inte åvatten för att bevattna fält och trädgårdar. Flödena i länets vattendrag är låga och det vatten som fortfarande rinner fram behövs för att växt- och djurlivet i vattendragen ska klara sig.

Läs mer om uppmaningen

Var vattensmart som kamelen Törsten: Behåll de goda vattenvanorna året om

Att vi kan vrida på kranen och få rent vatten är oftast självklart för oss i Sverige. Men de senaste årens vattenbrist har visat att obegränsad vattentillgång inte är helt givet. Vi vill fortsätta uppmana till sparsamhet med vårt värdefulla och livsviktiga vatten. Med vår Vattensmart-kampanj vill vi säga att det är viktigt att behålla de goda vattenvanorna året om för en mer hållbar vattenkonsumtion. Vi bor i en torr del av landet där det finns risk för låga grund- och ytvattennivåer.

Vår kamel Törsten är vattensmart och klarar sig precis som alla andra kameler bra i torkan. Här är hans bästa exempel på enkla, vattensmarta tips:

  • Korta ner dina duschar. I genomsnitt sparar du 60 liter genom att minska duschtiden med fem minuter.
  • Stäng av vattnet i duschen när du tar i schampo/balsam och när du tvålar in dig.
  • Byt till snålspolande duschmunstycken, kranar och toalettstolar. Då sparar du fem liter per minut.
  • Undvik att bada i badkar helt och hållet. Ett badkar rymmer cirka 200 liter. Det är mer än en medeldygnsförbrukning för en person i Kalmar.
  • Diska inte under rinnande vatten! Du gör av med 120 liter på tio minuter.
  • Samla regnvatten i tunnor för att vattna i trädgården.
  • Gräsmattan klarar torka. Det går åt 150 liter om du har vattenspridaren eller vattenslangen igång i 20 minuter.
  • Organisera disken och skrapa av fett och matrester innan du diskar så går det åt mindre vatten för att få disken ren.
  • Fyll maskinen! Diskmaskinen drar tio liter per disk och tvättmaskinen behöver 50 liter för en tvätt.
  • Stäng av vattnet när du borstar tänderna. Då sparar du 48 liter medan du borstar.
  • Ha vatten i kylskåpet om du gillar kallt vatten. Du sparar 12 liter om du låter bli att spola vattnet under en minut.
  • Tvätta bilen i automattvätt.

Mer från kampanjen Vattensmartlänk till annan webbplats

FAQ kring vattenbrist och vattenförsörjning

Det är många som har frågor om vatten och den situation vi är i just nu. Här finns svar på några av dem.                        

​Har du en fråga som du inte hittar svaret på kan du skicka den till vattenbrist.kalmar@lansstyrelsen.se


Vad är grundvatten?

Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande kan man särskilja en övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna), och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:30

Är vattenproblemet permanent?

Under de senaste åren har vi upplevt torka och vattenbrist i olika grad i olika delar av Sverige. Under 2016 var vattenbristen akut på Öland och sommaren 2018 har hittills varit ovanligt varm och torr, vilket lett till att det finns en risk för vattenbrist mot slutet av sommaren trots den nederbördsrika hösten, vintern och våren. Enligt de klimatanalyser som gjorts för Kalmar län kommer risken för vattenbrist under sommartid att öka i framtiden.

Globalt sett så är Sverige ett nederbördsrikt land och vattnet bör räcka om vi anpassar oss efter de nya förutsättningarna genom att till exempel lagra mer vatten i landskapet och anpassa våra tekniska lösningar.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-07-05 13:37

Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

Grundvattennivån sjunker vanligtvis ca 1 cm per dygn.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:29

Vilka problem kan man få med vattnet i sin brunn i kustnära områden?

I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på t ex ledningar och pumpar.

Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande förmågan i berg är också mycket liten.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:30

När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:29

Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

Under våren och sommaren ökar avdunstningen av det vatten vi får genom nederbörden samtidigt som växterna är aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas sammanlagt större vattenmängder upp av växterna vilket minskar grundvattenbildningen).

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:29

Hur mycket regn/nederbörd behövs det för att situationen ska förbättras?

Det skulle behöva regna betydligt mer än 200 mm för att få normala grundvattennivåer. När marken ovanför grundvattnet är torr behövs betydande nederbördsmängder för att marken ska bli tillräckligt fuktig för att det ska kunna bildas grundvatten. Grundvattnet i de stora, långsamreagerande grundvattenmagasinen i området har ett underskott på ca 200 mm i förhållande till normala grundvattennivåer.

Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-04-03 13:16

Hur lång tid tar det från nederbörd tills att grundvattennivån höjs?

Det är svårt att säga då det beror på många faktorer som hur mycket det regnar, hur regnandet är fördelat över tiden, markens fuktighet före regnandet, geologiska förutsättningar, och topografiskt läge. Årstiden har stor betydelse eftersom merparten av grundvattenbildningen brukar ske under vår och höst då. Under den varma årstiden brukar merparten av nederbörden avdunsta eller tas upp av växterna.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:28

Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning kan du få av informationen om vattenkapaciteten hos de brunnar som registrerats i SGUs brunnsarkiv. Informationen finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.

Länk till kartvisaren ”Brunnar”.länk till annan webbplats

Några råd:

Vattenmängden i urberg beror i första hand på förekomsten av vattenförande sprickor och brunnens tillrinningsområde. I kartvisaren ”Brunnar” kan du se om SGU har uppgifter om någon brunn i din närmaste närhet. Men även om en granne har gott om vatten det långt ifrån en garanti att man själv får mycket vatten.

Tänk på att det viktiga är att man får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. För ett normalt hushåll är 60–100 liter per timme oftast fullt tillräckligt, vilket kan jämföras med att mediankapaciteten för brunnar som är registrerade i Brunnsarkivet är 600 liter per timme. Det innebär att det i de flesta fall är fullt möjligt att få tillräcklig mängd vatten till en enfamiljsfastighet. Man bör dock alltid fråga om den brunnsborrare man anlitar lämnar kostnadsgaranti på vattentillgång.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:30

Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07) minskar riskerna betydligt.

Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07)länk till annan webbplats

Exempel på oönskade effekter som kan uppstå:

I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.

På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper grannen pumpa in grumligt vatten från din borrning.

Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det är i de flesta fall mycket svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:31

Vad innebär ett bevattningsförbud?

Kommunerna kan gå ut med ett förbud om att använda det kommunala dricksvattnet för bevattning. Reglerna kan se lite olika ut i olika kommuner. Under ett bevattningsförbud är det vanligen inte tillåtet att vattna med vattenslang eller vattenspridare samt fylla pooler med kommunalt dricksvatten. Däremot är det oftast godkänt att vattna med det kommunala vattnet med vattenkanna. Det är även tillåtet att vattna med vatten från egen brunn. Titta på din kommuns webbplats för att få reda på vad som gäller i just din kommun.

Länsstyrelsen kan gå ut med en uppmaning om att inte använda ytvatten för bevattning. Denna uppmaning utfärdas då det är låga flöden i länets vattendrag och det finns risk för skada på naturmiljön. När vattentillgången är begränsad är det inte tillåtet att utan tillstånd pumpa upp vatten från vattendragen. Vid låga flöden kan varje större vattenuttag orsaka skada, men även summan av många små uttag kan skada växt- och djurlivet i vattendragen.

För den som har tillstånd att ta ut vatten gäller de villkor som anges i tillståndet.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län
Senast uppdaterad: 2018-07-05 13:35

Vad händer om man inte följer ett bevattningsförbud?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Länge har vi tagit för givet att tillgången till bra dricksvatten i Sverige är oändlig. Den knappa nederbörden de två senaste åren och de låga grundvattennivåerna har förändrat situationen på många håll i Sverige på oväntat kort tid. Inga poliser åker dock ut och kontrollerar att ett eventuellt bevattningsförbud följs. Istället handlar det om förståelse och att var och en ska vara sparsam med vattnet.

Det stora problemet är bevattning med vattenspridare under långa tider. Det går åt mycket mer vatten med vattenspridare och slang än med vattenkanna. Vissa kommuner kan ha ett strängare regelverk och befogenheter, sök därför information på din kommuns webbplats.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län
Senast uppdaterad: 2018-04-03 13:59

Min granne följer inte bevattningsförbudet. Hur gör jag för att anmäla det? Var vänder jag mig?

Det är viktigt att vi alla hjälps åt att spara vatten. Bevattning förbrukar mycket vatten under varma somrar. Kanske är det så att din granne inte känner till bevattningsförbudet. Om du har möjlighet, prata gärna med din granne och informera denne om att bevattningsförbud råder.

När det gäller bevattning med kommunalt vatten under bevattningsförbud så är det kommunen du ska kontakta om du inte har möjlighet att prata med personen som inte följer bevattningsförbudet.

Om din granne nyttjar ytvatten för bevattning när det är låga flöden i vattendragen och det finns risk för skada på naturmiljön så kan du kontakta Länsstyrelsen. Det kan vara så att personen i fråga har tillstånd att ta ut vatten.

Försök alltid att prata med din granne i första hand för att försäkra dig om att hen inte nyttjar vatten från egen brunn eller har tillstånd för sitt uttag och uttaget därmed är tillåtet. Det kan även handla om okunskap och då kan det räcka med att upplysa personen om aktuella bevattningsförbud.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar
Senast uppdaterad: 2018-07-05 13:37

Går det att få 'dispens' från bevattningsförbudet för exempelvis att högtryckstvätta fasad inför målningsarbeten, att tvätta altaner - sten och trä, vattna nysådd gräsmatta eller nyplanterade träd och buskar?

Nej, det finns inga dispenser. Försök att spara regnvatten och skaffa gärna fler uppsamlingskärl.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:33

Får man vattna med vatten från egen brunn eller med spillvatten från bergvärme om det är bevattningsförbud?

Ja, bevattningsförbud gäller endast kommunalt dricksvatten. Däremot är grundvattennivåerna på bland annat Öland och Gotland på flera ställen så låga att det handlar om att använda även det egna vattnet klokt. Däremot är det inte tillåtet att vattna med vatten från våra åar, eftersom flödena i vattendragen också är låga och hotar växt- och djurlivet i åarna.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar
Senast uppdaterad: 2017804-03 11:47

Får man fylla på sin pool eller kan man hämta vatten för att fylla poolen?

Reglerna kring bevattningsförbud varierar, så titta på din hemkommuns webbplats. Men oftast får du inte fylla din pool med kommunalt vatten, utan får köpa ditt vatten via ett åkeri eller fylla det med havsvatten som flera campinganläggingar på Öland gör.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar
Senast uppdaterad: 2018-05-24 11:54

Hur vet vi när vattnet håller på att ta slut?

Har du kommunalt vatten blir trycket dåligt först och du bör få information från vattenleverantören om läget. Har du enskild brunn är det viktigt att mäta vattennivåerna ofta, innan det är tomt i kranen.

Att grundvattnet skulle ta slut är inte särskilt sannolikt. Ett vattenverk kan tillfälligt få problem med vattentillgången beroende på liten grundvattenbildning men även beroende på dimensioneringen av uttagsbrunnarna i kombination med grundvattenmagasinets egenskaper.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län, Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-04-03 13:14

Vad gör jag när vattnet nästan är slut/helt slut i min brunn?

Titta på din kommuns webbplats om enskilda brunnar eller kontakta din kommuns miljöförvaltning. Här får du information om hur du kan hämta vatten.

Det är du som fastighetsägare som har ansvar för att det finns vatten i din brunn, och att den håller rätt kvalitet. Är det låga vattennivåer generellt behöver man vara sparsam med vattnet om man har egen brunn. Det kan behövas mycket nederbörd och kan ta lång tid innan nivåerna i grundvattnet är återställda. I extrema fall kan dock brunnen sina, och man behöver akut hjälp.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar
Senast uppdaterad: 2018-04-03 11:30

Vad ska jag tänka på när jag hämtar dricksvatten i dunkar så att det håller sig fräscht?

  • Fyll dunkarna med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.
  • Använd väl rengjorda flaskor eller dunkar och förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.
  • Glasbehållare eller plastflaskor/dunkar märkta med symbolen ”glas och gaffel” är utmärkta.
  • Rent dricksvatten i en ren behållare i kylskåp bör dock hålla minst lika länge som mjölk i kylskåp, det vill säga minst en vecka, troligen mycket längre tid.

Källa: Livsmedelsverket
Senast uppdaterad: 2018-04-26 16:28

Hur länge är vattnet i dunkarna fräscht?

Om du följer råden ovan så håller vattnet sig fräscht i minst en vecka.

Källa: Livsmedelsverket
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:26

Vattnet i dunken luktar illa – kan jag dricka det ändå?

Dricksvattnet i dunken kan lukta eller smaka illa, speciellt om det förvaras länge och varmt, till exempel i solen. Men det har mer att med lukt och smak att göra än hälsorisker. Det kan också bli färgat och det kan bildas en slemmig hinna på insidan av behållaren.

Du ska naturligtvis inte dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller kraftigt färgat.

Källa: Livsmedelsverket
Senast uppdaterad: 2018-04-26 16:27

Vilka krav ställer kommunen på näringslivet? Måste inte de också spara?

Kommunen har en ständig diskussion med de stora vattenförbrukarna inom näringslivet. Många verksamheter kräver stor vattenförbrukning i sina processer. Men de är medvetna om situationen.

Källa: Länsstyrelsen Kalmar län
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:33

Vi har fått information om att vi måste koka vårt vatten. Måste vi koka allt vatten? Till vad är det ok att använda okokt vatten?

På denna webbsida har Livsmedelsverket har samlat det mesta om hur du ska tänka när du fått information om att du bör koka ditt vatten. Informationen finns på faktablad på åtta språk:

När du måste koka dricksvattnetlänk till annan webbplats

Källa: Livsmedelsverket
Senast uppdaterad: 2018-07-05 14:04

Vad händer om vattnet i min brunn sinar och jag inte kan tillgodose djurens vattenbehov? Hur regleras detta i djurskyddslagen?

Vatten är en förutsättning för att djur ska överleva och behöver ges i den mängd som djurslaget kräver. Djurskyddslagen specificerar att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras.

Läs mer om vatten till djurlänk till annan webbplats

Källa: Jordbruksverket
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:27

Korna går ute och betet är nästan slut på grund av torkan. Får jag ta in djuren och utfodra dem inne istället?

Djuren ska hållas på bete i den utsträckning som anges i regelverket. Reglerna hindrar dock inte att man utfodrar djuren inomhus, eller för den delen på betet (om det inte utgår miljöstöd för särskilda värden på den marken). Betet behöver alltså inte utgöra hela djurens foderstat under betesperioden. Läs mer om bete och utevistelse.

Läs mer om bete och utevistelselänk till annan webbplats

Källa: Jordbruksverket
Senast uppdaterad: 2018-07-05 14:08

Vad gäller vid torka om jag har vallinsådd som ekologisk fokusareal eller odlar fånggrödor inom miljöersättningen för minskat kväveläckage?

Om det råder torka och du har vallinsådd som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet eller odlar en fånggröda inom miljöersättningen för minskat kväveläckage ska grödan ha etablerat sig tillräckligt efter de lokala väderförhållandena. 

Om det är mycket torrt ska en bedömning av grödans etablering göras i varje enskilt fall, men det är tillräckligt att grödan bara har kommit upp lite. 

Om det är så torrt att man vid en eventuell kontroll inte alls kan se grödan, kan det i vissa fall vara fullt tillräckligt med att du visar upp utsädes- eller maskinstationsfakturor som bevis på att du har sått.

Källa: Jordbruksverket
Senast uppdaterad: 2018-06-20 15:28

Vad gör Livsmedelsverket med vattenbristen i Sverige?

Varje kommun har skyldighet att själv förse sina invånare med dricksvatten.
Livsmedelsverket följer situationen i Sverige genom att ha kontakt med MSB, SGU, HaV, berörda kommuner och länsstyrelser. Livsmedelsverket har undersökt och funnit att det inte finns några risker med att använda avsaltat vatten som komplement.
Livsmedelsverket har inget operativt ansvar vid kriser, men kan låta den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA stötta kommunerna operativt.
Kommunerna har fått information om Livsmedelsverkets nödvattenutrustning.

Information om VAKAlänk till annan webbplats 

Nationella nödvattenmateriellagerlänk till annan webbplats (utlåning godkänns av VAKA-gruppen)

Källa: Livsmedelsverket
Senast uppdaterad: 2018-04-26 16:33

Vad är det för undersökningar SGU gör med helikopter?

Under tio dagar i september 2016 genomfördes flygningar med helikopter över Öland för att leta nya grundvattenförekomster. Tack vare bra väder och långa flygdagar gick arbetet smidigt och betydligt fortare än väntat. Undersökningarna gjordes av SkyTEM på uppdrag av Sveriges geologiska undersökning (SGU) i syfte att öka kunskapen om grundvattenförhållandena och områden som kan vara av intresse för dricksvatten­försörjningen.

Totalt undersöktes cirka 800 kvadratkilometer. Data samlades in från över 100 000 punkter, vilket motsvarar lika många provborrningar.

Nu återstår bearbetning och tolkning av data. Ett preliminärt besked om var det kan finnas större grundvattenresurser på Öland kommer att vara klart i april 2017.

Mätningarna finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och gjordes i samverkan med Borgholm Energi, Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen i Kalmar län.

Utvärdering av resultatet
Genom att jämföra den geofysiska data man får med data från borrhål och t.ex. kalkbrott och kustskärningar kommer den geofysiska modellen att översättas till en geologisk modell. Den geologiska modellen kommer att visa vilka jordlager och vilken bergrund som finns. Dessutom kan man se var det finns större respektive mindre möjligheter för större grundvattenuttag och på vilket djup det salta grundvattnet förekommer.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-01-12 11:20

Vad gör SGU i hanteringen av vattenbrist?

SGU bedriver övervakning av grundvattnets kvalitet och kvantitet. Övervakning av kvantitet görs genom att mäta grundvattennivåer i ca 300 observationsrör 1-2 gånger i månaden i SGUs grundvattennät. Nivåmätningarna tillgängliggörs via kartvisare och som öppna data på SGUs webbplats. Mätningarna sammanställs varje månad och publiceras genom kartor som visar magasinens fyllnadsgrad och grundvattennivåns avvikelse från den normala för månaden.

SGUs nivåmätningar i kartvisarelänk till annan webbplats

SGUs nivåmätningar som öppna datalänk till annan webbplats

SGU ansvarar även för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, dvs. att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Källa: Sveriges geologiska undersökning
Senast uppdaterad: 2018-08-15 11:34

Vad är MSB:s roll och ansvar?

MSB:s uppdrag är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. När något inträffar stödjer vi de ansvariga och ser till att de kan samordna sina åtgärder och sin information.

Vid en förvärrad situation och då regionala resurser är uttömda kan MSB stödja med förstärkningsresurser som personal eller utrustning samt genom att mäkla resurser från andra aktörer.

Vid brist på vatten vid brandbekämpning kan MSB bistå med förstärkningsresurser som exempelvis högkapacitetspumpar som kan pumpa vatten över längre sträckor till släckning.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Senast uppdaterad: 2017806-22 10:01

Bakgrund vattenbrist och vattenförsörjning

Under 2016 uppstod akut vattenbrist i delar av Kalmar län. Akuta åtgärder som transport av vatten med lastbil och byggandet av en sjöledning från fastlandet till Öland genomfördes. Riklig nederbörd under oktober och november 2016 samt en sval sommar under 2017 bidrog till ett bättre läge under 2017.

Varför har vi risk för vattenbrist just här?

Nationellt sett har Kalmar län en låg nederbörd, varma och torra somrar samt sparsamt med stora yt- och grundvattenmagasin. Kombinationen av dessa egenskaper bidrar till en risk för vattenbrist.

Kalmar län är nederbördsfattigt med en årsmedelnederbörd på 500-600 mm och som lägst cirka 300 mm, beroende på att länet ligger i regnskugga bakom det småländska höglandet.

De norra och södra delarna av Öland är bland de torraste platserna i Sverige. Vinden är ofta hård och ön ligger i solligans topp över sommarens soltimmar. Detta tillsammans gör ön väldigt torr och under normalår har ön närmast stäppklimat och under torrår tidvis ökenförhållanden.

Enligt de klimatanalyser som gjorts för Kalmar län kommer det generellt att bli torrare i hela länet i framtiden, framförallt under sommarhalvåret. Analyserna visar också att antalet skyfall, som orsakar höga flöden och översvämningar, kan komma att öka, samtidigt som det kommer att bli stor risk för brist på vatten under sommarhalvåret.

Kontakt