Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Den regionala miljöövervakningen i Kalmar är indelad i följande programområden:

Luftföroreningar är ett lokalt men också gränsöverskridande problem. Sveriges luftkvalitet påverkas av lokala utsläppskällor, men även av långdistanstransport från stora emissionsområden i Europa. Det rör sig om försurande och övergödande ämnen, ämnen som bidrar till att marknära ozon bildas, organiska miljögifter samt partiklar. Även tungmetaller ingår i de luftföroreningar som transporteras in över länet.

Inom programområdet LUFT ingår följande miljöövervakningsprogram:

Krondroppsnätet

Syftet med Krondroppsnätet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av försurande och gödande ämnen. Mätningarna har utförts sedan 1989 och pågår i stationerna Risebo, Rockneby, Alsjö och Ottenby. Länsstyrelsen bidrar genom sitt medlemskap i Kalmar läns Luftvårdsförbund till finansieringen.

Krondroppsnätet, IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Urbanmätnätet

Syftet med Urbanmätnätet är att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att möjliggöra jämförelse av uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna är samordnade mellan deltagande län över hela Sverige.

Urbanmätnätet, IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Ozonmätnätet

Mätprogrammets syfte är att på ett kostnadseffektivt sätt ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige, där Kalmar län ingår. Undersökningen har pågått sedan 2009 och mätningarna bidrar till att tillsammans med instrumentberäkningar bättre kunna beskriva den geografiska variationen av marknära ozon i landskapet.

Ozonmätnätet, IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Metaller i mossa

I Sverige har nedfallet av metaller från luft undersökts genom analyser av mossa, vilka nästan enbart tar upp metaller från luften. Halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin och zink har på detta sätt följts sedan 1970-talet. Sedan 2010 koordineras mossundersökningarna av IVL. I Kalmar län genomförs provtagning på ca 52 lokaler, inom den regionala förtätningen. Numera ingår denna övervakning, på svenskt initiativ, i en internationell undersökning och rapportering via ICP Vegetation inom Luftkonventionen.

Metaller i mossa, IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Statistik över luftkvalité och skadliga ämnen

Luftkvalitet, IVL Svenska Miljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Luftövervakning, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nedfall av kväve till barrskog, Sveriges Miljömål Länk till annan webbplats.

Nedfall av svavel, Sveriges Miljömål Länk till annan webbplats.

Skog.

Skogen har varit och är en viktig råvara i Sverige. Redan under 1800-talet hade Sverige en storskalig skogsexploatering och Sverige var en stor virkesexportör. Det uppstod ett behov att se hur skogens råvara såg ut och utvecklades och Riksskogstaxeringen startades upp. De första mätningarna gjordes 1923 och från 1938 har stickproven tagits årligen. På senare tid har mätningarna kompletterats med variabler som är intressanta för biologisk mångfald. I ett samarbete mellan Sveriges länsstyrelser görs sammanställningar för att beskriva skogens miljötillstånd.

Vad övervakar vi?

Miljötillståndet i skogen baseras på uppgifter från riksskogstaxeringen.

Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet
Länk till annan webbplats.

flygbild över kustlandskap med stenmurar och betesmark

Foto: Jan Videvik

Transport av kväve och fosfor från åkermark inom jordbruksområden bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Genom mätning och trendanalyser av närsaltshalter i vattendrag samlar vi kunskap om hur jordbrukets läckage varierar med odlingsåtgärder, klimat och jordart. I Kalmar län övervakas jordbruksmark i ett avrinningsområde i detta syfte inom delprogrammet "Typområde för jordbruksmark". SLU är projektledare för delprogrammet och mer information finns på deras hemsida:

Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad övervakar vi?

Ett mindre avrinningsområde på Öland övervakas genom vattenprovtagning och analys var 14e dag samt vattenföring kontinuerligt. Mätningarna används till att trender och analys av näringshalter samt transporter av kväve och fosfor i vattendraget.

Den betade havsstrandängen är fågelrika och många av det öppna landskapets fåglar finns här. I Kalmar län utgör de öländska strandängarna, de så kallade ”sjömarkerna” särskilt skyddsvärda miljöer med ett stort antal häckande strandängsfåglar. De hyser idag landets största populationer av flera av flera arter och är av internationell betydelse. Antalet häckande fåglar på strandängar har minskat kraftigt i hela landet. Ett problem är livsmiljöerna förändras när markerna slutar att hävdas. Andra problem är de andelen våtmarker minskat. På många platser har predationen av ägg och ungar ökat från bland annat kråkfåglar, räv och grävling. De senaste årens torka har sannolikt gjort det lättare för predatorerna att hitta bona när gräsmarkerna blivit hårt avbetade. Mer än 20 rödlistade fåglar finns i området, till exempel sydlig kärrsnäppa, brushane och rödspov. Länsstyrelsen har årligen övervakat häckfågelfauna på de öländska sjömarkerna sedan 2003.

Vad övervakar vi?

Fåglarna på Ölands sjömarker har inventerats heltäckande på samtliga strandängar 1988, 1998 samt 2008. Dessutom har delar av Öland inventerats årligen sedan 2003. De artgrupper som inventerats är vadare, änder, svanar och gäss samt tärnor och måsfågel. Vid inventeringarna har antalet häckande par bedömts genom parräkning, boräkning och revirkartering.

Resultat och rapporter

Fågelfaunan på Ölands sjömarker Pdf, 7.9 MB.

Relaterad information

Åtgärdsprogram för sydlig kärrsnäppa, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

ek i lövsprickning i betesmark omgiven av träd och buskar

Foto: Mats Lindeborg

Förändringar i landskapet påverkar förhållanden och livsmiljöer för den biologiska mångfalden och de grundläggande biologiska processerna, Många arter och naturtyper följs därför bäst om miljöövervakningen görs på landskapsnivå.

Länsstyrelserna har sedan många år samarbetat med svensk fågeltaxering för att undersöka trender hos våra vanligaste fåglar. Arbetet är i huvudsak ideellt men sedan länsstyrelserna börjat ge ekonomiska bidrag har antalet inventerade rutter ökat. Övervakningen ger underlag till flera olika miljömål, och resultaten utgör viktigt underlag för den nationella rödlistningen av arter.

Vad övervakar vi?

Totalt i landet ingår 716 rutter i undersökningen. Av dessa finns 20 stycken, väl fördelade över Kalmar län. Rutterna besöks årligen av cirka 15 frivilliga fågelskådare. De insamlade siffrorna används för att beskriva hur det går för våra vanligaste fågelarter men också som indikatorer på miljöförändringar. När de används som indikatorer är det grupper av arter i samma livsmiljöer och geografiska områden som slås samman. Det är indikatorer för sjö-, våtmarks-, skogs- och fjällfåglar och de används som underlag vid uppföljning av flera av våra miljömål.

Resultat och rapporter?

En regional sammanställning av resultatet har gjorts tillsammans med Hallands, Jönköpings och Kronobergs län och återfinns i rapporten:

Hur går det för fåglarna? Trender för arter och miljöindikatorer 2002-2014 Länk till annan webbplats.

Metodik och årliga sammanställningar av resultat finns på:

Webbplatsen Svensk fågeltaxering Länk till annan webbplats.

Kalmar län är rikt på dagfjärilar med ca 90 arter. För att följa hur antalet fjärilar i landskapet förändras över tid påbörjades en årlig övervakningen 2015 av länets dagfjärilar. Många fjärilar har speciella miljökrav och reagerar snabbt på förändringar i miljön. I södra Sverige har det registrerats stora minskningar bland dagfjärilarna, en trend som även observerats i stora delar av Europa. Orsaken anses vara en förändrad markanvändning där slåttermarker, mosaikartade betesmarker och andra blomrika marker minskat kraftigt. Några fjärilar har så liten population att slumpmässiga händelser kan få ödesdigra konsekvenser. Två ovanliga fjärilsarter, veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge, är kända från några få lokaler i landet bland annat i Kalmar län. De har nu eftersökts i flera år utan resultat och misstänks nu vara försvunna från landet.

Mer information om fjärilar:

Webbplatsen Svensk Dagfjärilsövervakning Länk till annan webbplats.

Vad övervakar vi?

I undersökningen ingår totalt 60 områden i Kalmar län. Varje område inventeras en gång vart sjätte år. Områdena har valts slumpmässigt och i varje område ingår både i ängs- och betesmarker och det närliggande landskapet i inventeringen. Varje område besöks tre gånger för att både vår-, midsommar- och högsommararter ska komma med. Samma typ undersökningar görs även i Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Södermanland, Örebro och Östergötlands län.

I Europa anses Sverige och England vara de länder som har flest jätteträd, huvudsakligen jätteekar. I Sverige finns de största förekomsterna av skyddsvärda ekar i de östra och sydöstra delarna, främst i Östergötland, Kalmar län och Blekinge. Eklandskapet i Kalmar län är alltså ett värdefullt område även i ett internationellt perspektiv. Här finns flera globalt hotade arter som är knutna till gamla och döda ekar ännu kvar. De grova och ihåliga träd är en av de artrikaste miljöerna i naturen. Av dessa träd återstår idag endast en bråkdel av vad som förr fanns i landskapet. Många arter som lever i grova och ihåliga träd är därför hotade och upptagna på den nationella rödlistan. Detta är anledningen till att åtta länsstyrelser gick samman och startade en övervakning av dessa träd som här benämns ”Skyddsvärda” träd. Naturvårdsverket har också tagit fram ett åtgärdsprogram för att gynna träd av detta slag ” Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet”.

Vad övervakar vi?

Träd klassas som är 80 cm i diameter eller grövre eller har ihåligheter och är över 40 cm i diameter koordinatsätts. Totalt inventeras i cirka 90 områden i Kalmar län. Urvalet av områden har gjorts slumpmässigt i ett rutnät om 500 x 500 meters rutor. De rutor som slumpats ut har sedan flygbildstolkats varefter en viss andel trädområden inventeras i fält. För varje skyddsvärt träd registreras position och ett antal mätvariabler.

De län som deltagit i undersökningen är Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Östergötland, och Örebro.

Resultat och rapporter

Resultat för inventeringsperioden 2009–2012 har sammanställts gemensamt för länen. Utvärderingen visar att det vanligaste skyddsvärda trädet är ek. Totalt beräknas det finnas ca 580 000 skyddsvärda ekar inom det studerade området, vilket motsvarar sex träd per kvadratkilometer. Flest ekar finns i Kalmar, Östergötland och Blekinge.

Resultatet visar att nästan 60 % av de grova eller ihåliga ekarna är utsatta för betydande igenväxning av främst uppväxande lövträd. Problemet är som störst i Halland, Örebro och Kalmar län. Det finns ett stort behov av åtgärder för att minska igenväxningen runt skyddsvärda träd.

Generellt finns det fler yngre ekar, så kallade efterträdare, än grova och ihåliga ekar i landskapet. Detta innebär att om vi sköter om de träd vi har, kommer antalet gamla grova ekar öka i framtiden.

Tillståndet för skyddsvärda träd i sydöstra Sverige Pdf, 18.7 MB, öppnas i nytt fönster.

båt packad med provtagningsutrustning ligger i strandkanten av en sjö

Foto: Maria Hauxwell

Miljöövervakning av sjöar och vattendrag syftar till att undersöka förhållanden och eventuella trender i länets vattenmiljöer. Resultaten är viktiga för bedömning av status, uppföljning av miljökvalitetsmålen samt utgör underlag för åtgärdsinriktade insatser.

Inom programområdet ingår fysikalisk-kemiska undersökningar i grundvatten, sjöar och vatten. Biologiska undersökningar av arter samt miljöer utförs även i sjöar och vattendrag.

Metoder och undersökningstyper som används för miljöövervakning inom programområdet Sötvatten finns att läsa på Havs och Vattenmyndighetens hemsida:

Undersökningstyper sötvatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöfarlig verksamhet med utsläpp till vatten är skyldiga att övervaka hur utsläppen påverkar sjön eller vattendraget . Detta sker genom övervakningsprogram som är utformade i förhållande till verksamhetens utsläpp. Både vattenkemiska och biologiska parametrar undersöks.

I Kalmar län bedrivs recipientkontroll i samordnad form (SRK) i Emån, Alsterån, Ljungbyån, Lyckebyån samt Stångån (inom Motala Ströms SRK).

Emåförbundet Länk till annan webbplats.

Alsteråns Vattenråd Länk till annan webbplats.

Lyckebyåns vattenförbund Länk till annan webbplats.

Motala Ströms Vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Recipientkontroll sker även i flera av länets kommuner samt av enskilda verksamhetsutövare.

Trots att utsläppen av försurande ämnen minskat påverkas fortfarande många sjöar och vattendrag i länets östra del av försurning.

Vad övervakar vi?

Effekten av kalkningen följs upp med vattenkemiska och biologiska provtagningar som elfiske, nätprovfiske, bottenfaunaundersökningar och uppföljning av flodpärlmussla. Uppföljningen utgör planeringsunderlag för kommande kalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta kemiska och biologiska mål är uppfyllda.

Rapporter och resultat

Utvärdering av kalkning i Kalmar läns målvattendrag Länk till annan webbplats.

Vatten är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning men även bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Därför är det viktigt att kontinuerligt övervaka grundvattnets kvalitet och kvantitet.

Kemiska ämnen från mänsklig verksamhet, såsom bekämpningsmedel och PFAS har påträffats i grundvattnet i delar av länet. I jordbruksintensiva områden har även förhöjda nitrathalter kunnat påvisas. Utöver det finns det områden som naturligt har höga halter av t ex radon, uran och flourid. Det finns många anledningar att skydda och övervaka Kalmar läns värdefulla grundvattenförekomster.

Vad övervakar vi?

Miljöövervakningen av länets grundvattenresurser är indelad i två delar; kvantitet och kvalitet. Länsstyrelsen har sedan 2019 satsat extra på att utöka övervakningen av grundvattennivåerna och efter 2022 kommer totalt 29 st grundvattenrör att ha etablerats i 15 st grundvattenförekomster samt 17 st helautomatiska nivåloggrar ha installerats.

När det gäller övervakning av grundvattenkvaliteten är målsättningen att provta ett antal av länets grundvattenförekomster varje år, exakt vilka som ska provtas beslutas utifrån bedömningar i vattenförvaltningen samt resultat från tidigare analyser.

Resultat

Det finns kemiska analysresultat från ca hälften av länets grundvattenförekomster. Nivåövervakning har tidigare endast funnits i ett fåtal förekomster, men övervakningsstationerna har blivit fler de senaste åren. När det gäller kemin harbekämpningsmedel påträffats i flera förekomster. I huvudsak rör det sig om låga halter av sedan länge förbjudna bekämpningsmedel. Även PFAS har påträffats i ett antal förekomster, varav två har halter över utgångspunkt för att vända trend, men inget prov har visat halter över riktvärdet.

I Kalmar län finns vattendrag med rödlistade och nära eller starkt hotade arter som äkta målarmussla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla och flodpärlmussla.

Vad övervakar vi?

Länsstyrelsen deltar i en nationell övervakning av musslor, där kända bestånd av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla övervakas vart 6:e år. Vart 12:e år genomförs dessutom så kallade "screening" av kända lokaler med flodpärlmusslor. Tillståndet för flodpärlmusslor övervakas också inom kalkeffektuppföljningen, vart sjätte år räknas antalet flodpärlmusslor på kända lokaler i utvalda vattendrag.

Rapporter och resultat

Resultat från inventeringarna rapporteras till miljödata MWM, SLU:

Miljödata MVM, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Utterns förekomst minskade drastiskt i Sverige under 1950 och 70-talen på grund av bl.a. miljögifter, biotopförstöring och jakt. Uttern fredades i stora delar av landet. Uttern har återhämtat sig sedan dess och resultat från övervakningar i länet från 2007/2008, 2014 och 2020 visar på en ökning av utter i länet. Utter finns nu över hela Kalmar län inklusive Öland. I dagsläget skattas den svenska utterpopulationen till mellan 3000 och 4000 djur där de flesta individerna återfinns i landets norra och sydöstra regioner. Utterns krav på rika vattenmiljöer och dess känslighet för miljögifter gör att det är viktigt att följa dess status.

Vad övervakar vi?

Övervakningen av utter utgår från barmarksinventering som genomförs inom Emåns, Alsteråns, Botorpsströmmens och Snärjebäckens avrinningsområden. Inventeringarna utförs vart sjätte år och nästa gång är 2020.

I Kalmar län och Emåns vattensystem finns ett av de tre områden som fortfarande har ett livskraftigt malbestånd med naturligt ursprung. Malen är fridlyst och klassad som Nära hotad i Artdatabankens rödlista 2020. Det är därför viktigt att bestånden övervakas kontinuerlig för att följa dess utveckling.

Vad övervakar vi?

Malen övervakas med avseende på reproduktion och beståndsutveckling. Detta görs genom provfisken i augusti vart annat år där antal malar, dess storlek samt andra fiskarter registreras. Under åren 2020-2022 pågår ett samarbete med Linnéuniversitet för att ännu mer ingående studera malen. Bland annat studeras populationsstorlek, födoval, migration, lek och övervintringshabitat.

Trendsjöar och trendvattendrag ingår i den nationella miljöövervakningen och syftet är att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön. Sjöarna och vattendragen är valda så att de inte påverkas av lokala aktiviteter eller av kalkning och speglar främst effekterna av försurning. I Kalmar län övervakas 6 sjöar och 1 vattendrag.

Trendsjöar, Sveriges Lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Trendvattendrag, Sveriges Lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Vad övervakar vi?

I trendvattnen undersöks vattenkemi, bottenfauna och fisk. I sjöarna undersöks även växt- och djurplankton

Med påväxtalger menas de alger som växer på olika substrat i sjöar och vattendrag. Bland påväxtalger är ofta kiselalger den dominerande gruppen och därigenom spelar de en viktig roll som primärproducenter i vattenmiljöer. Kiselalger är utmärkta indikatorer på vattenkvaliteten och sammansättningen speglar försurnings- och näringsstatus. Resultaten kan därmed användas för att påvisa övergödning samt försurning.

Vad övervakar vi?

Inom den regionala övervakningen provtas kiselalger på 30 lokaler runt om i länet i ett omdrevsprogram för att undersöka övergödning där varje lokal provtas vart tredje år. Utöver detta undersöks kiselalger inom kalkeffektuppföljningen samt inom länets Samordnade recipienkontrollprogram.

Rapporter och resultat

Kiselalger i Kalmar län 2015 Länk till annan webbplats.

Kiselalger i Kalmar län 2016 Länk till annan webbplats.

lina löper genom ett tångbälte

Foto: Kustvattengruppen, Linneuniversitetet

Kalmar läns övervakning inom detta programområde syftar till att undersöka förhållanden och eventuella trender i länets kustvatten och kustmiljöer. Delar av miljöövervakningen i kust och hav ingår i nationella och regionala övervakningsprogram, men den största delen av miljöövervakningen bedrivs inom ramen för den samordnade recipientkontrollen som samordnas genom Kalmar läns Kustvattenkommitté. I den samordnade recipientkontrollen ingår övervakning av:

  • hydrografi (vattenkemi, växtplankton, siktdjup)
  • bottenfauna (bottenlevande djur)
  • vegetationsklädda bottnar
  • miljögifter
  • fisk (provfisken och provtagning av fisk).

Mer information om dessa övervakningsprogram och rapporter med resultat från övervakningen finns på:

Kalmar läns Kustvattenkommittés webbplats. Länk till annan webbplats.

Vad övervakar vi?

Metoder och undersökningstyper som används för miljöövervakning inom programområdet Kust och hav finns att läsa på Havs och Vattenmyndighetens webbplats.

Undersökningstyper Kust och Hav, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Östersjöns ekosystem, liksom ekosystemen i många hav, innanhav och insjöar, är i dag i ett stressat tillstånd. Östersjön med dess skärgårdar utsätts för övergödning, överfiskning, bekämpningsmedel, miljögifter, avfall, oljeutsläpp, hårt tryck från det rörliga friluftslivet och nu inte minst för förändringar i klimatet. Ett sätt att få ett mått på miljöpåverkan är att studera fågelpopulationernas storlek och utveckling.

Vad övervakar vi?

Inventeringen av häckande fåglar i ytterskärgården har gjorts under 1984 och 1990–2016 för den regionala miljöövervakningen. Under inventeringsåren räknades antalet häckande par av svanar, gäss, simänder, dykänder, doppingar, skarv, vadare, måsfåglar, tärnor, alkor och skärpiplärka på totalt 73 kala öar och skär i ytterskärgården i Oskarshamns, Mönsterås och Västerviks kommun. Inventeringsmetoden har anpassats till respektive art och inkluderat räkning av par och bon samt i vissa fall även revirkartering.

Resultat och rapporter

Ejder, gråtrut och roskarl är ett par av de fåglar som verkligen förknippas med skärgården och som uppvisar en kraftig tillbakagång de senaste åren. I mitten av nittiotalet fanns det ca 2 500 par gråtrutar inom undersökningsområdet medan det 2016 endast fanns till 544 par. Rapporter av minskningar hos ejder kom först från Stockholms skärgård och det är först på senare år som minskningarna slagit igenom i länets ytterskärgård. Som mest har strax över 1 000 par räknats men de sista åren är antalet par nere på 300–400. Roskarlen har varit en karaktärsart i ytterskärgården men som drabbats hårdast och 2016 noterades endast ett par. Fortsätter trenden så kommer den att försvinna inom de närmsta åren. Storskarv är en fågel som vållat stor debatt. I det undersökta området har antalet varierat stort över åren. Som mest har det räknats till 2 758 par inom området men med succesiva minskningar sedan 2006 återstod, 2016, 220 par. Skräntärna har minskat i hela Östersjön men glädjande nog har de två kolonier som finns i länet ökar och 2016 räknades 96 par. Snatterand är art som huvudsakligen föredrar skyddade vikar längre in i skärgården samt i vassrika insjöar. I undersökningsområdet registrerades den första häckningen 1998 och den har under de senaste åren etablerat sig som häckfågel.

Totalt sett är det ungefär lika många arter som minskar jämfört med antalet som ökar, 12 respektive 11 arter. Det är naturligt att arter fluktuerar men är förändringarna kan det vara indikationer på allvarliga förändringar i ekosystemen. Tyvärr är de bakomliggande orsakerna till de stora minskningar som bland annat ejder och gråtrut uppvisar inte klarlagda och forskarna är delvis oense.

Häckfågelfaunan i Östra Smålands ytterskärgård 1990-2008 Pdf, 3.3 MB.

Sammanställning trender för kustfåglar Pdf, 207.3 kB.

I södra delen av Kalmarsund finns en lokal knubbsälspopulation. Knubbsälarna utgör rör sig över ett relativt litet område och håller i huvudsak till på tre lokaler; Värnanäs, Eckelsudde och Abramsäng (i Bleking). Populationen är genetiskt isolerad och skiljer sig därmed från de knubbsälar som finns på västkusten. Inom den nationella miljöövervakningen utför Naturhistoriska riksmuseet övervakning av knubbsälspopulationen i Kalmarsund. Antalet sälar räknas vid årliga flyginventeringar som utförs i augusti. Under denna månad ligger sälarna ofta på land eftersom de byter päls.

Bottenfauna (bottenlevande djur) används som indikator för miljösituationen i havet. Övervakningen avser djur som lever på mjuka bottnar (sand, lera, gyttja och organiskt material). Eftersom bottenfauna har en förhållandevis begränsad möjlighet att förflytta sig kan övervakning ge en långsiktig bild av hur djursamhällen förändras, till följd av exempelvis övergödning, syrebrist eller miljögifter. Havsborstmaskar, musslor och kräftdjur är de dominerande djurgrupperna på Kalmar läns marina sedimentbottnar.

Vad övervakar vi?

I Kalmar län bedrivs övervakning av bottenfauna inom programmen för regional och nationell miljöövervakning samt inom den samordnade recipientkontrollen. Totalt finns drygt 100 provtagningsstationer för bottenfauna i länets kust- och utsjövatten. Provtagning sker vartannat år och proverna tas med en så kallad bottenhuggare. Vid provtagningen registreras bland annat information om vilka djurarter som finns, hur många individer som finns av varje art och biomassa (djurens vikt). I övervakningen ingår även provtagning av sediment och bottenvatten. Bedömning av miljötillståndet görs med hjälp av ett biologiskt kvalitetsindex som kallas Benthic Quality Index (BQI). Indexet är baserat på proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antalet arter och antal individer. Ju högre indexvärdet är desto bättre är statusen.

Rapporter och resultat

Övervakning visar att situationen för djurlivet i bottnarna längs Kalmar läns kust har försämrats de senaste 25 åren. På de stationer som har provtagits sedan 1995 eller tidigare har BQI-värdena minskat signifikant. Minskningen beror framför allt på att föroreningskänsliga arter som exempelvis vitmärla och hissfjällmask har minskat över tid, samtidigt som föroreningståliga arter som exempelvis fjädermygglarver har ökat. På de stationer som har långa tidsserier har även medelvärdena för artantal och totalbiomassa (vikten av alla djur från en station) minskat signifikant under perioden 1995–2020. Minskningen av biomassa beror till stor del på att biomassan av östersjömussla nästan har halverats under tidsperioden. Även biomassan av den bakborstiga rovmasken har minskat sedan mitten av 1990-talet, från att ha varit en av de mest vanligt förekommande arterna. Samtidigt har medelantalet av sandmusslor ökat. För den främmande arten Marenzelleria spp. (en havsborstmask) ökade antalet individer i provtagningen fram till 2012. Därefter har arten minskat i förekomst.

Rapporter med resultat från övervakningen av bottenfauna, Kalmar läns Kustvattenkommitté Länk till annan webbplats.

närbild på gädda under vatten

Foto: mostphotos

Den regionala övervakningen syftar till att på ett övergripande sätt följa upp användning och flöden av kemiska ämnen i miljön.

Övervakningen bedrivs huvudsakligen inom delprogrammet "screening". För många kemiska ämnen saknar vi kunskap om spridning förekomst och risker i miljö och hälsa. Screeningen fyller sitt syfte som en första kartering för att identifiera de kemiska ämnen som kan medföra hälso-miljöproblem. Sedan införlivandet av vattenförvaltningen i Sverige har insatserna riktats mot EUs prioriterade ämnen då det förväntas att ta reda på tillståndet i miljön för dessa ämnen. En utökad lista över gränsvärden för dessa finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift:

Föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

I övrigt sker även miljögiftsövervakning inom programområdena Sötvatten, Kust- och Hav samt Grundvatten och ofta som en del av recipientkontrollen.

Vad övervakar vi?

De senaste åren har medel använts för att följa upp tidigare mätningar på platser där det funnits tecken på att det kan finnas miljöproblem. Man har även gjort undersökningar för att ta reda på om problemet beror på en lokal punktkälla som behöver undersökas grundligare och åtgärdas. Miljögifterna är ofta diffust spridda vilket kan göra det svårt att hitta källan. I de screeningar som gjorts har problem med PAH, nonyl- och oktylfenoler konstaterats i flertalet ytvattenförekomster.

Kvicksilver i gädda analyseras med jämna mellanrum som stöd till livsmedelsverkets rekommendation om förtäring av insjöfisk.  Kvicksilver i gädda har undersökts vid fyra tillfällen; 1990/1991, 1996/1997, 2006/2007 samt 2017.

Resultat och rapporter

Undersökningen av kvicksilver i gädda gjordes 2017 i ett urval av sjöar i Kalmar län som tidigare undersökts i samma syfte. I majoriteten av de undersökta sjöarna var halterna oförändrade jämfört med senaste undersökning. Resultaten visar att det fortfarande finns så pass höga halter av kvicksilver i gäddor från sjöar i Kalmar län att Livsmedelsverkets rekommendationer bör följas.

Undersökning av kvicksilver i gädda i Kalmar län år 2017 Länk till annan webbplats.

Barn som spelar fotboll i blågula fotbollskläder.

Foto: Mostphotos

Inom hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) utförs undersökningar av faktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. Det kan till exempel handla om luftföroreningar, buller, miljögifter och tillgång till grönområden.

Undersökningar inom HÄMI omfattar framförallt exponeringsmätningar, omgivningsmätningar och enkätstudier. Resultaten kan användas för att beskriva tillståndet i miljön (till exempel genom miljömålsuppföljning), bedöma hotbilder, visa på trender i människors exponering och avgöra om åtgärder för att begränsa exponering får avsedd effekt.

Planerade och genomförda aktiviteter

Större delen av den hälsorelaterade miljöövervakningen sker på nationell nivå och omfattar bland annat:

  • trendstudier av kvicksilver i hår
  • kadmium i urin
  • organiska miljögifter i bröstmjölk
  • exponeringsmätningar gällande buller
  • hälsofarliga luftföroreningar

Miljöhälsorapporter

Vart fjärde år ges det ut en nationell rapport om miljöhälsan i Sverige. Miljöhälsorapporten ger en aktuell bild av exponeringen av olika miljöfaktorer och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig för befolkningen. Genom att förtäta antalet miljöhälsoenkäter som skickas ut visar resultaten på vilka miljöhälsoproblem som är viktigast att jobba med i Kalmar län och var resurser behöver sättas in.

Miljöhälsorapporter ger en aktuell bild av exponeringen av olika miljöfaktorer och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig för befolkningen. Några av de områden som tas upp är luftföroreningar, buller, inomhusmiljö och dricksvatten.

Informationen utgör ett viktigt beslutsunderlag för politiker och tjänstemän, bland annat vad gäller förebyggande åtgärder såsom minskade utsläpp, planering av bebyggelse, miljömål, informationsinsatser med mera.

Miljöhälsorapport 2017 (vuxna), Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöhälsorapport 2021 - Barns miljörelaterade hälsa, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

På Folkhälsomyndighetens webbplats kan du hämta ett eget urval av statistik för fortsatt bearbetning.

Miljöhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Övrig miljöövervakning

I länet sker även övervakning av arter och artgrupper som inte ingår i programmet för regional miljöövervakning. Arternas utveckling ger oss information om hur de eller deras livsmiljöer påverkas och utvecklas.

Groddjur är känsliga för förändringar och förhållandevis många arter har minskat jämfört med andra djurgrupper. Långbensgrodan klassas som sårbar på den svenska rödlistan och omfattas av ett eget åtgärdsprogram. I Mittlandet, på mellersta Öland, finns Sveriges största bestånd av långbensgroda och det är en karaktärsart för området. Ingemar Ahlén inledde uppföljningen av populationen 1988 som sedan dess fortsatt varje år. I början av 2000-talet inleddes samarbete med miljöövervakningen på Länsstyrelsen i Kalmar. Vi känner inte till någon annan studie av groddjur som utförts årligen i 30 år och serien torde därför vara världsunik.

Vad övervakar vi?

Under de 30 åren som miljöövervakningen bedrivits har reproduktion noterats i över 300 kärr i Mittlandets södra del på Öland. Från och med 2018 sker inte längre någon årlig övervakning från länsstyrelsen men långbensgrodan följs via ett annat upplägg inom biogeografisk inventering. Det är en nationell uppföljning som avser att rapportera tillståndet för växter, djur och livsmiljöer till EU vart sjätte år.

Resultat och rapporter

En beskrivning av övervakningen och resultat finns i broschyren:

Miljöövervakning i Kalmar län - en kort beskrivning av tillståndet i länet Länk till annan webbplats.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Vattenenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1, Kalmar

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss