Jordbrukarstöd

Som lantbrukare kan du söka jordbrukarstöd hos Jordbruksverket för att sköta mark och djur. Om du har frågor om stöden, vill veta hur ansökan går till eller behöver ett kundnummer som ny sökande vänder du dig till oss. Länsstyrelsen handlägger och kontrollerar att ansökningarna följer stödreglerna. 

Regional Kontakt

Gemensamt telefonnummer till Jordbruksverket och Länsstyrelsen:
0771-67 00 00

E-post: Jordbrukarstod.kalmar@lansstyrelsen.se

All skriftlig kommunikation som rör jordbrukarstöd skickas till:

Länsstyrelsen Kalmar län
391 86 KALMAR

Syftet med jordbrukarstöden är att bidra till ett hållbart och konkurrens­kraftigt jordbruk. På Jordbruksverkets webbplats kan du läsa om stöden och vilka villkor som gäller för varje stöd.

Grundvillkor

Grundvillkor är regler som du som söker jordbrukarstöd behöver följa, för att få full utbetalning av stödet. Genom att följa grundvillkoren bidrar du till att bevara jordbruksmarken i gott skick. Du bidrar också till att förbättra den yttre miljön för människor och djur, förbättra klimatet, minska smittspridningen och få säkrare livsmedel.

Grundvillkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Gårdsstöd

Gårdsstöd är ett arealstöd för dig som brukar jordbruksmark. Stödet ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Stödet är inte kopplat till produktion men det finns villkor som du måste följa för att kunna få gårdsstöd.

Gårdsstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Krav på gårdsstöd för dig som odlar hampa

Du som odlar hampa behöver söka gårdsstöd för din odling för att den inte ska klassas som narkotika. Du behöver också skicka in utsädesetiketter till oss.

Odla hampa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kompensationsstöd

Kompensationsstödet finns för att du som lantbrukare ska kunna fortsätta att bruka marken i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Genom att ha jordbruk i dessa områden kan vi bevara den biologiska mångfalden och hålla åkermarker och betesmarker öppna.

Kompensationsstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Ekologisk produktion

Du som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion. Du kan också söka ersättningen när du ställer om till ekologisk produktion.

Ekologisk produktion, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Precisionsodling – planering

Du som har din verksamhet inom ett nitratkänsligt område kan få ersättning för att minska risken för att näringsämnen och växtskyddsmedel ska läcka ut i våra vattendrag.

Precisionsodling - planering, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar

Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker.

Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för vallodling

Du kan inte söka nya åtaganden för vallodling 2023. Du kan få ersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark i södra och mellersta Sverige. Syftet är att minska läckage av växtnäring och stimulera hållbar odling.

Miljöersättning för vallodling, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kolinlagring och minskat kväveläckage

Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage ska bidra till att minska växtnäringsläckaget från åkermark och att lagra in kol i marken och att förbättra markbördigheten.

Kolinlagring och minskat kväveläckage, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för skyddszoner

Du som har din mark i ett nitratkänsligt område kan få ersättning för skyddszoner längs vattenområden och för anpassade skyddszoner inne på åkern. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage av fosfor från åkermark. Skyddszoner minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag.

Miljöersättning för skyddszoner, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för fäbodar

Du kan få ersättning för att sköta fäbodar med fäbodbete för att bevara ett levande fäbodbruk som bevarar och förstärker landskapets karaktär och biologiska mångfald. Ett levande fäbodbruk bidrar också till att föra vidare hantverk och traditioner kring skötsel av djur och brukande av marker till kommande generationer.

Miljöersättning för fäbodar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Nationellt stöd

Du kan få nationellt stöd om du har ett jordbruk i norra Sverige med minst 3 hektar åkermark eller betesmark. Du ska ha getter, potatis-, bär- eller grönsaksodling, eller produktion av mjölk, slaktsvin, smågrisar eller ägg. Stödet är en kompensation för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion.

Nationellt stöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Stöd till unga jordbrukare

Om du är jordbrukare och är 40 år eller yngre kan du få ett stöd som hjälper dig att komma igång med din verksamhet. För att få stödet ska du ha startat ett jordbruks­företag för första gången.

Stöd till unga jordbrukare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Nötkreatursstöd

Nötkreatursstödet är till för att ge ditt lantbruksföretag möjlighet att behålla en lönsam mjölk- och köttproduktion. Det är en viktig del av vår livsmedelsförsörjning och bidrar också till en biologisk mångfald.

Nötkreatursstöd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Djurvälfärdsersättning för får

Du som arbetar med fårproduktion kan få ersättning för att arbeta med en förbättrad djurvälfärd inom din besättning.

Djurvälfärdsersättning för får, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Djurvälfärdsersättning för suggor

Du som har smågrisproduktion kan få ersättning för att förstärka arbetet med en god djurvälfärd hos dina suggor.

Djurvälfärdsersättning för suggor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Djurvälfärdsersättning för mjölkkor

Du som har mjölkkor kan få ersättning för att förbättra klövhälsan i din besättning så att djurvälfärden ökar.

Djurvälfärdsersättning för mjölkkor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Om du har nötkreatur, grisar, får, getter eller fjäderfän som räknas som en svensk hotad husdjursras kan du få ersättning. Det är viktigt att bevara de gamla raserna för att behålla den genetiska variationen hos våra lantbruksdjur. Vi kan komma att behöva egenskaperna som finns hos våra gamla, härdiga raser om förutsättningarna för djurhållning ändras i framtiden. Raserna är också en del av ett levande kulturarv.

Miljöersättning för hotade husdjursraser, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar

Du kan få ersättning för att sköta anlagda eller restaurerade våtmarker och dammar som hör till odlings­landskapet så att de behåller sin funktion och inte växer igen. Våtmarker gynnar den biologiska mångfalden och skiljer av närings­ämnen som annars kommer ut i sjöar och vattendrag.

Miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Beställ kundnummer

För att kunna söka jordbrukarstöd behöver du ha ett kundnummer. Om det är första gången du söker jordbrukarstöd behöver du beställa ett kundnummer av oss på Länsstyrelsen. Du behöver också koppla kartor till ditt kundnummer. Du lägger själv till de kartor du behöver för att kunna göra din ansökan i SAM-Internet.

Ansök om jordbrukarstöd

De flesta av jordbrukarstöden söker du i Jordbruksverkets e-tjänst SAM Internet. Sista ansökningsdag är den 11 april 2024.

Behöver du hjälp med din ansökan?

Kontakta supporten på telefonnummer 0771-67 00 00, vardagar klockan 8–16.

Utökade telefontider under april

  • Från och med den 2 april utökas öppettiderna för supporten till klockan 8–18.
  • Sista ansökningsveckan 8–11 april är öppettiderna klockan 8–21.

Om du har en specifik tid då du vill få hjälp med din ansökan kan du ringa oss och boka in en telefontid.

Teknisk support för SAM Internet, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Överlåtelser kan påverka dina stödutbetalningar

Överlåtelser kräver en hel del manuell handläggning vilket kan försena stödutbetalningarna.

SAM-ansökan görs på övertagaren

Vi rekommenderar att övertagaren skickar in en egen ansökan som innehåller allt som hen övertar. Detta underlättar Länsstyrelsens möjligheter att handlägga stödutbetalningar utan alltför stora förseningar.

Överlåt helst åtaganden, inte ansökningar

Det finns i dagsläget inga funktioner i handläggningssystemet för att handlägga överlåtelser där övertagaren inte har skickat in någon egen SAM-ansökan. Den manuella hanteringen för dessa ärenden försenar ofta stödutbetalningarna.

Skicka in övertagandeblanketten i tid

För övertagande av åtaganden ska blanketten ”Övertagande av direktstöd samt åtaganden och utbetalning av miljöersättningar” vara hos övertagarens länsstyrelse senast 17 juni.

Övertagandeblanketten behöver innehålla information om vem som överlåter, vem som övertar, vad som övertas samt underskrifter av behörig firmatecknare för båda parter för att den ska anses vara korrekt inkommen.

För övertagande av en hel SAM-ansökan ska blanketten ”Övertagande av hela SAM-ansökan” vara inne hos övertagarens länsstyrelse innan Länsstyrelsen börjar fatta beslut om stödutbetalningar.

Om det känns förvirrande

Du är alltid välkommen att ringa in till oss på Länsstyrelsen om du har frågor. Du kan också hitta mer information på Jordbruksverkets hemsida.

Överlåtelser, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kompletterande uppgifter och skrivelser

Behöver du komplettera din ansökan med skriftliga dokument som till exempel uppsägning av arrende eller underlag för Unga jordbrukare? Du kan bifoga dokument med din ansökan.

Fullmakt och överlåtelseblankett skickar du som vanligt till:

Länsstyrelsen Kalmar län
Lantbruksenheten
391 86  KALMAR

Odlingslandskap växande vårkorn.

Foto: Oskar Eliasson.

Uppföljning av jordbruksmark

Jordbruksverket följer regelbundet upp all jordbruksmark med hjälp av satelliter, där gränser och jordbruksverksamhet tolkas digitalt. Uppföljningen gäller ansökningar om jordbrukarstöd. Om resultaten från uppföljningen visar att marken ger rätt till stöd och att aktivitetskravet är uppfyllt kommer du som lantbrukare inte att påverkas på något sätt.

Om uppföljningen upptäcker avvikelser mot de uppgifter du har angivit i din ansökan om jordbruksstöd kommer du att få ett meddelande om det. I de flesta fall har du möjlighet att genomföra de åtgärder som behövs för att inte få avdrag på stöden.

Uppföljning av jordbruksmark, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kontroller av jordbrukarstöd

För att få fullt stöd måste du följa alla villkor som gäller. Det är i första hand Länsstyrelsen som kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten, att du följer alla villkoren för stödet och att du följer grundvillkoren. Vi gör kontroller när vi handlägger din ansökan och ibland vid ett besök på din gård. Fältkontrollerna görs via ett urval.

Om kontrollanterna hittar något att anmärka på vid besöket kan det leda till att du blir av med delar av eller hela stödet. Det gäller även om felet har uppstått av misstag. Om pengarna redan har betalats ut när felet upptäcks kan du bli skyldig att betala tillbaka.

Bra att veta när du ska få kontrollbesök, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Olika typer av kontroller

Här nedan kan du läsa lite kort om vad de olika kontrollerna innebär.

Inför utbetalning görs en automatisk administrativ kontroll där den ansökta arealen jämförs med konstaterad blockareal. Kontrollresultat skickas endast ut om det finns något skifte i din ansökan som är större än blockarealen.

Om block finns med i fler än en lantbrukares ansökan utreder Länsstyrelsen vem som brukar marken och därmed har rätt att söka stöd.

Benämningen fältkontroll omfattar kontroll av arealbaserade ersättningar. Vi kontrollerar skötsel och gränser på blocken. Vissa kontroller omfattar även kontroll av dokumentation.

Du är inte tvungen att föra journal för nöt, det räcker att rapportera till Centrala djurdatabasen (CDB). Kontrollanten tittar på märkning av djuren och noterar vilka djuridentiteter och hur många djur som finns i besättningen. Alla djur ska finnas med i stalljournalen/CDB. Även utgångna djur sedan ett år tillbaka kontrolleras, det ska finnas uppgifter som styrker försäljningar.

Vi kontrollerar djurmärkning och journalföring av gris, får och getter. Även för dessa djurarter finns det detaljerade regler för märkning och journalföring. Det ska bland annat finnas en godkänd stalljournal och förflyttningsregistret ska stämma med verkligheten.

Undvik vanliga fel

Många lantbrukare upplever EU:s regelverk som krångligt. Det märks bland annat genom att många av anmärkningarna för respektive stöd är desamma år från år, oavsett var i länet vi kontrollerar. Därför har vi här nedan samlat de vanligaste anmärkningarna från fältkontroller samt tips och råd för hur du undviker anmärkning.

Gårdstödet

Arealer

Vid kontroll av gårdsstödet konstateras ofta en lägre areal än vad lantbrukaren uppgett i SAM. Detta resulterar i ett arealfel som kan leda till sanktion. Mark som inte används som jordbruksmark ska inte tas upp i SAM-ansökan. Till exempel övergiven betesmark eller åkermark som används för permanent uppställning av maskiner.

Övergivna eller obetade betesmarker

Det vanligaste felet på betesmarker med gårdsstöd är att de inte betas. Kravet på avbetning är inte så hårt men du måste ha släppt djur på marken någon gång under säsongen och det ska finnas tydliga spår av bete på hela skiftet

Nötkreatur

Märkning, journalföring och rapportering till Centrala djurdatabasen (CDB)

Att ha fel i sin CDB-rapportering ställer till det med
framförallt nötkreaturstödet och kompensationsstödet. Det utförs administrativa kontroller, det vill säga en jämförelse mellan dina ansökta uppgifter och de uppgifter som finns i CDB, i samband med att djuruppgifterna hämtas inför utbetalning.

Dina nötkreatur ger rätt till kompensationsstöd från 6 månaders ålder och nötkreaturstöd från 1 års ålder. De vanligaste felen som hittas vid de administrativa kontrollerna och som påverkar dina jordbrukarstöd är:

  • Sen rapportering till CDB-registret.
  • Avliden datum saknas.
  • Djuret finns rapporterat hos fler än en lantbrukare (djuret är "dubbelsökt").

Betesmarker är de marker där länsstyrelsen tyvärr upptäcker mest fel vid kontroll. Igenväxning och dålig avbetning står för de största avvikelserna samt att miljöersättning söks på mark som inte är stödberättigad.

Igenväxning

  • Tänk på att igenväxning inte bara utgörs av buskar och sly, utan även av träd oavsett ålder.
  • Betesmark ska vara fri från igenväxning redan då du ansöker om ett åtagande. Överstiger dessa områden 500 kvadratmeter är de inte längre godkända som betesmark.

Sök inte på områden som domineras av ohävdsarter

  • Exempel på dessa är örnbräken, veketåg, älgört, brännässlor och skräppor.

Avbetning

  • Marker som söks som betesmark ska betas årligen.
  • Har du haft fältkontroll så ser du eventuella anmärkningar på avbetning i det utskickade kontrollresultatet.

Betesmark i åtagande där marken inte längre sköts

  • Du måste meddela länsstyrelsen skriftligen att åtagandet ska dras tillbaka. Där efter gör vi en återkravsutredning för de år som ersättning har betalats ut.

Håll koll på dokumentationen

Vid kontroll av certifierad ekologisk produktion genomförs en kortare intervju med lantbrukaren. Kravet är att det ska finnas en skriftlig dokumentation på växtföljd, utsäde, gödsling och övriga åtgärder. Använt utsäde ska även kunna styrkas med hjälp av kvitton, fakturor eller utsädessäckar.

Ett vanligt fel är att man har glömt att dokumentera hur mycket gödsel som spridits på de olika skiftena eller att utsädet inte varit ekologiskt.

Genom att använda sig av en växtodlingsplan och hålla den uppdaterad under året underlättar man både för sig själv, kontrollanten samt certifieringsorganet. Om du behöver köpa in icke ekologiskt uppfödda hondjur måste dokumentation också finnas vid eventuell kontroll.

Ekologiskt uppfödda djur

De djur du för in i din besättning ska vara födda och uppvuxna på ekologiska gårdar. Du får i undantagsfall ta in ett begränsat antal konventionellt uppfödda djur för avelsändamål. Du ska då alltid i första hand ha undersökt om det finns lämpliga ekologiskt uppfödda djur och i så fall välja dessa innan du köper andra djur. Dokumentera vad du har gjort för att försöka få tag på ekologiskt uppfödda avelsdjur.

Dåligt etablerad gröda

Om du söker ersättning för att så in fång- eller mellangröda i eller efter en huvudgröda måste du se till att den blir väl etablerad. Det innebär att det ska finnas välutvecklade fånggrödeplantor jämt spritt över hela skiftet. Fläckvis bra etablering räcker tyvärr inte.

Observera att det är den insådda grödan du får betalt för. Skiften som domineras av spillsäd, kvickrot, vitgröe med mera är inte godkända trots att de ser gröna och frodiga ut. Håll koll på tidigaste brytdatum!

Vårbearbetning = utebliven höstbearbetning

Vårbearbetning innebär att marken ska ligga obruten fram till årsskiftet det år du söker stödet i SAM-internet. Nästkommande år ska skiftet brytas och ny huvudgröda etableras. De typer av aktiviteter som inte är tillåtna innan den 1 januari är bland annat följande:

  • All typ av jordbearbetning så som plöjning, kultivering, lätt kultivering med mera.
  • Sönderkörning vid till exempel upplag av potatis och betor.
  • Större trampskador från tamboskap. 

Tänk på att din skyddszon måste ligga på åkermark i nitratkänsligt område.

Håll koll på bredden

Skyddszoner ska vara minst 6 meter breda längs hela sträckan. Om du inte är uppmärksam när du bearbetar angränsande skiften är risken stor att skyddszonen minskar lite i bredd för varje år.

Zoner ska ligga i anslutning till ett vattenområde. Ett vattenområde är till exempel en sjö, en damm eller ett dike som är vattenförande någon del av året. Spridda träd och buskar är godkänt mellan zonen och vattenområdet men avståndet får inte vara för långt.

Dålig gröda

Zoner ska vara bevuxna med gräs och kan alltså inte bestå endast av brännässlor och andra ogräs. För att klara detta under hela åtagandeperioden rekommenderas årlig putsning.

Håll efter sly och dränering

För zonen gäller samma krav som på all annan åkermark, det vill säga de ska vara fria från sly. Dessutom ska dränering och diken underhållas i gott skick för att begränsa läckage.

Får - Foderanalys

Du ska låta ett ackrediterat laboratorium analysera energi och protein i minst 1 parti grovfoder. Det gäller både egenproducerat foder och inköpt foder. Det är viktigt att du låter göra foderanalys av grovfodret för att upptäcka eventuella brister som du måste åtgärda. En analys kan visa brister som gör att du behöver komplettera ditt grovfoder. Foderanalysen ska vara gjord för att analysera näringsinnehållet i grovfodret för idisslare. Om analysen är gjord för exempelvis häst måste du räkna om analysen för att vara anpassad för idisslare.

Du ska kunna visa analysprotokoll och vilka kostnader du haft för analysen senast den 1 november det året som din ansökan gäller. De analyser som foderleverantörer gör gäller inte som analysresultat.

Villkor för extra djuromsorg för får, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Svin - analys av foder, vatten eller strömaterial

Du ska därför låta analysera foder, vatten eller strömaterial som du ger till dina grisar. Du ska göra minst 3 analyser under det året som din ansökan gäller. Du ska kunna visa analysprotokoll och vilka kostnader du haft för analysen. De analyser som foderleverantörer gör gäller inte som analysresultat.

Villkor för extra djuromsorg för suggor, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Krav på analyser

I ersättningarna för extra djuromsorg för får och suggor finns ett krav på att det ska vara ett ackrediterat laboratorium som genomför de olika foderanalyser som är ett av villkoren i respektive ersättning. Genom denna information vill vi förtydliga vad som gäller.

Ackrediterade laboratorier för foderanalys, Swedac Länk till annan webbplats.

Väl på Swedac, tryck på "Kategorisök"

  • Ackrediteringsområde: Mikrobiologisk analys, Foder
  • Ackrediteringsstandard: SS-EN ISO/IEC 17025:2005

Ackrediterade laboratorier, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Kontakt

Jordbrukarstödsenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1, Kalmar

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss